Studiens syfte har varit att undersöka hur storleken på förskolegården i stadsmiljö påverkar barns utomhuslek. Studien syftar även till att undersöka till vilka aktiviteter gården nyttjas samt hur förskolegården har en betydelse för barnens sociala samspel. I takt med städernas framväxt tenderar barns fysiska aktivitet att begränsas då utomhusmiljön krymper. Materialet har samlats in genom observationer av fem förskolegårdar vars gård var större än 2000 kvm och tre förskolegårdar vars gård var mindre än 2000 kvm. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett sociokulturellt perspektiv då förskolegården är en del av barnens sociala sammanhang. Utifrån studiens resultat fann vi att storleken på förskolegården påverkar utformningen och utbudet av barnens aktiviteter. Vi fann att de olika förskolegårdarnas hade liknande förutsättningar till vilka material och miljöer som kunde tillämpas. Resultatet visade att både de större samt de mindre förskolegårdarnas utbud bidrog till liknande sociala samt fysiska aktiviteter. Studien har väckt många intressanta insikter om hur förskolegårdar i stadsmiljö faktiskt är utformade i kontrast till vad forskning och rekommendationer föreslår. Detta har väckt ett intresse att genom en intervjustudie forska vidare om hur förskolegården planeras i stadsmiljö.

Studien har undersökt förskollärares perspektiv och hur utomhusmiljön kan nyttjas i utbildningssyfte. Datainsamlingen genomfördes genom ett kvalitativt tillvägagångssätt där semistrukturerade intervjuer användes för att undersöka åtta förskollärares perspektiv på utomhusmiljön. Underlaget från intervjuerna bearbetades utifrån en tematisk analysmetod som låg till grund för analysen och resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin. Slutligen genomfördes en diskussion utifrån tidigare forskning. I slutsatsen från vår studie framkom det att de förskollärarna som deltog var medvetna om att det mestadels var fri lek på förskolans gård. Samt att det skulle behövas mer tid och en samsyn på hur förskolans gård borde struktureras och användas för att gynna utbildningen framåt.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärarnas syn på barns möjligheter till vila och återhämtning med ett fokus på utomhusmiljöer. Grahns (2007) modell för zoner på förskolegården kommer att används som ett reflektionsverktyg för resultat och diskussion. I studien läggs ett särskilt fokus på en av zonerna som är kallad det lugna områden. Zonen och dess karaktäristiska drag beskrivs djupgående i studien.  För att få en direkt inblick i förskollärarnas syn på vila och återhämtning har kvalitativa intervjuer utförts i samband med studien. Resultatet har sedan presenteras med grund i Grahns analytiska modell om förskolegården. Resultatet uppvisar att vilan som sker utomhus verkar inträffa mer spontant än vilan inomhus. Vidare visar resultatet att vilan som äger rum utomhus gör det på fler sätt än bara ett. Förskollärarna beskriver att de kan se att barnens vila och återhämtning är något som sker på olika platser och genom olika aktiviteter på förskolegården. Förskollärarnas syn på vila skiljer sig ifrån Grahns beskrivning av vila och återhämtning. Grahn anser att vilan främst sker på en specifik plats, zonen han kallar lugna områden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik. Studien har riktat in sig på pedagogers förhållningssätt, utomhusmiljöns utformning, utomhusmiljöns handlingserbjudanden samt möjligheter och begränsningar i användandet av utomhuspedagogik. Detta för att förskolans läroplan belyser att barn i förskolan ska ha möjlighet till variation av aktiviteter, såväl inomhus som utomhus (Skolverket, 2018). Samtidigt som forskning bland annat nämner att yrkesverksamma inom förskolan uttrycker att det råder kunskapsbrist i hur man ska använda utomhuspedagogik och utomhusmiljön till sin fulla potential (Akpinar &amp; Kandir, 2022; Moser &amp; Martinsen, 2010). Metoden som använts i denna studie är semistrukturerade intervjuer av 8 olika pedagoger, där 6 stycken är förskollärare och 2 stycken är barnskötare. Vi har använt oss av tematisk analys som metod för att kunna urskilja likheter och skillnader i den empiri vi samlat in. Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och tankar kring fantasi och kreativitet, samt begreppet affordance analyserade vi resultatet. Det övergripande resultatet av studien visar att utomhuspedagogiken som ämne är brett och komplicerat. Pedagogerna i intervjuerna uttryckte många olika faktorer som påverkar i hur stor utsträckning man använder utomhuspedagogiken och utomhusmiljön. Dessa faktorer var bland annat väder, samsyn, pedagogers förhållningssätt, kommunen och politikers beslut samt miljöns utformning och innehåll. Pedagogerna upplever att alla dessa delar behöver passa ihop för att man ska få till en bra utomhuspedagogik och utemiljö för barnen. Slutsatserna är att de brister och begränsningar som finns gällande utomhuspedagogiken och användandet av utomhusmiljön bidrar till problem för såväl yrkesverksamma i förskolan som för förskolebarnen. Kan inte pedagogerna planera för aktiviteter utomhus eller ställa iordning utomhusmiljön riskerar barnen att gå miste om rikare och mer varierade lärtillfällen, vilket de kan anses ha rätt till enligt styrdokument. Det vi också kunnat urskilja i denna studie är att utomhuspedagogiken kan ses som barnens arena för egeninitierade aktiviteter där spontanitet och lyhörda pedagoger ses som något värdefullt. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

Syftet med den kvalitativa studien är att utveckla och bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar och förstår sin delaktighet i den barnstyrda leken med inriktning på utomhusmiljön i förskolan. Följande frågeställningar har behandlats: Vilka roller upplever förskollärarna att de har i den barnstyrda leken utomhus? Vilka inställningar har förskollärare till att vara delaktiga i den barnstyrda leken utomhus? Vilka uppfattningar har förskollärare om hur den barnstyrda leken utomhus genomförs? Vilka uppfattningar har förskollärare om förskolegården som plats för barnstyrd lek och välbefinnande? Studien använde en kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer med nio verksamma förskollärare. Utgångspunkten var den fenomenografiska teorin och den empiriska data analyserades tematiskt. Centrala begrepp för studien var delaktighet, barnstyrd lek, utomhusmiljön och förskollärares uppfattningar. Resultatet visar att förskollärare oftast intar en observerande roll i den barnstyrda leken i utomhusmiljön på förskolan. I utomhusmiljön förekommer det istället att förskollärare kan inta mindre roller i leken.

Denna studie har riktat sig till ett stort antal pedagoger som arbetar i barngrupp på förskola i Sverige. Undersökningens mål är att undersöka hur stor del av dagen barnen tillbringar på den inhägnade gården samt hur ofta det förekommer planerad lärarledd aktivitet utomhus respektive inomhus? Vidare så är undersökningens mål att få fram vad respondenterna anser vara det huvudsakliga syftet med utomhusvistelse på förskolan. Studien har genomförts i form av en metodkombination där vi använt oss av en kvantitativ enkät med inslag av kvalitativ metod. De kvalitativa inslagen har skett genom följdfrågor samt en öppen kvalitativ fråga. Enkäten har därefter skickats ut i tre olika diskussionsforum för förskolan på Facebook. Undersökningens resultat visade åsikter kring att utevistelsen var viktig men att en del föredrog annan typ av miljö för lärarledda aktiviteter än gården, då främst skogen. Resultatet visade även att det oftast är arbetslaget som utformat och bestämt hur den egna gården ska se ut.

No description available.

No description available.

Vi lever i ett samhälle där det förekommer mycket stress. Barn upplever en ökad stress som kan vara relaterad till minskad fysisk aktivitet på grund av att allt mer av deras fritid ägnas åt tevetittande och dataspel. Detta gör att en dålig vana växer även bland de små barnen, som hellre vill sitta stilla än röra på sig. Utgångspunkten är vikten av att redan i förskolan skapa en önskan hos barnen att komma ut i utomhusmiljö och att de ska tycka att det är roligt och spännande att vara ute. Syftet med studien är att lyfta fram förskolepedagogers yrkesroll för sitt pedagogiska arbete på förskolegården. De tre forskningsfrågorna som besvaras är (1) Hur resonerar förskolepedagoger kring det pedagogiska arbetet med barns utelek på förskolegården? (2) Hur resonerar de kring utformningen av förskolegården i relation till det pedagogiska arbetet med barnens utelek? och (3) Hur resonerar de kring delaktighet vad gäller att utforma förskolans utegård? Studien har som utgångspunkt följande begrepp; utelek, förskolegårdens utformning och pedagogiskt arbete. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med pedagoger. Resultatet visade att förskolegårdarna i studien uppfyller barns "naturliga" behov som att träna sin kropp genom att springa, hoppa, leka samt samarbeta både i självbestämda och styrda aktiviteter. Pedagogernas intresse för utemiljöns utformning spelar stor roll för barns lek och utveckling. Studien bidrar till en inblick i vad utemiljöns utmaningar består i och hur dess utformning påverkar barns utelek och utveckling. / We live in a society where there is a lot of stress. Children experience on increasing level of stress that can be related to decreasing physical activity and to the fact that they spend more and more of their free time playing computer games or watching the television. This creates a bad habit among the young children, who rather sit down than move around. I assume it is important that the pre-school create such a habit for the children that they want to get outdoors and that outdoor play it is fun and exciting. The purpose of this study is to emphasize the pre-school teachers’ professional role for their pedagogical work in the pre-school playground. The three research questions answered are: (1) How do pre-school teachers’ reason about the educational work regarding children’s outdoor play in the pre-school playground? (2) How are pre-school teachers involved in the design of the pre-school playground in relation to the educational work with the children? And (3) what do they express related to their own participation in the design of the outdoor pre-school playground? The study sets out from the following concepts, children’s play, pre-school playground, outdoor activity and pedagogical work. The study is qualitative and based on interviews with pre-school teachers. The result showed that the pre-school playgrounds in this study, meet the children´s "natural" needs, where they can use their bodies in a natural way as, by running, jumping, playing and to cooperate, both in self-determined or controlled activities. Pre-school teachers’ interest in the outdoor environment design has contributed a great deal to children’s play and development. The study contributes to an insight into what the outdoor environment is about and how its design affects children's outdoor play and development.

The preschool yard - A qualitative study of two preschool playgrounds focusing on children's free play. Studiens syfte är att belysa förskolegårdarnas utformning och vilka möjligheter och begränsningar gårdarna kan ge i relation till barns fria lek, utifrån barns perspektiv samt förskollärares perspektiv. Men också ta reda på vad det förekommer för lekar på förskolegårdarna för att synliggöra gemensamma mönster i barns fria lek på förskolegård 1 och 2. Frågeställningarna är:• Vilka möjligheter och begränsningar finns det för barns fria lek på de två förskolegårdarna utifrån barns perspektiv och förskollärares perspektiv? • Vilka eventuella mönster vad gäller barns fria lek på förskolegården finns det på förskola 1 och förskola 2? De teoretiska ramverken som ligger till grund för vår undersökning är det sociokulturella perspektivet och miljöpsykologi där affordance, mediering och artefakter framkommer, vilket därför är centrala begrepp i undersökningen. Metodvalet för detta arbete är intervjuer med barn och förskollärare, samt observationer av barns fria lek på två olika förskolegårdar. Undersökningen visar både att det uppstår olika lekar beroende på vilken miljö barnen har tillgång till och vilka material som finns på förskolegården, men även att samma lekar till viss del förekommer fast förskolegårdarnas utformning är olika, exempelvis olika typer av rollekar. Det vill säga att beroende på hur förskolegården är utformad både begränsar och möjliggör den barnens fria lek.