Besättning ombord ro-pax-fartyg ansvarar för lastning och lossning när fartygen ligger ihamn. Lasten består till mestadels av lastbilar som körs ombord av lastbilschaufförer. Rederier har tidigare bjudit dessa yrkeschaufförer på gratis alkohol ombord och det har förekommit berusade lastbilschaufförer under lastning och lossning vid ett flertal tillfällen. Syftet med studien var att undersöka hur fartygsbefäl och matroser ombord påro-pax-fartyg upplever att arbetsmiljön på bildäck påverkas, under lastning ochlossning, med avseende på misstänkt berusade chaufförer. Arbetet har således gått ut på att undersöka hur fartygsbefäl och matroser upplever att den personliga säkerhetenpåverkas av misstänkt berusade chaufförer samt undersöka vilka skillnader det finns ombord gällande arbetsmiljö på olika ro-pax-fartyg. De relevanta regelverken,förordningar, lagar och tidigare forskning framställdes och analyserades med en kvalitativ ansats. Utifrån analysen av teorin arbetades en intervjuguide fram somanvändes till intervjuer med fartygsbefäl och matroser som arbetar på ro-pax-fartyg. Resultatet visar att misstänkt berusade chaufförers närvaro på bildäck påverkar besättningen i olika omfattning. Generellt upplevs de berusade chaufförerna som en riskhöjande faktor som kan leda till last- och personskada under lastning och lossning.

De europeiska klimatmålen gällande utsläpp av växthusgaser blir allt tuffare, och man börjar tänka i banorna att elektrifiera sina fordon och fartyg. Detta innebär en mer omfattande batteridrift och produktion av litium-jon batterier.Frågeställningen i denna studie, kretsar kring hur klimatet egentligen påverkas av elektrifieringen av ett fartyg. Både gällande driften av fartyget samt vid framställningen av batterierna som krävs för framdriften. Beräkningarna koncentrerar sig enbart på koldioxidutsläppen och en jämförelse har gjorts med ett dieseldrivet fartyg.Resultaten visar att driften av fartyget renderade i mer utsläpp än vad själva framställningen av litium-jon batterier gjorde. Utsläppen som uppstår vid elproduktionen visade sig skilja mycket beroende på vilket europeiskt land fartyget framförs i. Detta på grund av att användningen av fossilfria energikällor är olika runt om i Europa. Om det batteridrivna fartyget framförs i Sverige skulle utsläppen motsvara 2% av utsläppen från det dieseldrivna fartyget. Om det batteridrivna fartyget däremot framfördes i Estland skulle utsläppen öka med 17% gentemot utsläppen från det dieseldrivna fartyget.Slutsatserna av denna studie är att koldioxidutsläppen från ett eldrivet fartyg blir betydligt mindre än från ett dieseldrivet fartyg, om detta fartyg framförs och laddas i Sverige. Men att nyttan för klimatet inte blir densamma, om man framför fartyget i andra europeiska länder, där elproduktionen sker med större delen fossil kraft. / The European climate goals are getting tougher when it comes to emissions from carbon dioxide. Therefore, the electrification of various vehicles and ships are increasing. This equals to an increase in production and operation of lithium-ion batteries.This thesis investigated how the environment is getting affected by the emission that develops during the electrification of a smaller ship. Parameters that have been accounted for are, the operation of the ship, and the production of the lithium-ion batteries. The emissions from carbon dioxide were the only emissions taken to account. A comparison with a diesel-powered ship was also conducted.The results revealed that the emissions from the operation of the ship are greater than the emissions from production of the batteries. It also showed that the emissions differentiated dependent on which European country the ship would operate in. This depends on the usage of fossil-free energy sources throughout Europe. If the vessel would be operated in Sweden, the emissions would only be 2% of the emissions produced by the diesel-powered ship. But if the ship instead would operate in Estonia, the emissions would be 17% higher than the emissions produced by the diesel-powered ship.The conclusions of this thesis are that emissions from an electric ship becomes significantly lower than those from a diesel-powered ship. But if the ship would operate in other European countries, the environmental benefit would not be as great.

Syftet med detta arbete var att ta reda på om vaktgående befäl ombord på handelsfartyg påverkas negativt av ljud och ljussignaler från larmutrustning på bryggan. Det som undersökts är främst om befäls koncentrationsförmåga och arbetsmiljö påverkas negativt av att en stor mängd utrustning larmar. Det har även undersökts hur befälen hanterar dessa larm och hur de själva skulle önska att larmsystemen fungerade. För att utföra undersökningen genomfördes intervjuer med fem aktiva sjöbefäl som arbetar på olika fartygstyper. Intervjuerna byggdes på öppna frågor där respondenterna fick svara öppet och diskutera egna åsikter och erfarenheter. Det som framkom i undersökningen var att samtliga befäl beskrev larmsystemen ombord på fartygens bryggor som ett arbetsmiljöproblem. Samtliga befäl beskrev att de kände att de blev överösta med onödiga larm vilket ofta ledde till att fokuset flyttades från deras egentliga arbetsuppgifter, medan larmet i sig inte tillförde någon nytta. Detta problem ansågs även av de intervjuade som en stor fara. / The purpose of this paper is to find out if watchkeeping officers onboard merchant ships are negatively affected by the sound and light signals from alarm systems on the sips bridges. What is mainly examined is if there is a negative impact on their concentration and work environment due to many alarms during their watch. It is also examined how the officers handles these alarms and how they rather would prefer the alarm systems to operate. To examine the issue five active navigational officers working on different types of ships have been interviewed. The interviews were built around open questions where the respondents could answer openly and discuss their own opinions and experiences. What was clear after interviews was that all the respondents described the alarm systems on the bridges as a work environment problem. The respondents also described how they often felt that they were being overflowed with unnecessary alarms during their watch, which led to their focus being shifted from their main tasks onboard. Meanwhile, the alarms were unnecessary and the watchkeeping officers did not benefit from it. The interviewed all agreed that it is a very dangerous issue.

Sjöfarten har förändrats genom tiderna och fartygen har utrustats med avancerad teknologi. Trots högutbildade operatörer och högteknologiska fartyg så inträffar allvarliga sjöolyckor som kan härledas till mänskliga fel och teknologiska brister. Syftet med studien är att utreda hur digitalisering ombord på fartyg påverkar sjösäkerheten. Metoden som används för att utreda digitaliseringens effekter är en systematisk kvalitativ litteraturstudie. Väl avvägda sökord och strukturerad utsortering av artiklar summeras i totalt tjugotvå inkluderade och analyserade artiklar. De studerade artiklarnas innehåll tematiseras och presenteras i studiens resultat indelat i fyra huvudteman respektive fyra underteman. Studiens resultat visar att digitalisering kan leda till effektivisering, kostnadsbesparingar och miljövinster. Digital teknologi har potential att underlätta beslutsfattandet för sjöbefäl och arbetet med navigation kan underlättas med autonoma inslag. En ökad andel autonoma inslag kan dock leda till att sjöbefälets kunskaper går förlorade. Även om digital teknologi är driftsäker så är den skapad av människan vilket kan betyda att tekniken påverkats av den mänskliga faktorn. Digital teknologi fattar beslut på ett förprogrammerat sätt och har svårt att göra helhetsbedömningar i komplexa situationer. Obemannade fartyg kan bli verklighet och sjöbefälet arbetsuppgifter kan förändras. På grund av teknologins avsaknad av mänskligt sunt förnuft så kan sjöbefälen bidra till sjösäkerheten. I framtiden kan nya krav ställas på sjöbefäl och kunskaper om avancerad teknik, autonoma system och förmågan att avhjälpa fel som uppstår i tekniken. För att rusta sjöbefälen kan flexibla utbildningssystem bidra till att förbereda sjöbefälen för yrkeslivet. Den maritima industrins anpassning mot digitalisering kan underlättas genom samverkan mellan regulatoriska myndigheter, organisationer och människor. / The shipping industry has experienced changes over time and modern ships are equipped with advanced technology. Despite highly trained operators and technological ships, serious maritime accidents occur which can be traced to human error and technological deficiencies. The aim of this study is to investigate the impacts of digitization on board ships and how maritime safety is affected. The method used to investigate the effects of digitization is a systematic qualitative literature study. Balanced search terms and a structured selection of articles resulted in a total of twenty-two included articles that were analyzed. The content of the studied articles was thematized and presented in the study results divided into four main themes with one additional sub-theme each. The study shows that digitization can lead to efficiency, cost savings, and environmental benefits. Digital technology has the potential to facilitate decision-making for ship operators and the work of navigation can be facilitated with autonomous elements. An increased proportion of autonomous elements can lead to the operator’s knowledge being lost. Even if digital technology is reliable, it is created by humans, which can mean that the technology has been affected by the human factor. Digital technology makes decisions in a pre-programmed way and has difficulties in making overall assessments in complex situations. Unmanned ships may become a reality and the ship officers’ duties may change accordingly. Due to technology's lack of human common sense, ship officers can contribute to maritime safety. In the future, new demands may be placed on ship officers and knowledge of advanced technology, autonomous systems, and the ability to remedy errors that arise in the technology. To prepare the ship officers, flexible training systems can help to prepare operators for their coming profession. The maritime industry's adaptation to digitization can be facilitated through cooperation between regulatory authorities, organizations, and humans.

Syftet med detta projekt är att utveckla en prediktiv modell för att förutsäga fartygsvibrationer baserat på historisk mätdata från lastfartyg. Projektet fokuserar på att använda maskininlärningsmetoder för att förutspå amplituden av vibrationer och identifiera de mest relevanta variablerna för modellens prediktiva förmåga. De undersökta metoderna inkluderar random forest, gradient boosting och neurala nätverk. Resultaten visar att random forest-modellen presterar bäst utifrån prestandamåtten: medelkvadratfelet (MSE), genomsnittliga absoluta felet (MAE) och genomsnittliga procentuella felet (MAPE). Projektet bidrar till en djupare förståelse av maskininlärningens användningsområden för en mer hållbar sjöfart. Syftet är att ge ett underlag till att potentiellt reducera vibrationer som påverkar fartygens komfort och strukturella integritet.

Detta arbete undersöker kvinnors upplevelser av att arbeta på en genuskodad arbetsplats. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i hur kvinnor upplever arbetet ombord på fartyg gentemot en genuskodad landbaserad verksamhet. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med kvinnor som arbetar på mansdominerade arbetsplatser. Totalt sex intervjuer genomfördes tre med kvinnor som arbetar ombord på fartyg och tre med kvinnor anställda i genuskodade organisationer på land. Resultaten visar att alla respondenter upplevde att det på något sätt påverkar dem att arbeta på en genuskodad arbetsplats. Då respondenternas upplevelser jämfördes med bakgrund av om de arbetade på en landbasserad verksamhet eller ombord på ett fartyg visar resultatet på stora likheter och minimala skillnader. / This research is about womens' experiences of working on a male dominated/gender bias workplace. The object is is to answer how women experience working onboard a ship and if there are any diffrences to a male dominated/gender bias shore based activity. The method used is a qualitative research containing interviews with women in such workplaces. A total of six interviews were carried out with three respondents onboard ships and three respondents ashore. The result shows that it in some way affects that they work on a male dominated/gender bias workplace and there are mostly similarities and minor differences based on if the respondent is working onboard a ship or in shore.

Sjöfarten använder sig i stor utsträckning av färg förstärkt med härdplaster. Dessa kan vara hälsovådliga utan rätt skyddsutrustning och det ställs krav på att alla som handhar härdplaster ska ha genomgått en utbildning och regelbundna spirometriundersökningar. Studenter från Sveriges två sjöfartshögskolor går idag ut på fartygsförlagd utbildning med olika grundkunskaper om härdplaster. Vissa har fått härdplastutbildning och andra har ännu inte hunnit få det. Denna studie har genom en serie kvalitativa intervjuer försökt att kartlägga effekterna av detta. Intervjuerna med studenter och matroser har visat att de studenter som hade fått härdplastutbildning också hade en mycket bättre förståelse för riskerna med härdplaster och för hur de kunde exponeras för faran. Studenterna utan utbildning förstod risken med det skadliga elementet men saknade kunskapen för att adekvat kunna skydda sig. Studien visar också att faktorer som påverkar användandet av personlig skyddsutrustning i stor utsträckning är kopplat till ålder, erfarenhet och den övriga besättningens attityd till riskerna. / The maritime world makes use of paint reinforced with thermosetting polymers. These may be harmful without the correct protective equipment and there are regulations stating that anyone working with it must be educated in the handling and risks associated with said paint as well as regularly undergo a spirometric test. Today students from the two Swedish maritime universities undertake their onboard studies under different conditions, some with the correct education and some without. This study has through a series of qualitative interviews tried to expose the effects. The interviews have shown that students with the correct education have a much better knowledge of the risks associated with thermosetting polymers and the different ways it might be exposed to them. The uneducated students were aware of the dangers but lacked the knowledge to adequately protect themselves. However, the study showed that this did not determine whether the students use personal protection as much as such factors as age, experience and the rest of the crew's attitude towards the risks.

Rapporten är skriven för att dokumentera den befintliga installationen av ballast-, läns- och brandsystem ombord på fartyget M/S Calmare Nyckel. I enlighet med uppdragets specifika-tioner kommer även förslag på förbättringar att presenteras. Förslagen bygger till största del på fakta från en leverantör av ventilkomponenter och av klassen ställda krav på installationen. Förbättringarna beaktar i huvudsak minskade risker och ökad säkerhet. De största skillnaderna med de nya förslagen är att länsvattensystemet skiljs från de övriga systemen, de viktigaste funktionerna fjärrstyrs med hjälp av pneumatik och systemets komponenter märks enligt branchstandard. / This report is produced to document the existing installation regarding the ballast, bilge and fire system aboard the vessel M/S Calmare Nyckel. According to the specifications of the assignment a proposal regarding improvements will also be presented. The suggestions are mainly based on data from a supplier of valve components and the demands put up by the classification society. The improvements are considered with reduced risk and increased safety in mind. The main differences in the new proposals are the separation of the bilge system from the other two systems, that the most vital functions can be remote-controlled by pneumatics and that all components are marked according to industry standard.

I takt med att världshandeln ökar så ökar även transporterna. Med hjälp av internet har det blivit enklare än någonsin att beställa en vara som skickas från andra sidan jordklotet. Detta arbete har undersökt i vilken utsträckning konsumenter reflekterar över vilka effekter deras beställningsvanor vid varubeställningar får för miljön och hur intresserade de är av att värna om miljön genom att beställa varor med hjälp av en dyrare och mer miljövänlig frakt. Detta har gjorts genom intervjuer med fyra konsumenter i varierande åldrar där det undersökts vad deras inställning är till en dyrare och miljövänligare frakt, hur mycket mer de skulle vilja betala för en sådan frakt samt även vad de vet om det miljöarbete som bedrivs inom sjöfart. Resultatet visar att det finns ett intresse att betala ett högre pris för en mer miljövänlig frakt om priset är överkomligt och om det finns ett förtroende för den som erbjuder den miljövänligare frakten. Viljan skiljer sig mellan de olika respondent och är beroende på vad det är för typ av vara och vad den ordinarie frakten kostar. Respondenterna visar också begränsad kunskap inom sjöfart och det miljöarbete som görs inom branschen. / The world trade is increasing rapidly and so is the amount of transportation. With help of the internet it is now easier than ever to order a product which will be sent from the other side of the world. This study aims to investigate to which extent consumers consider what effects their behaviour will have on the environment and how interested they are in protecting the environment when ordering products by paying a higher price for a more environmentally friendly transport. This is done by conducting four interviews with customers of different age and asking questions about their attitudes towards a more expensive and environment friendly transport. More specifically, questions were asked about how much more they would be willing to pay for that kind of transport. Furthermore, questions were asked about what they know about the work that is being done and has been done to reduce the effects on the environment caused by shipping. The result shows that they are willing to pay a higher price for a more environmentally friendly transport. For this to be possible the price needs to be affordable and they need to have a trust in the company offering this kind of transport. There are differences among the interviewed persons in how much they are willing to pay depending on what product they are buying and what the cost is for the original transport cost. This study also shows that the respondents have a very limited knowledge about the work that is being done and has been done to benefit the environment within the shipping business.

The majority of the vessels in the commercial fleet utilize oil lubricated stern tubes. Unfortunately, this brings about a risk of oil leaking from the stern tube into the marine environment if the stern tube seal would become worn or damaged by foreign materials. Previous studies concluded that, on average, 2.6 litres of oil per day leak out from the stern tube of ships. This essay has investigated the causes that could increase the leakage rate from the stern tube by reviewing literature, interviewing experts, and sending out surveys with questions regarding the subject. The answers that were received painted a clear picture that it is impossible to get a perfect seal on a stern tube. The causes that could influence the leakage rate were design related, such as vibrations, the rotational speed of the propeller shaft, radial and axial movements of the propeller shaft, as well as external causes such as the quality of water and foreign materials, for example, fishing lines and nets. The question whether water lubricated stern tubes were a viable alternative compared to oil lubricated stern tubes was also investigated. The result was that the bearing on a water lubricated stern tube did not have as long lifespan as an oil lubricated bearing. / Majoriteten av fartygen i handelsflottan använder oljesmorda propellerhylsor för att smörja propelleraxeln. Tyvärr medför det en risk att olja kan läcka ut från hylsan om tätningarna skulle bli utslitna eller skadas av främmande föremål. Tidigare forskning har visat att cirka 2,6 liter olja per dag läcker ut genomsnittligen från fartyg i handelsflottan. Denna uppsats har utrett vad som kan påverka läckagemängden från en propellerhylsa genom att utnyttja intervjuer och enkätsvar. Svaren som framkom var att det är mer eller mindre omöjligt att få en perfekt tätning på en propellerhylsa. Saker som kan påverka läckagemängden var designfenomen som vibrationer, axiella- och radiella rörelser och varvtal på propelleraxeln, samt yttre påverkan som vattenkvalité och främmande föremål som fiskelinor och nät. I uppsatsen jämförs även vattensmorda propellerhylsor med fokus på livstid, kostnad och underhåll, med en oljesmord propellerhylsa. En slutsats är att det vattensmorda lagret inte har samma livstid som det oljesmorda.