Stockholms bostadsmarknad har alltid varit pressad och bostadsbristen har länge varit ett faktum. 2021 rapporterade Länsstyrelsen att det demografiska bostadsbehovet i Stockholms län inte uppfylls. De facto är att det inte längre är en fråga om bostadsbrist, det är en fråga om bristande bostadsförsörjning! Fler bostäder behövs som skall kunna tillgodose medel- och framförallt låginkomsttagares bostadsbehov. Samtidigt härjade COVID-19 pandemin omkring och ledde till distansarbete som även 2022, “post pandemi”, fortsatt används i hög grad. Hur kontoren utnyttjas och vad för lokaler som efterfrågas på kontorsmarknaden har ställts på sin spets, och vakansgraden i somliga lägen och för vissa typer av kontorsbyggnader har stigit alltmer. Där kan ett behov av att utveckla dessa byggnader från fastighetsägarens sida uppstå för att förbättra driftnettot, då behovet redan är tydligt från samhället sida, fler bostäder till överkomligt pris! I och med detta gav regeringen Boverket i uppdrag att skriva en rapport kring förutsättningarna för att omvandla lokaler till bostäder. Därför blev detta kandidatarbetes syfte tydligt, att undersöka behovet av, och förutsättningarna för att omvandla vakanta kontorsbyggnader till bostäder “efter” pandemin. Detta, då ett ökat intresse från fastighetsägarnas sida uppenbarligen behöver väckas, allra mest ur ett hållbarhets- och bostadsförsörjningsperspektiv, och det vidare behöver redogöras för en konverterings förutsättningar, utom Boverkets egna rapport. Genom att tillämpa en semistrukturerad kvalitativ intervjustudie som knyter an till en litteraturöversikt uppfylls examensarbetets syfte och dess frågeställning besvaras.  Vad gäller behovet av konvertering på fastighetsägarnas sida, är detta begränsat. Mycket av detta har att göra med att intresset och incitamenten inte är så stora, men främst torde det ha att göra med att de flesta fastighetsägare ännu inte sett så stor skillnad på kontorsmarknaden. Dessutom adderat till detta är att inställningen till konvertering ofta är att det är för svårt på grund av diverse lagar, regler och krav. Vad gäller förutsättningarna för att konvertering ska kunna ske, är dessa många och djupgående. Tillräckligt hög vakans, lågt ingångsvärde, såväl som rätt förutsättningar plantekniskt, byggtekniskt, juridiskt, ekonomiskt, statligt, kommunalt och samhälleligt måste uppfyllas. Det viktigaste är dock den ekonomiska genomförbarheten, dör denna, gör också projektet det. Detta är varför det kan vara krångligt med konvertering, då det verkligen gäller att hitta rätt fastighet och byggnad med rätt förutsättningar och möjligheter! / The housing market in Stockholms has always been under pressure and the housing shortage has for a long time been a fact. In 2021 Länsstyrelsen reported that the demographic need of housing in Stockholm has not been fulfilled. In fact, it is not a question about a housing shortage anymore, it is a question about an insufficient housing supply! There is a need for more affordable housing for those with middle, and especially low income. Alongside all of that, COVID-19 has changed the working community even "post" pandemic, working from home and having digital meetings is now a part of the normal working week. This has led to a change in what is demanded of working spaces, which has resulted in higher vacancy rates in especially some types of areas with a particular standard. A need for property development can therefore arise since property owners have an interest in increasing the net operating income of the property, as well as there is a societal need. The government in Sweden gave an assignment to Boverket because of this need for housing and because of the increasing vacancy rates since the pandemic. The assignment which was given to Boverket, was to evaluate the preconditions of converting office buildings into housing. Therefore, it became clear as to what the purpose of this thesis were to be, I was to study the need for, and the preconditions for converting office buildings into housing. And I was to do this in hopes of increasing the property owners interests of conversion since it is important from a sustainability and housing supply perspective, and also because I found that it needed to be made clear of the exact conversion preconditions outside of Boverkets own report. The thesis purpose will be fulfilled, and the thesis questions will be answered by doing an semi- structured qualitative interview study that relates to a literature overview. The property owners need for conversion of the office buildings has through this study been proven to be raher limited. A lot of this has to do with the owners interest and the incentive of the conversion. Also, most of the property owners have not yet seen such a big difference on the office market. Added to this, the attitude towards conversion seemed rather negative, most of the interviewed companies taught it to be too hard to convert office buildings because of various laws, rules and requirements. In order for conversion to happen, it has been shown that the right preconditions regarding the zoning plan, structural engineering, law, economics, the states, the municipalities and the community's attitude towards the project need to be met.

År 2002 fattade den svenska riksdagen beslutet att sluta bygga skyddsrum. Sverige har per capita näst flest antal skyddsrum i världen. Ett stort antal skyddsrum i Sverige, kombinerat med beslutet att inte bygga dem längre, har lämnat Sverige vid en vägkorsning. Hur mycket bör Sverige bry sig om sina skyddsrum? För utländska fiender kan skyddsrum verka som ännu ett hinder för att invadera, på grund av de svenska civila möjligheterna till att vara säkra från bomber och ett krigs påverkan. Även om krigföring har förändrats under åren och nya strategier har utvecklats, kommer en säker plats för civila att stärka den försvarande sidan. För att detta försvar ska fungera måste skyddsrummen vara konstruerade på tillgängliga platser för civilbefolkningen, erhålla det material som skyddsrummen är i behov av, kunna drivas av en civil samt vara i gott skick. Det var under kalla kriget som Sverige byggde de flesta av sina skyddsrum. Med många decennier och olika lagar för konstruktion som passerat, har många av skyddsrummen problem i nuläget. Problem såsom att material saknas, luftfilter har blivit för gamla, rummen har renoverats till något annat, eller helt enkelt att skyddet inte kan garantera den funktion som den en gång gjorde. I Sverige är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) den myndighet som ansvarar för skyddsrummens tillstånd. MSB har det yttersta ansvaret att se till att skyddsrummen är säkra i nödsituationer. För att uppfylla detta utgör de tillsyn och kontroller på skyddsrummen. I denna kandidatuppsats undersöks de svenska skyddsrummens tillstånd och de problem som följer med dem. Vi fann det även av intresse att undersöka skyddsrummens relevans i Sveriges samhälle ur ett historiskt- och ett nutidsperspektiv. Metoden som har använts är av kvalitativ och rättsdogmatisk karaktär. De slutsatser som kunnat dras i denna kandidatuppsats är att Sveriges skyddsrum befinner sig i olika tillstånd vad gäller skick och kvalité. Det kan också konstateras att det inte pågår tillräckligt många skyddsrumskontroller som både är önskat och nödvändigt gentemot det stora antal skyddsrum som finns. Slutligen nyttjas Sveriges skyddsrum för andra ändamål än vad de preliminärt byggdes för, vilket innebär att de fyller ett syfte i Sveriges samhälle. / In 2002, the Swedish government decided to stop building air raid shelters. Sweden has per capita the second most air raid shelters in the world. A large number of air raid shelters in Sweden, combined with the decision to stop constructing them, has left Sweden at a crossroad. How much should Sweden care about the air raid shelters? To foreign enemies, the air raid shelters may seem as yet another obstacle to invading, because of the opportunity given to the Swedish civilians to be safe from bombs and the effects of war. Even though the warfare has changed during the years and new strategies have been developed, a safe place for civilians will strengthen the defending side. For this defense to work, the air raid shelters have to be constructed at available locations for civilians, be equipped with the material needed, be operated by a civilian and the shelters have to be in good condition. It was during the Cold War era that Sweden built most of its air raid shelters. With a lot of decades and different rules of construction passing, many of these air raid shelters have problems now. The problems concern materials missing, air filters which have passed their best before date, the shelters being renovated to something completely different, or simply that the shelter cannot guarantee the function that it once did. In Sweden, The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) is the agency responsible for the condition of the air raid shelters. The agency has the utmost responsibility that the air raid shelters will be safe in case of emergency. To fulfill that, the agency executes supervision and regulatory control of the shelters. In this essay, the condition of the Swedish air raid shelters and the problems that come along with them get examined. We also found it interesting to examine the air raid shelters' relevance to Swedish society from a historic and present-day point of view. A qualitative and legal dogmatic method has been used. The conclusions that could be drawn from this essay is that Sweden’s air raid shelters are in different conditions regarding standard and quality. It can also be established that there aren’t enough regulatory controls being executed. Finally, the Swedish air raid shelters do serve a purpose for the Swedish society even though they have been built for other reasons.

The private companies are to a large extent accountable for the residential construction. Plan monopoly means however that it is the municipality that determine land use. This can lead to uncertainty among the companies, which could mean inertia in the development of housing. Furthermore is this problematic because there already is a shortage of housing in Sweden. This thesis aims to explain companies’ thoughts when choosing land to purchase based on current zoning plan and ownership. Representatives from different companies were interviewed in order to clarify their thoughts. When investigating ownership this work has focused on whether the owner is municipal or private. The interviewed have been asked if they prefer acquiring land with a finished plan or land in the early stages of planning. Furthermore participation in the development of zoning has been treated. In these respects, a comparison between large, medium and small companies has been made. The result of the study show that the small companies focus on land with zoning plan and owned by the municipally. The medium and large companies prefer land that is not yet planned and the owner of the land varied. Acquisition of land is a complex process that is influenced by a variety of factors. It is therefore difficult to determine how much a specific factor affects the choice of land to purchase. The study has shown that the municipality's work procedure and in which municipality the land is located greatly affects the choice. / Idag ansvarar främst privata aktörer för bostadsbyggandet. Planmonopolet innebär emellertid att det är kommunen som bestämmer markanvändningen, vilket kan leda till osäkerhet hos aktörerna och innebära en tröghet i framtagandet av bostäder. Detta är problematiskt då det redan finns en bostadsbrist i Sverige. Examensarbetet syftar till att redogöra aktörers tankar vid markförvärv för bostadsbyggande, baserat på rådande detaljplaneförhållande och ägarförhållande. Representanter från byggbolag har intervjuats för att redogöra detta. Vad gäller ägarförhållande har detta arbete fokuserat på om aktörerna inriktar sig på kommunal eller privatägd mark. Företagsrepresentanterna har fått besvara frågan om bolagen förvärvar mark med en färdig detaljplan eller om de hellre köper mark i ett tidigt skede av planläggningen. Även deltagandet i framtagningen av detaljplan har behandlats. I dessa hänseenden har en jämförelse mellan stora, medelstora och små företag gjorts. Studiens resultat visar att de små aktörerna i större utsträckning köper mark som redan är detaljplanelagd och kommunalt ägd. Hos de stora och medelstora var det en stor spridning på vilket ägandeförhållande som rådde och den mest attraktiva marken, utvecklingsmässigt, var den som ej var detaljplanelagd än. Förvärv av mark är en komplex process som påverkas av en mängd olika faktorer. Det är därför svårt att fastställa hur mycket en specifik faktor påverkar val av mark. I studien har det visat sig att hur kommunen väljer att sälja marken samt i vilken kommun marken ligger i påverkar detta val i hög grad.

Detta arbete har ägnat särskild uppmärksamhet åt kommersiella fastigheter, fastighetsvärderingar och olika metoder för fastighetsvärdering. Uppsatsen börjar med att understryka vikten av korrekta fastighetsvärderingar och presenterar den svenska marknaden för kommersiella fastigheter som en betydande och dynamisk sektor. Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för fastighetsvärdering, utforska och analysera olika värderingsmetoder, identifiera de metoder som tillämpas i praktiken och undersöka om olika värderingsmetoder används för olika typer av kommersiella fastigheter. Undersökningen är geografiskt begränsad till Sverige och inriktad på de tre vanligaste värderingsmetoderna för kommersiella fastigheter. Arbetet är baserat på både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder och inkluderar litteraturstudier, dokumentanalys, personliga intervjuer och samtal med professionella fastighetsanalytiker och fastighetsvärderare från några av Sveriges största fastighets- och värderingsbolag. Den teoretiska grunden för arbetet är strukturerad i fyra distinkta avsnitt: Olika typer av kommersiella fastigheter och deras karakteristiska drag, värdebegrepp inom fastighetsvärdering, marknads- och fastighetsanalys samt ett omfattande avsnitt om de olika värderingsmetoderna. Efter att ha gått igenom teorin presenteras resultaten från den empiriska data, vilka ger en inblick i vilka värderingsmetoder som faktiskt används i praktiken. Slutligen genomförs en analys och diskussion där teori och praktik jämförs för att identifiera likheter och skillnader. Resultatet visar tydligt att kassaflödesmetoden, en avkastningskalkylbaserad metod, är dominerande vid nästan all värdering av olika typer av kommersiella fastigheter i Sverige. / The main focus of this study is on commercial property, property valuations, and different property valuation methods. The thesis begins by emphasising the importance of accurate property valuations and introduces the Swedish commercial property market as an important and dynamic sector. The purpose of the thesis is to gain a deeper understanding of property valuation, to research and analyse different valuation methods, to identify the methods used in practice, and to investigate whether different methods are used for different types of commercial property. The study is geographically limited to Sweden and focuses on the three most common valuation methods for commercial property. The work is based on both qualitative and quantitative research methods and includes literature reviews, document analysis, personal interviews, and discussions with professional property analysts and valuers from some of Sweden's largest property and valuation companies. The theoretical basis of the work is divided into five distinct sections: Different types of commercial property and their characteristics features, Value concepts in property valuation, Market and property analysis, and a comprehensive section on the different valuation methods. After going through the theory, the results of the empirical data are presented, giving an insight into the valuation methods actually used in practice. Finally, there is an analysis and discussion are carried out where theory and practice are compared to identify similarities and differences. The result clearly shows that the discounted cash flow method, a return-based method, is dominant in the valuation of various types of commercial property.

Uppsatsen tar sikte på att undersöka hur dagens aktörer arbetar med grön fastighetsförädling och vilka olika incitament som finns för aktörer att arbeta med detta. Vidare analyserar vi konkret vilka incitament som finns för ägaren av bostadsrättsfastigheter respektive hyresrättsfastigheter att investera i solceller. Vad finns det för likheter och skillnader mellan dessa två upplåtelseformer? Uppsatsen konkretiserar undersökningen genom en fallstudie i samarbete med HSB MälarDalarna. Där genomförs investeringar genom montering av solceller på fastigheten Adils 17 i Borlänge för att öka den ekonomiska lönsamheten. Målet är att uppnå självförsörjning av energiförbrukningen för fastigheten samtidigt som det skall vara ekonomiskt hållbart med återbetalningstid och nettonuvärde i åtanke. Grönfastighetsförädling är något som ligger i tiden för de flesta fastighetsbolagen idag. Flertalet av aktörerna och bolagen på fastighetsmarknaden blir mer och mer medvetna om miljövänliga investeringar och har högt satta miljömål. Där kommer bland annat investeringar i solceller som ett alternativ in vilket idag är något som såväl privatpersoner som kommersiella aktörer antingen redan arbetar med att montera eller strävar mot att investera i. Uppsatsen visat att incitamenten för att arbeta med grön fastighetsförädling för olika aktörer är många. Där de flesta incitamenten är av likartad karaktär även om det finns olikheter för de olika upplåtelseformerna vid grönförädling av befintliga fastigheter. Incitamenten för investeringar i solceller beror till stor del på upplåtelseformerna, vilket uppsatsen påvisar. Det föreligger såklart likheter och skillnader kring incitamenten även för solceller beroende på om det är en bostadsrättsfastighet eller hyresrättsfastighet. Detta utreder och förklara uppsatsen också. För fallstudien beräknades olika alternativa monterings möjligheter på Adils 17 där de mest lönsamma sedan tagits vidare och analyseras ytterligare innan någon slutsats och rekommendation kring montering av solceller på fastigheten har givits. Återbetalningstiderna varierar något beroende på vilket val av montering som väljs, samma gäller för nettonuvärdet. Viktigt är att båda dessa nyckeltal är inom ramen för vad en fastighetsägare likt HSB kan tänka sig för att det skall vara värt att investera, då besparingarna på just denna fastighet från solcellerna tillfaller fastighetsägaren i sin helhet. Två av monterings möjligheterna har i denna uppsats genom fallstudien funnits ligga inom ramen för vad som är en god investering. / The thesis aims to investigate how today's actors work with green property refinement and what different incentives are there for actors to work with this. This is then to analyse in concrete terms what incentives are available for tenant-owner properties and tenant-owner properties to invest in solar cells. What are the similarities and differences between these two forms of lending. The thesis furthermore concretises investments in solar cells in the form of a case study in collaboration with HSB where the financial profitability for the installation of solar cells on the Adils 17 a property in Borlange is carried out. The goal is to achieve self-sufficiency of the energy consumption of the property while being financially sustainable with repayment time and net present value in mind. Green property refinement is something that lays within the time and modern thinking of most real estate companies today. Where most of the actors and companies become more and more aware of environmentally friendly investments and have high environmental goals. There, among other things, investments in solar cells come as an alternative, which today is something that both private individuals and commercial actors are either already working on to assemble or strive to invest in. The thesis has shown that the incentives for working with green property refinement for various actors are many. Where most of the incentives are of a similar character, although there are differences for different forms of tenure in green refinement of existing properties. The incentives for investments in solar cells largely depend on the which form of tenure the property is, as the thesis demonstrates. Of course, there are similarities and differences regarding the incentives for solar cells, depending on whether it is a condominium or rental property. This is also something the thesis will straighten out and explain more in detail. For the case study, various alternative mounting options were calculated on Adils 17 where the most profitable options where further analysed before any conclusion and recommendation regarding the installation of solar cells on the property could be given. The repayment times vary slightly depending on the choice of assembly chosen, the same applies to the net present value. It is important that both of these key figures are within the scope of what a property owner, like HSB MalarDalarna, expects them to be to invest. As the savings on this particular property from the solar cells are due to the property owner. Two of the mounting possibilities in this essay have been calculated to lay within the scope of what could be considered a good investment through the fall study.

Behovet av en bostad är ett grundläggande mänskligt behov. Detta behov kan tillgodoses på en rad möjliga sätt. Vi bor med olika upplåtelseformer som hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt i olika typer av byggnader. För samhället är det viktigt att det finns tillräckligt med rätt byggnader på rätt plats.Men vad är det egentligen som påverkar vad det är för byggnad som står på en viss fastighet, och hur ser man om det finns potential för utveckling? Svaret ges genom studie av den bakomliggande teorin; en produktivitetsanalys bör utföras. En produktivitetsanalys beskriver en fastighets kapacitet att tillgodose mänskliga behov och ger ett resultat om hur lämplig en fastighet är för en viss typ av bebyggelse. Produktivitetsanalysen är en del av en marknadsanalys och utgör grunden för detta kandidatarbete. Genom en studie av relevant teori avseende marknadsanalys, produktivitetsanalys och bostadsutveckling beskrivs de ingående variablerna i det som påverkar slutgiltig markanvändning i detalj. Vidare studeras hur arbetssätten skiljer sig för större och mindre börsnoterade bostadsutvecklare. Hypoteser ställs upp angående deras respektive förhållningssätt till marknadsanalys.Som lite av en ’plot twist’ görs upptäckten att bostadsutvecklarna inte alls använder begreppet produktivitetsanalys. De har, vad resultatet visar, inte alls något strukturerat sätt att analysera fastighetens egenskaper på. Däremot analyseras de ingående egenskaperna i en produktivitetsanalys även i praktiken, inte bara på exakt samma sätt som i teorin. De större bostadsutvecklarna använder sig av mycket mer standardiserade lösningar än de mindre och utför trots detta, en djupare marknadsanalys. Detta resultat talar emot en av de inledande hypoteserna samt vad som kommuniceras från några av de mindre utvecklarna. / The need for a residence is a basic human need. This need can be met in a number of ways. We live in different types of buildings and they serve different residential needs. For society it’s important that there’s a mix of different types of residential products, in the right place.But what affects what type of residential building that ends up on a specific type of property, and how do you know if there’s a potential to develop the property further? The answer is given by studying the underlying theory; a productivity analysis should be conducted. A productivity analysis describes a property’s capacity to fulfill human needs and tells us how fit a property is for a certain type of use. The productivity analysis is part of a market analysis and constitutes the foundation of this thesis. By studying relevant theory about market analysis, productivity analysis and residential development the input variables, to what affects the use of a property, are identified. The study continues with a comparison between smaller and larger residential developers. Hypotheses are made about their different approaches to market analysis.Like a plot twist, a discovery is made that none of the developers use the term productivity analysis. The results show that they do not work in a structured way with the input variables in a productivity analysis. However, the input variables are analyzed, just not in the same way as in theory. The bigger developers use more standardized construction solutions than the smaller developers and, despite this, they conduct deeper and more thorough market analysis. This result contradicts one of the initial hypothesis and what is communicated by some of the smaller developers.

Mixed-use developments have shown to have positive effects on areas’ attractiveness and have thus turned into a planning principle in Swedish urban areas. To ensure that a mix of property uses is obtained and that a sufficient amount of housing is built, many municipalities use constraints in the detailed development plans. Despite the many positive aspects of mixed-use developments there are also challenges. Real estate owners are the long-term investors and which projects and property uses they choose to develop are a matter of risk. Real estate development is characterized by complexity and uncertainty where the end product should result in leasable space over time. In order to succeed, a real estate owner needs to make correct forecasts of future demand and supply for the different property uses. The property owner also needs to manage risk related to detailed development plans, permits, flexibility in the design, construction and lease. The aim of this study is to explore how property owners decide which property uses to include in development projects. The objective is to identify the most important factors behind the decision and to contribute to the body of knowledge concerning the investment decision process of property uses in development projects. The study uses a qualitative method with an abductive approach where semi-structured interviews with 11 of the largest real estate owners in Stockholm have been conducted. The information from the interviews resulted in a general description of the process real estate owners undertake to decide which property uses to include in development projects. The most important factors behind the decision were shown to be the demand in the area, the will of the municipality, the preconditions of the site and the profitability analysis of the project. The detailed development plan, controlled by the municipality, is what ultimately regulates which property uses that can be developed. Real estate owners can negotiate with the municipality when new plans are developed over which property uses to be included, but in the end it is the municipality who has the final say in the matter. / Att kombinera olika verksamhetstyper i utvecklingsprojekt har visat sig ha flera positiva effekter på områdets attraktivitet och har därmed blivit en allt mer vanligt förekommande princip inom stadsplanering. För att säkerställa att en blandning av verksamhetstyper erhålls och att tillräckligt med bostäder byggs reglerar därför många kommuner användningen av kvartersmarken i detaljplaner. Trots de många positiva aspekterna med att kombinera verksamhetstyper i utvecklingsprojekt finns den även utmaningar. Fastighetsägare är långsiktiga investerare och vilka projekt och verksamhetstyper de utvecklar är en fråga om risk. Fastighetsutveckling präglas av komplexitet och ovisshet där den färdiga produkten ska resultera i uthyrningsbar yta över tid. För att lyckas måste den framtida efterfrågan och utbud för de olika verksamhetstyperna prognostiseras. Fastighetsägaren behöver även hantera risker relaterade till detaljplaner, tillstånd, flexibilitet i design, konstruktion och uthyrning. Syftet med studien är att undersöka hur fastighetsägare går tillväga för att komma fram till vilka verksamhetstyper som ett utvecklingsprojekt ska innehålla. Målet med arbetet är att identifiera de viktigaste faktorerna som ligger bakom beslutet och att bidra till den samlade kunskapen om hur beslutsprocessen ser ut vid val av verksamhetstyper i utvecklingsprojekt. Studien har använt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats där halvstrukturerade intervjuer har genomförts med 11 av de största fastighetsägarna i Stockholm. Informationen från intervjuerna resulterade i en generell beskrivning av fastighetsägares beslutsprocess för att komma fram till vilka verksamhetstyper ett utvecklingsprojekt ska innehålla. De viktigaste faktorerna bakom beslutet visade sig vara efterfrågan i området, kommunens vilja, platsens förutsättningar och projektets lönsamhetsanalys. Det är detaljplanen som styr vilka verksamhetstyper en utvecklingsprojekt ska innehålla, vilken regleras av kommunen. Fastighetsägarna har möjlighet att komma med förslag på verksamhetstyper vid en detaljplaneprocess men det är i slutändan kommunen som har den sista talan i frågan.

För att möta den förväntade befolkningsökningen kommer bostadsbyggandet i Stockholmsregionen ställas inför utmaningar Om målet på 16 000 producerade bostäder per år fram till år 2030 ska uppnås krävs att samtliga kommuner i länet drar sitt strå till stacken. Lidingö stad är den kommun i länet som i dagsläget producerar minst antal bostäder i förhållande till invånarantalet. En av orsakerna beror på bevarandet av öns naturreservat och skyddade områden, vilket begränsar tillgången på byggbar mark. Enligt kommunens politiker är det viktigt att i största möjliga mån exploatera på redan ianspråktagen mark. På nordvästra delen av Lidingö ligger Trolldalstippen belägen, en plats med en idag verksam sten- och jordtipp. Marken är ianspråktagen och har goda förutsättningar för att utgöra ett framtida bostadsområde.      Detta arbete syftar till att ta fram ett realiserbart förslag för en framtida bostadsutveckling på platsen. I dagsläget finns varken detaljplan eller framtida exploateringsplaner för området. Kapaciteten för tippverksamheten närmar sig slutet och fastighetens framtida användning i är osäker.     I arbetet undersöks befintliga och framtida förutsättningar som kan ha inverkan på det föreslagna planområdet. Förekomsten av föroreningar i marken råder det tvivel om.  Misstankar om föroreningar finns, dock har inget ännu kunnat påvisas. De befintliga samhällsfunktionerna och infrastrukturen anses vara god och inga större åtgärder skulle behöva vidtas för att skapa ett hållbart samhälle på platsen.    Resultatet redovisar ett, av många tänkbara, förslag på hur exploateringen på Trolldalstippen skulle kunna utformas. En förkalkyl har tagits fram som grund för framtida kalkylarbeten. Syftet med kalkylen är att ge läsaren en inblick i projektets verkliga omfattning.    Vid planering av området har fokus legat på att behålla den befintliga terrängen i största möjliga mån. Huskropparna har placerats för att optimera havsutsikten från samtliga bostäder. Med varierande upplåtelseformer fås en mångfald i området vilket förväntas skapa ett tryggt och socialt hållbart samhälle. Förslaget omfattar ungefär 234 bostäder.      Även om flertalet frågor kvarstår innan det kan konstateras att tippen bör bebyggas, har Trolldalstippen goda förutsättningar för att i framtiden utgöra ett bostadsområde. / The Stockholm region will face challenges in order to meet the expected population growth and in order to achieve the target of 16,000 homes per year until 2030, all municipalities in the county are required to make an effort. Lidingö city is the municipality in the county which currently produces the least number of homes in relation to the population. This may depend on the conservation of the island's nature reserve and protected areas limits the availability of land. For the municipality's politicians, it is important to develop as much as possible on already utilized land. In the northwestern part of Lidingö is Trolldalstippen, a soil and stone waste facility. The land is utilized and has good conditions for forming a future residential area.    This work aims to produce an achievable proposal for future residential development on the site. At present there is no local plan for the area and there are either no plans for future exploitation in discussions with the municipality. The business capacity begins to approach the end and the property´s use are uncertain in the future.    The work examines the existing and the future conditions that may affect the proposed plan area. There is doubt about the presence of soil pollution. Suspicions of contamination exist, however, nothing has yet been proved. The existing social functions and infrastructure are considered good and no major measures would have to be taken to create a sustainable society on the location.     The result presents one, of potentially many, proposals on how the development at Trolldalstippen could evolve.  A pre-calculation has been done as a basis for future calculation work. The purpose of the calculation is to give the reader an insight into the extent of the project.    When planning the area, focus has been put on maintaining the existing terrain as far as possible. The houses have been positioned to optimize the ocean view from all homes. With varied forms of housing tenure, a diversity gets established in order to create a safe and socially sustainable society. The proposal covers approximately 234 residential units.    In summary, it can be seen that Trolldalstippen has very good conditions for future housing, although many questions remain to be answered before it can be determined that Trolldalstippen should be developed.

Kunskap anses idag vara en av de mest betydelsefulla tillgångarna inom en organisation.Genom att hantera befintlig kunskap kan ett ökat lärande inom organisationen åstadkommasvilket kan bidra till effektivare arbetsprocesser och därmed konkurrensfördelar på marknaden.Hur väl en organisation hanterar befintlig kunskap i syfte att skapa värde inom organisationenär därmed av stor betydelse. Inom den svenska byggsektorn finns idag en stor mängd kunskapvilken riskerar att gå förlorad. Detta beror delvis på en fragmenterad organisationsstruktur,kulturen och den tekniska strukturen i branschen, där hög omsättning av personal i de oftatillfälliga projektorganisationerna bidrar till att kunskap går förlorad under projektets gång.Genom att implementera en tydlig strategi för att hantera kunskap kan organisationensäkerställa att rätt kunskap överförs till rätt personer vilket byggaktörer idag är medvetna ommen inte gör till fullo. Denna studie syftar till att kartlägga hur en svensk bostadsutvecklare i Stockholmsregionenarbetar för att hantera kunskap inom organisationen och under bostadsprojektens skeden, frånplanprocess till och med produktion. Studien undersöker även existerande och framtidaförutsättningar för att utveckla kunskapsåterföring inom organisationen. Studiens empiriskadel grundar sig i en intervjustudie där insamlad empiri analyseras utifrån koncept ochbakomliggande teorier beträffande Knowledge Management (KM) och SECI-modellen.Vidare diskussion förs i studiens slutsats där framtida rekommendationer förbostadsutvecklaren presenteras. Studien påvisar att bostadsutvecklaren har en tydlig strategi för kunskapsåterföring koppladtill de ingående processerna i KM. Organisationen använder sig idag av ett internt teknisktsystem för att lagra och sprida kunskap. Systemet är emellertid begränsat och bör utvecklasför att möjliggöra en effektivisering av organisationens kunskapsåterföring.Bostadsutvecklaren har en tydlig kommunikativ kunskapsåterföring genom formellamötesstrukturer. Vidare sker en stor del av kunskapsutbytet informellt vilket kan härledas tillen hälsosam företagskultur. Emellertid kan detta ge upphov till en lagringsosäkerhet inomorganisationen, en osäkerhet vilken kan leda till kunskapsförluster. Förutsättningar för enförbättrad kunskapsåterföring är trots uppmärksammade utmaningar stora. / Knowledge is considered one of the most valuable assets within an organization. Bymanaging existing knowledge, an increased learning in the organization could be achieved.This could potentially contribute to more efficient processes and, as a result, createcompetitive advantages. Thus, the way an organization manages existing knowledge is ofgreat importance to create organizational value. The Swedish construction industry holds alarge amount of knowledge which could be lost, because of a fragmented organizationalstructure, culture, and technical structure. Furthermore, construction projects often consist oftemporary project organizations with a high rate of employee turnover. This increases the riskof losing the knowledge gained during the projects. By implementing an organizationalstrategy of knowledge management, organizations can ensure that knowledge is transferredamong concerned parties. This study aims to explore how a Swedish housing developer manages knowledge within theorganization throughout a housing project and its different stages. From the planning processwith the municipality to the production phase. The study also examines the prerequisites todevelop knowledge feedback within the company. Furthermore, the empirical data of thestudy is collected through interviews and later analyzed using Knowledge Management (KM)concepts and theories, including the SECI-model. The analysis is followed by a discussionwith resulting conclusions and recommendations. The study indicates that the housing developer has a clear strategy to manage knowledgewithin the organization. A strategy with clear links to the processes within the concepts ofKM. To store and distribute knowledge, the organization is using technical systems. However,their current system is limited and should be further developed to enable an improvedknowledge feedback. Furthermore, the housing developer has well-structured meetings toachieve knowledge feedback. In spite of this, a large amount of the knowledge transfer takesplace informally which can cause storage insecurities as well as knowledge losses. However,despite the identified challenges, the prerequisites for an improved knowledge managementwithin the company are promising.

Syftet med denna rapport är tvåfaldigt. För det första syftar rapporten till att undersöka hur kommunen i markanvisnings- och detaljplaneprocessen kan verka för en varierad och blandad bebyggelse samtidigt som kommunen maximerar markförsäljningspriset vid försäljning av mark till byggherrar. För det andra syftar rapporten till att belysa hur kommunens markanvisnings- och detaljplaneprocess upplevs utifrån byggherrens perspektiv. Rapporten ställer upp tre frågeställningar: i) vilka möjligheter har kommunen att påverka fysisk gestaltning? ii) hur kan kommunen verka för ökad mångfald i bebyggelsen? och iii) hur kan kommunen verka för att fler byggherrar kan konkurrera om markanvisning? En ingående granskning av planhandlingar och gestaltningsprogram för fyra exploateringsområden i Stockholms län samt markanvisnings- och exploateringsavtal med berörda byggherrar har genomförts. Dessutom har en enkätundersökning med ett antal mindre byggherrar genomförts i syfte att undersöka upplevda etableringshinder och svårigheter att erhålla markanvisning. Studien finner att detaljplanen är ett alltför trubbigt verktyg för att styra gestaltningen och att den ofta kompletteras med gestaltningsprogram för området. För att gestaltningsprogram ska ha bindande verkan gentemot byggherren bör de knytas till markanvisnings- och exploateringsavtal. Ännu effektivare verkan får gestaltningsprogram om de grundar sig i medborgardialoger där såväl boende som byggherrar fått delta. Sannolikheten att ambitionerna som uttrycks i gestaltningsprogrammet verkligen genomförs ökar om byggherren ges incitament att genomföra vissa åtgärder, exempelvis genom att erhålla rabatt på markpriset. Den främsta faktorn för variation och mångfald i bebyggelsen är dock att i konkurrens, genom markanvisningstävlingar, tilldela byggrätter till flera olika byggherrar inte bara inom området i stort utan även inom kvarteret. Byggherreenkäten visar främst att kommuner måste bli mer tydliga i sina utvärderingskriterier. Minskad osäkerhet medför att också mindre byggherrar kan delta i markanvisningsprocessen vilket i sin tur leder till ökad variation i bebyggelsen. / The purpose of this report is twofold. First, the report aims to examine how the municipality, through the land allocation- and zoning processes, can promote a varied and diverse architecture while, at the same time, maximize the selling price when selling land to developers. Second, the report aims to describe the municipal land allocation- and zoning process from the perspective of the developer. The report poses three questions: i) Which means does the municipality have in order to influence the built environment? ii) How can the municipality promote increased diversity in the built environment? and iii) How can the municipality promote a greater number of developers to compete in the land allocation process? A detailed examination of the zoning plans and design programs for four development areas in the Stockholm County as well as land allocation- and development agreements with developers has been carried out. In addition, a survey among a number of smaller developers has been conducted in order to examine perceived barriers to entry and difficulties in obtaining land allocation. The study finds that zoning plans are too imprecise as a tool to govern the design and that they are often complemented by design programs for the area. For the design program to have binding effect against the developer they should be linked to land allocation- and development agreements with the developers. They are likely to be even more effective if they are based on dialogue with local residents and developers. The probability that the ambitions expressed in the design program are actually implemented will increase if the developer is given incentives to implement certain measures, for example by obtaining discount on the land price. The key factor for variety and diversity in the built environment is through competition where development rights are assigned to several different developers not only in the greater development area but also within the block. The survey among developers show that municipalities have to become more clear in their evaluation criteria. Reduced uncertainty will encourage small developers to participate in the land allocation process, which in turn, leads to a more varied and diverse architecture.