Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle.  Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt. Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt.

No description available.

Bakgrund: Idag råder det stor brist av hyresrätter i samhället. Detta medför att unga har svårt att flytta hemifrån och att personer med begränsat kapital har svårt att skaffa en bostad. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut på. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan använda vid nybyggnation av hyresrätter. Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillämpats där studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvärdera om ytterligare komplettering av teori behövs. Slutsats: De undersöka bolagen använder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrätter. Förslaget som presenteras är att fastighetsbolag ska använda nuvärdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar.

Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer som fastighetsbolagen upplever påverkar lönsamheten för och genomförandet av energiinvesteringar inom värme och ventilation. Studien är av kvalitativ karaktär och fallstudier görs på sju företag med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Därefter spelas alla intervjuer in och transkriberas. Flera olika faktorer påverkar lönsamheten för och genomförandet av energiinvesteringar i flerbostadshus. De undersökta faktorerna som påverkar investeringarnas lönsamhet är: typ av investering, kalkylmetod, avkastningskrav, energipriset, intressenter och institutionella faktorer. Studiens resultat tyder på att värmeåtervinning (FX), tilläggsisolering av vind, injusteringar och optimering samt styr och reglering varit de mest företagsekonomiskt lönsamma energiinvesteringarna. Den vanligaste beräkningsgrunden var Livscykelkostnadsanalys (LCC). Uppsatsen bidrar till att öka kunskapen om hur fastighetsbolag ser på energiinvesteringar och dess lönsamhet. Studiens kvalitativa resultat kan inte generaliseras till andra fastighetsbolag eller till framtida investeringar. Vidare forskning rekommenderas nationellt och kvantitativt inom lönsamma energiinvesteringar. Det skulle vara av intresse att fastställa de mest lönsamma investeringarna i Sverige, orsaker till vad som hindrar energiinvesteringar samt hur olika beräkningssätt kan påverka dess lönsamhet och realisering. / The purpose of this study is to highlight the factors that real estate companies is experiencing affects the profitability and the implementation of energy investments in heating and ventilation. The study is qualitative in nature and case studies are conducted at seven companies with semi-structured interviews as the method of collection. Furthermore, all the interviews are recorded and transcribed. Several factors affect the viability and implementation of energy investments in apartment buildings. The investigated factors affecting the profitability of investment are: the type of investment, calculation method, yield, energy price, stakeholders and institutional factors. The study's results suggest that heat recovery (FX), additional insulation of attic, adjustments and optimization, and control and regulation was the most economically viable energy investments. The most common basis of calculation was the Life Cycle Cost Analysis (LCC). The study contributes to the knowledge of real estate companies’ perspectives of energy investments and their profitability. The study's qualitative results cannot be generalized neither to other real estate companies or future investments. Further quantitative and national research is recommended in profitable energy investments. It would be of interest to determine the most profitable investments in Sweden, causes of the barriers preventing energy investments and how different methods of calculation may affect its profitability and implementation.

Inför införandet av K3 diskuterades det inom redovisningsprofessionen vilket regelverk mindre fastighetsbolag och forsknings- och utvecklingsföretag (FoU) skulle välja. De olika regelverken innebär både för- och nackdelar för företagen med betoning på komponentavskrivning för fastighetsbolagen och aktivering av utvecklingsutgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar i FoU-företag. Redovisningsprofessionen trodde att majoriteten av fastighetsbolagen skulle välja K2 och att majoriteten av FoU-företag skulle välja K3. Då det i nuläget saknas en översikt över företags val av regelverk bidrar denna studie till att fylla igen den kunskapslucka tidigare fanns. Studien fokuserar på redovisningsval hos mindre företag inom fastighetsbranschen och företag med FoU-verksamhet. Anledningen till det är att olika val av regelverk innebär olika för- och nackdelar för företagen och redovisning är ett område inom vilket det ofta krävs professionella bedömningar. Studiens syfte är att ta reda på hur företagen gör sina redovisningsval samt vilka redovisningsmetoder och eventuella motiv beslutet baseras på. För studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har använts. Information har hämtats från 396 årsredovisningar samt från enkäter med tio representanter för ett fåtal företag. Hypoteser har ställts upp och testats med hjälp av ett signifikanstest i form av Chi-två. Studien visar att företags redovisningsval reflekterar redovisningsspecialisternas diskussioner och rekommendationer. Trots att endast ett av två resultat är statistiskt signifikant och trots en brist i empiri är det möjligt att utläsa mönster i företagens redovisningsval.

Bakgrund: På global nivå har det vuxit fram en debatt avseende hållbar utveckling. Företag började aktivt arbeta för att främja denna utveckling, vilket gjorde att hållbarhetsredovisning som frivillig rapportering kom att utvecklas Syfte: Studien syftar till att undersöka varför noterade fastighetsbolag hållbarhetsredovisar, hur innehållet i deras hållbarhetsredovisningar ser ut samt vilka incitament de har för att upprätta hållbarhetsredovisningar. Vidare syftar den till att jämföra dessa incitament med dem för bolag i andra branscher som studerats. Den syftar även till att utröna hur bolagen ställer sig till lagstiftning om hållbarhetsredovisning fr.o.m. 2017. Slutligen syftar den till att utröna huruvida bolagen idag använder sig av frivilliga redovisningsnormer, särskilt GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativ metod och baseras dels på studier av bolagens hållbarhetsredovisningar för 2015, dels en enkät till elva fastighetsbolag, noterade på Nasdaq Stockholm OMX. Enkäten besvarades av sju av bolagen och innefattade huvudsakligen frågor om vilka incitament bolagen har för att avge hållbarhetsredovisningar, samt deras inställning till den kommande lagstiftningen. Resultat: Sex av sju respondenter har angivit att efterfrågan från ägare, samt bidrag till långsiktig lönsamhet utgör viktiga incitament för hållbarhetsredovisning. Dessa incitament angavs också i studierna av livsmedelsbranschen, telekombranschen samt klädbranschen. Fastighetsbranschen särskiljer sig dock från de tre andra branscherna genom att fyra av sju bolag uppger ansvarstagande för samhälle och miljö som incitament, vilket också återspeglades i hållbarhetsredovisningarna. Nio av elva bolag hållbarhetsredovisar enligt GRI:s riktlinjer, då de är de mest vedertagna inom branschen. Synen på den kommande lagstiftningen avseende hållbarhetsredovisningen, som fyra bolag gav är att den ligger i tiden samt sätter fokus på hållbarhetsfrågan ur ett affärsmässigt perspektiv. / Background: At the global level, a debate on sustainable development has emerged. Companies started to actively promote this trend, which enabled the development of voluntary sustainability reporting. Aim: The study aims to examine why listed real estate companies publish sustainability reports, what information is included in these reports and what incentives the companies have to issue sustainability reports. Furthermore, it aims to compare these incentives with those of companies in certain other industries. It also aims to determine the companies´ positions on the legislation concerning sustainability reports, coming into effect in 2017. Finally, it aims to establish whether the companies currently use voluntary reporting standards, particularly the GRI guidelines for sustainability reporting. Method: The thesis uses a qualitative method and is based on studies of each company's sustainability report for 2015 and a questionnaire sent to eleven real estate companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. The questionnaire was answered by seven of the eleven companies and included questions concerning what incentives companies have to issue sustainability reports, as well as their attitude towards the future legislation. Results: The two incentives for establishing sustainability reports that were stated by most, six of the seven, of the respondents, were the demand from owners and the contribution to long-term profitability. These incentives were also reported regarding companies in the food industry, the telecommunications industry and the clothing industry. The real estate companies are distinguished from the other three industries due to the fact that four of the seven respondents named society and the environment as incentives. Ten of the eleven companies published sustainability reports that declared what actions the company had taken in order to build a sustainable society. All eleven companies published sustainability reports that declared what actions that had been taken in order to decrease the companies’ environmental effects. Nine of the eleven companies publish sustainability reports following the directions outlined in GRI guidelines. The companies use these guidelines, as they are the most recognized in the industry. Four of the eleven companies gave their views on the upcoming Swedish act regarding sustainability reports. Their view is that the act reflects the global discussions and that it shows that sustainability issues are important from a business perspective.

Sammanfattning Titel: Riskhantering inom fastighetsbolag Bakgrund: Fastighetsbolag utsätts precis som alla andra företag för risker. I fastighetsbolag ligger en stor del av risken i form av fastighetstillgångar som kräver förvaltning, underhåll och riskplanering men även i att bolagen är högt belånade. De mest aktuella riskerna för fastighetsbolagen är risker kopplade till den ökade inflationen som ses i samhället idag. Konsekvenserna av detta har blivit ökade räntekostnader och ökade energikostnader som fastighetsbolag behöver anpassa och förhålla sig till. Frågeställning:         <li aria-level="1">Hur resonerar fastighetsbolag angående riskhantering och hur kopplas det till budgetering? Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara och beskriva hur riskhantering tillämpas inom fastighetsbolag och hur det kan kopplas till budgetering.  Metod: Metoden som tillämpats har bestått av en jämförelse mellan insamlad teori och insamlad empirisk data från fem kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna bestod av intervjuer med ekonomiansvariga eller VD:n i olika fastighetsbolag, där datan sedan analyserades kring hur bolagen resonerar angående riskhantering. Studien har därav genomförts med en deduktiv forskningsansats med egenskaper av en induktiv forskningsansats.  Slutsats: Genom en analysering av den insamlade empiriska data och teorin, har slutsatsen dragits att fastighetsbolag tillämpar riskhantering med koppling till budgetering genom att hålla sig uppdaterad i omvärlden. Detta i form av att hålla sig uppdaterad kring inflationen, olika räntesatser och förbrukningskostnader för att budgetera enligt dessa uppgifter. När fastighetsbolag har tillgång till den senaste informationen har de större möjlighet till att bedöma risker korrekt, samtidigt som en passande riskåtgärd kan tillämpas.  Nyckelord: riskhantering, risk, budget, budgetering, fastighet, fastighetsbolag, fastighetsbranschen, finansiell styrning. / Abstract Title: Risk management in real estate firms Background: Real estate companies, like all other companies, are exposed to risks. In real estate companies, a large part of the risk lies with the real estate assets that require management, maintenance and risk planning, but also in the fact that the companies are highly leveraged. The most current risks for real estate companies are risks linked to the increased inflation seen in society today. The consequences of this have been increased interest costs and increased energy costs that real estate companies need to adapt and relate to. Research question: How does real estate companies reason regarding risk management and how is it linked to budgeting? Purpose: The purpose of this study is to explain and describe how risk management is applied within real estate companies and how it can be linked to budgeting. Method: The method applied has consisted of a comparison between collected theory and collected empirical data from five qualitative interviews. The qualitative interviews consisted of interviews with the finance manager or CEO of various real estate companies, where the data was analyzed of how the companies reason concerning risk management. The study has therefore been carried out with a deductive research approach with attributes of an inductive research approach. Conclusion: Through an analysis of the collected empirical data and theory, it has been concluded that real estate firms apply risk management when budgeting by staying up to date with the outside world. They do this by keeping up to date with inflation, different interest rates and consumption costs in order to budget according to the data. When real estate companies have access to the latest information, they have a greater opportunity to assess risks correctly, while an appropriate risk measure also can be applied. Keywords: risk, risk management, budget, budgeting, real estate, real estate firm, real estate sector, corporate finance.

No description available.

Title: Internet of Things in real estate companies owned by the municipality: A study on how IoT can be used to meet future climate goals Subject: Bachelor's thesis in business administration 15 credits Authors: Hampus Heikkinen and Victor Ifver Kävrestad Keywords: Internet of Things (IoT), Digitized property management, Real estate companies owned by the municipality, Energy consumption, Agenda 2030 Problem statements: What does the usage of Internet of Things look like today and does management control systems have any impact on its use? Will the Internet of Things be accepted and used in the future by real estate companies owned by the municipality?What opportunities are there to use IoT within the companies to achieve the climate goals that must be met by 2030? Purpose: Describe and analyze how municipal real estate companies use Internet of Things in their property management with a focus on the work to improve the energy efficiency. The thesis also wants to find out if companies will use the Internet of Things in the future. Method: We have used the qualitative method in this essay. Four interviews have been conducted through Zoom with people who work at municipal owned real estate companies to gather information on management and business development. Conclusion: Digitization in the real estate industry is far from fully developed which is the reason that the respondents in this study show a relatively low degree of digitization. Management control on the other hand does not hinder these companies but promotes the respondents ability to adapt to digitalization. The study also indicates that the Internet of Things will be accepted in the future. Finally, the study concludes that IoT sensors can be used to reduce energy consumption which will help companies to achieve the climate goals for 2030.

Syftet med följande examensarbete har varit att kartlägga och utforska vilka åtgärder som fastighetsbolag bör tillämpa eller utveckla vid ombyggnationer som uppfattas främja en förbättrad inomhusmiljö. Arbetet omfattar en kartläggning över vilka områden som fastighetsbolag bör fokusera på att förbättra vid en ombyggnation. Inklusionskriterier för fastighetsbolag och entreprenadföretag i examensarbetet har varit: att huvudbolaget eller de själva varit verksamma under minst 10 år i branschen, att företaget i dagsläget arbetar med ett utarbetat miljösystem inom företaget och/eller inom projekt samt att fastighetsbolagen ska inneha fler än 165 lägenheter och/eller kontorslokaler. Studien har tillämpat intervjuer med utvalda fastighetsbolag och entreprenadföretag samt en fallstudie med hjälp av fastighetsbolaget Diös som belyser praktiska åtgärder som uppfattas främja en förbättrad inomhusmiljö. Innehållsanalysen av intervjuerna och tillämpad fallstudie har sedan jämförts med insamlad teori vilken består av både litteratur och artiklar. Resultatet av studien presenterar de analyserade intervjuerna samt fallstudien. Slutsatsen av studien är att fastighetsbolagen kan utföra ombyggnationer som uppfattas kunna främja en förbättrad inomhusmiljö genom att effektivisera projekteringsskedet, utveckla ett styrmedel som kan generera en god dialog mellan hyresgäst och beställare samt fördela resurser inom aspekter som anses viktiga för en trivsam inomhusmiljö: termisk-, akustisk- och visuell miljö samt luftkvaliteten.