För att förbättra förarmiljön i Stridsbåt 90 H (CB90 H) skapades en process baseradpå IDEO.org med faser för att analysera nuvarande lösning, identifiera problem samtlösa dessa problem. Genom enkät, intervju, workshops, fokusgrupper ochdeltagande observation med en mindre grupp väldigt erfarna användare kunde fleraproblem ringas in. För att behandla dessa problem användes teori kring kognition, såsom gestaltlagar, kognitiva processer och kognitiv feedback. Även relevantastandarder för förarmiljöer i fartyg samt ergonomi tas upp. Teorin kombineradessedan med de tidigare nämnda metoderna för att komma fram till konkretalösningar. När det fanns en bra uppfattning om hur de olika instrumenten ochreglagen skapades koncept utifrån en egen metod. Metoden är en graf som plottarvikten av synlighet mot vikten av tillgänglighet. Varje enskilt instrument och reglageplaceras därefter ut på grafen där dess synlighet och tillgänglighet motsvaras.Resultatet visade att många instrument var överflödiga för de uppgifter som tillhörföraren och att flera andra placerats ogenomtänkt. Genom att använda grafentillsammans med teorin och standarderna skapades en ny layout för förarens reglageoch instrument. En enkel visualisering skapades utifrån en konstruktionsfil. Slutligendiskuteras arbetets, resultat, relevans och trovärdighet.

The study examines the management of Legionella in the Swedish merchant fleet by mapping existing methods and proposing measures. Through a literature review and interviews with shipping company employees and industry experts, three research questions are analyzed: What are the most common preventive measures on board, common sanitation methods and how can these be made more efficient when it comes to eliminate Legionella. The results point to common methods such as UV irradiation and hot water flushing. The discussion highlights the reliability of the method and the industry's need for increased knowledge and clearer guidelines. The conclusions emphasize the need for measures such as Legionella filters, regular testing of fresh water, and long-term solutions focusing on the source of the problem, such as risk assessments. Education, awareness, and preventive measures are crucial for combating this hidden and costly problem in modern shipping.

I samband med en växande befolkning och en ökande globalisering beslutadeinternationella sjöfartsorganisationen, IMO, att nya kriterier för stabilitet skulle in-föras. I de nya kriterierna beskrivs ett antal fenomen som kan orsaka haveri, dennarapport fokuserar på ett av dem, parametrisk rullning. Parametrisk rullning är ettfenomen som uppstår då stabiliteten hos ett fartyg varierar periodiskt. Den interna-tionella sjöfartsorganisationen definierar ett antal nivåer bestående av olika modellerför att undersöka risken för att parametrisk rullning ska uppstå och denna rapportbehandlar de första två nivåerna. Rapportens syfte var att bedöma om modellen,definierad av IMO, gick att implementera för att förutspå parametrisk rullning. Föratt modellera den första nivån i MATLAB byggdes ett program för att räkna utden rätande hävarmen som användes för att hitta jämvikter vilket gjordes med deninbyggda funktionen fzero. Samma program som konstruerades för den första ni-vån användes även på den andra nivån. Programmet utökades då den andra nivånevaluerades med en kvasistatisk modell som baserades på en, av IMO definierad, dif-ferentialekvation som löstes med den inbyggda funktionen ODE45. Resultatet frånden första och andra nivån jämfördes med, de av IMO definierade, referensvärdena.Resultaten visade att de två fartygen som tidigare uppvisat tecken på parametriskrullning överskred referensvärdena och de två fartygen som inte bör uppvisa någratecken på parametrisk rullning inte överskred referensvärdena. Slutsatsen blev alltsåatt modellen skapad av IMO korrekt bedömer om ett fartyg kommer kunna drabbasav parametrisk rullning.

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka. En god kännedom om säkerhetsdatablad fanns hos samtliga informanter, liksom en hög riskmedvetenhet. Den personliga skyddsutrustningen prioriterades högt och sågs som en viktig del för att minska riskerna med kemikaliehanteringen. Den slutsats som drogs var att det praktiska arbetet med kemikalier ombord fungerade tillfredsställande, men dokumentationen kan förbättras i form av tydligare instruktioner och utförligare information. / Chemicals are a part of the daily work on board. The purpose of this study was to find out about the handling of chemicals on board a Swedish passenger ferry. The research questions were focused on choice of products and methods, communication and application of routines and instructions and risk awareness among the crew members. The study was carried out as a single-case study and consisted of analysis of documents, observations and interviews with crew members. The results show that the informants on the deck and engine departments had ample opportunity to influence the working situation in regards to handling of chemicals. The informant from the service department had limited ability to influence. All informants had a good knowledge about material safety data sheets and a high awareness about risks with chemicals. The personal protective equipment was highly prioritized and regarded as a vital part to minimize the risks with chemical handling. The conclusion drawn was that the practical work with chemicals on board functioned satisfactorily, but the documentation could be improved in terms of clearer instructions and more detailed information.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata. Syftet med denna studie är att försöka besvara vilka konflikter som är vanligast utifrån en överstyrmans perspektiv samt utreda om överstyrmän i sin roll använder några definierade metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Avslutningsvis besvaras också frågan hur benägna överstyrmän är att deltaga i kurser kring utveckling av sin egen konflikthantering. Genom djupintervjuer med aktiva överstyrmän så har slutsatsen dragits att de mest vanliga konflikterna är de som uppstår från små irritationer i vardagen. Dessa mindre konflikter, om de lämnas utan åtgärd, har en tendens att växa och eskalera till större tvister som kräver konflikthantering. Ur ett konflikthanteringsperspektiv så visar undersökningen på att alla överstyrmän använder sig av en fördefinierad konflikthanteringsstrategi. Alla som har deltagit i undersökningen anser att vidare utbildning inom området konflikthantering skulle gynna dem både i deras roll som överstyrman och samtidigt ha en positiv inverkan på ombordkulturen. / At sea, a strict hierarchy is the natural chain of command. This ranges from the captain to the individual sailor. The Chief Officer, second in command on deck, has many areas of responsibility. For instance, he or she is commonly in charge of prioritizing aspects of ship maintenance, supervise and manage crew work-orders and the main responsibility for loading and discharging cargo. With this in mind, it is not hard to imagine that a mustered chief officer will experience a variety of conflicts on-board, both work related and personal. The purpose of this study is to answer what conflicts are the most common from a chief officers perspective on-board a merchant vessel. Also it will gauge if there are any specific conflict management methods that are used by chief officers to advert or intervene in the conflict situations that can arise. The concluding section of this study will look at the possibility and interest for chief officers to attend a course in conflict management to further develop their tools within this area. Through in-depth interviews with active chief officer the result showed that the most common conflicts were perceived as the ones that arose from everyday problems on-board. These minor issues, if left to their own accord, tend to escalate. From a conflict management perspective, all findings indicate that chief officers tend to use a predefined strategy in regards to solving or manage conflicts on-board. However, all respondents agree that further education within the field would surely benefit them as individuals and also the on-board culture as a whole.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka utmaningarna med multikulturellt ledarskap till sjöss, och hur dessa skiljer sig från multikulturellt ledarskap iland. Från tidigare forskning och litteratur samt med hänsyn till de speciella förhållandena ombord identifieras fem punkter för ett lyckat multikulturellt ledarskap till sjöss. Dessa punkter har sedan legat till grund för en intervjuguide, som använts i intervjuer med tolv sjömän ombord på ett fartyg i svenska handelsflottan. Sjömännen har bland annat tillfrågats om hur de tycker att ett bra ledarskap ska vara, deras förväntningar på ledarskap och hur miljön ombord påverkar dem. Av sjömännens svar och åsikter under intervjuerna har det framgått att de viktigaste egenskaperna (enligt sjömännen) hos en ledare är att vara rättvis, snäll och kunnig. Sjömännen är medvetna om förväntningar på ledarskap som tillhör deras roll ombord, men reflekterar inte nämnvärt över olika kulturers förväntningar på deras roll. Detta kan ha sin förklaring i att, utifrån intervjuerna och litteraturgenomgången, kan man uppfatta att ombord råder en fartygsspecifik kultur. Det är denna fartygsspecifika kultur som besättningen uppmärksammar och anpassar sig till, och den egna nationella kulturen blir sekundär. Avslutningsvis bedöms den största utmaningen med multikulturellt ledarskap till sjöss att kunna vara en rättvis och snäll ledare i en isolerad och påfrestande miljö. / The purpose of this study is to investigate possible challenges regarding multicultural leadership at sea, and to see if these differ from challenges connected to multicultural leadership ashore. Considering the special conditions onboard a ship, and based on previous studies and literature, five components for successful multicultural leadership at sea has been identified. These five components have been the base of an interview guide, which has been used to conduct interviews with twelve seafarers onboard a Swedish flagged ship. The seafarers were asked what they consider to be good leadership, their expectations on leadership and how they feel affected by the environment onboard. According to the interviews, the seafarers feels that the most important traits for a leader is to be fair, kind and knowledgeable. The seafarers appear to be aware of the expectations connected to their roles onboard, but they do not seem to contemplate that people from different cultures may have different expectations on their role. Based on the literature study and the interviews, one can make out that a ship-specific culture rules the social environment onboard. The crewmembers seem to primarily adapt and adjust to this ship-specific culture, and their own national culture comes in second hand.  In conclusion, the biggest challenge of multicultural leadership at sea is recognized to be the ability to be a fair and kind leader in an isolated and wearying environment.

Ombord på samtliga SOLAS-klassificerade fartyg (Safety Of Life At Sea, beskrivs i teorikapitlet) ska regelbundna livbåtsövningar genomföras. Livbåtsövningar innebär en risk för skada på både utrustningen och besättningsmedlemmarna som hanterar den. Syftet med den här studien är att utreda vad som krävs för att en livbåtsövning ska kunna genomföras på ett säkert sätt. Syftet besvaras genom att prata med besättningsmedlemmar som är med att skapa och har mycket erfarenhet av säkra livbåtsövningar. Det är en kvalitativ studie där total tio besättningsmedlemmar har intervjuats. Resultatet visar att säkerheten under en livbåtsövnings är beroende av fyra faktorer; utrustning, kompetens, samarbete och motivation. Dessa fyra faktorer arbetades fram under studiens gång och är baserade på tidigare utredningar, forskning och arbetets intervjusvar. Dessa delar påverkar varandra i nämnd ordning och om alla fyra delarna fungerar så kommer livbåtsövningen genomföras på ett säkert sätt. / Frequent abandon ship drills should be carried out on every ship covered by SOLAS (Safety Of Life At Sea, explained in the theoretical chapter). Abandon ship drill entails a risk of damage to the equipment and injury to the people handling it. The purpose of this study is to see into what is required to achieve a safe abandon ship drill. This is a qualitative study where the objective is answered by interviewing crew members that has experience of creating safe abandon ship drills. A total of ten crewmembers has been interviewed. The study shows that the safety of these drills is dependant on four factors; equipment, knowledge, cooperation and motivation. These factors where derived from previous reports, research and from the data obtained from the interviews. These factors are dependant on one another and can also be viewed as a spiral where one factor gives momentum to the next.

The purpose of this report is to, with systems theory, explore how a mentor’s possible leaderships-style affected the perceived occupational safety and health, and learning experience of sea captain students during their internship. The internship is an obligatory course where the students get the opportunity to practically apply theoretical knowledge.  The only prior reports in this field focused on the perspective of the mentor and not the student. Two types of systems-theoretical leadership-styles are examined through the experience of the students, and which effect those leadership-styles have in a closed system. The methodology in the gathering of data used in this report was led interview with a set form of questions. Ten students from a maritime academy were interviewed, with the subject based in systems theory and workplace environment. The results of the interview were analysed with the help of system theory. The result of the study concluded that one of the leadership styles could partly be connected to a positive experience of their mentor and learning experience, but neither of the leadership styles could be connected to discomfort or insecurity during the time on-board. Also, other factors, such as the mentor’s experience and background, and chemistry between the parties, affected the students experience. / Arbetets syfte var att med systemteori undersöka hur handledares eventuella ledarskapsstilar påverkade sjökaptensstudenters upplevda arbetsmiljö och lärande under den fartygsförlagda utbildningen. Den fartygsförlagda utbildningen är ett obligatoriskt moment där studenterna får möjlighet att praktiskt tillämpa teoretisk kunskap. Den enda rapport som fanns inom detta fält fokuserade på handledarens, och inte studentens, perspektiv. Två systemteoretiska ledarskapsstilar granskas mot studenternas upplevelse och vilken gränsöverskridande effekt de kan ha i ett slutet system. Datainsamlingsmetoden i denna rapport var en planerad intervju efter ett intervjuformulär. Intervjuerna genomfördes med tio studenter från en sjöfartshögskola med basis i systemteori och arbetsmiljö. Intervjuernas resultat granskades med hjälp av systemteori. Resultatet av studien visade att en av ledarstilarna kunde delvis kopplas med en positiv handledarupplevelse och gott lärande, men en ingen av ledarstilarna kunde heller kopplas till vantrivsel eller osäkerhet under tiden ombord. Även andra faktorer, såsom handledarens erfarenhet och bakgrund, samt personkemi påverkade studentens upplevelse.

Studien undersöker i vilken mån man kan anpassa drönares funktion till leveranser av varor till fartyg i form av intervjustudier. Arbetet berör den ekonomisk vinning jämfört med de provianteringsfartyg som annars genomför denna transport samt de aspekter som handlar om drönaroperatörens inverkan på denna typ av tjänst. Undersökningen resulterade i att drönaren kan användas som komplement och att tekniken som finns på marknaden är tillräcklig för att på ett säkert sätt kunna genomföra leveranser till fartyg med drönare som hjälpmedel. Vidare visade studien att enligt de intervjuade drönaroperatörerna är det fortsatt oklart i vilken utsträckning som drönaren kommer kunna tillämpas då få drönare finns som är skräddarsydda för detta specifika ändamål men att det ses fortsatt positivt på implementeringen utav drönare som verktyg till sjöss. / The purpose of this study aims to investigate the extent to which the function of drones can be adapted to deliveries of goods to vessels. This study was conducted in the form of interview studies. The study concerns the economic gain of supply deliveries with drones compared to the provisioning vessels, that otherwise carry out this payload as well as the aspects that deal with the drone operator´s impact on this type of service. The study concluded that the drone can be used as a complement and that the technology available on the market is sufficient to be able to safely carry out these deliveries to vessels using drones as aids. Furthermore, the study showed that according to the interviewed drone operators, it is still unclear to what extent the drone will be applied as there are few drones that are tailored for this specific purpose, but that the implementation of drones as a tool at sea is still viewed positively.