Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Denna uppsats syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, lyfta fram och undersöka fyra nyanlända kvinnliga akademikers erfarenheter av arbetsintegration i Sverige. Vilka hinder och möjligheter det innebär samt hur dessa förstås i relation till föreställningar om ’svenskhet’? Studien vilar på ett postkolonialt feministiskt teoretiskt ramverk med fokus på materiellt skillnadsskapande och ’svensk’ identitet samt en forskningsbakgrund som belyser utlandsfödda kvinnor som en marginaliserad grupp på svensk arbetsmarknad. Materialet visar på många dimensioner av hinder och möjligheter där informanterna upplever svårigheter att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Identifierade hinder är: att inte kunna svenska, att inte ha ett ’svenskt’ socialt nätverk, att inte känna till relevant information gällande arbetsmarknadens funktioner och att inte ha en utbildning och erfarenhet som värdesätts. Materialet visar tendenser till att svensk arbetsmarknad är uppbyggd och anpassad efter en önskvärd och normativ ’svenskhet’ som omöjligen alla kan uppnå. De som inte passar in i mallen, ’de andra’, förväntas anpassa sig och inta andra ’svenska’ identiteter och positioner i arbetsmarknadens periferi. Detta som en del av ett reproducerande strukturellt skillnadsskapande.

Denna uppsats syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, lyfta fram och undersöka fyra nyanlända kvinnliga akademikers erfarenheter av arbetsintegration i Sverige. Vilka hinder och möjligheter det innebär samt hur dessa förstås i relation till föreställningar om ’svenskhet’? Studien vilar på ett postkolonialt feministiskt teoretiskt ramverk med fokus på materiellt skillnadsskapande och ’svensk’ identitet samt en forskningsbakgrund som belyser utlandsfödda kvinnor som en marginaliserad grupp på svensk arbetsmarknad. Materialet visar på många dimensioner av hinder och möjligheter där informanterna upplever svårigheter att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Identifierade hinder är: att inte kunna svenska, att inte ha ett ’svenskt’ socialt nätverk, att inte känna till relevant information gällande arbetsmarknadens funktioner och att inte ha en utbildning och erfarenhet som värdesätts. Materialet visar tendenser till att svensk arbetsmarknad är uppbyggd och anpassad efter en önskvärd och normativ ’svenskhet’ som omöjligen alla kan uppnå. De som inte passar in i mallen, ’de andra’, förväntas anpassa sig och inta andra ’svenska’ identiteter och positioner i arbetsmarknadens periferi. Detta som en del av ett reproducerande strukturellt skillnadsskapande.

Syftet med denna studie är att genom en analys av fyra utdrag ur Linnea Axelssons lyrikepos Ædnan undersöka karaktärernas upplevelser som samiska kvinnor i det svenska majorietssamhället. Med utgångspunkt i den postkoloniala och den feministiska postkoloniala teorin diskuteras verkets användbarhet i svenskundervisningen på gymnasiet. Studien visar att verket och karaktärerna riktar en postkolonial kritik mot det svenska majorietssamhället. Verket lämpar sig väl för svenskämnets litteraturdel eftersom den berör flera aspekter inom ämnets centrala innehåll. Karaktärerna har analyserats utifrån teman makt och identitet, vilket är lämpliga teman för att även i undervisningen belysa mångkulturalitet och utanförskap. Att verket representerar en postkolonial kritik utifrån karaktärernas upplevelser som same och kvinna har i studien varit fördelaktigt i didaktiska sammanhang då det berör både det centrala innehållet i svenskämnet och skolans värdegrundsuppdrag. Potentialen med verket är därmed stor eftersom eleverna genom karaktärerna kan få kunskap om minoritetsgruppers relation till majorietssamhället samt själva få insikt om normer och värderingar som det västerländska samhället bygger på.

The aim of this thesis is to critically analyse the subject heading list in the database KVINNSAM at Kvinnohistoriska samlingarna. This list is intended for the retrieval of gender specific information and the subject heading women is implied. The main question is: which woman is represented in the list? The thesis analyses specifically the representation of disability, ethnicity and other sexualities than heterosexuality. Kvinnohistoriska samlingarna, the concept of gender studies and KVINNSAM is presented. Previous research concerning critical approaches to classification, which shows that classification systems and subject heading lists are products of their cultural and social contexts, is reviewed. The concept of intersectionality is used as a theoretical background. This is a perspective that theorizes how gender and other sociocultural power differentials such as ethnicity, race, sexual preference and ability/disability interact in the construction of subjectivity and material conditions of subjects. The thesis has its main focus on the Swedish research and discusses in what way the list is imposed by what the Swedish researchers Paulina de los Reyes and Diana Mulinari names a hegemonic feminism, a feminism that ignores differences among women and focuses on the Swedish, middle class, working woman. The method used is Norman Fairclough’s critical discourse analysis. The results of this study shows that the subject heading list in the database KVINNSAM mainly represents a Swedish, working, heterosexual, able-bodied mother and that the lists’ possibilities to adequately represent other subjectivities is limited. / Uppsatsnivå: D

Prostitution som fenomen och prostituerade kvinnor har både i en historisk och nutida kontext konstruerats som ett problem. Under och i efterdyningarna av #MeToo-uppropet 2017 har internetplattformen Instagram fyllt en funktion för kvinnor där de ges möjlighet att föra sociala upprop. Särskilda konton har skapats av prostituerade där deras upplevelser av och åsikter kring prostitution delas öppet. Syftet med vår studie är att genom en narrativ visuell textanalys av berättelser som delas på Instagram undersöka hur svenska kvinnor som lever i eller har lämnat prostitution konstruerar sig själva som prostituerad kvinna. Med en socialkonstruktionistisk ansats och feministisk teori undersöks hur kvinnorna skildrar prostitution som fenomen samt sin situation som prostituerad kvinna i relation till välfärdssystemet. Som komplement används också Goffmans begrepp stigma. Analysen av det empiriska materialet visar att två olika perspektiv på prostitution utmärker sig. Dels synen på prostitution som övergrepp i en utsatt, tvingande situation och dels synen på prostitution som yrke och resultat av ett fritt val. Det som har blivit tydligt genom analysen av vårt empiriska material är hur komplex situationen är för en kvinna som lever i prostitution. En och samma kvinna innehar mängder av olika erfarenheter, olika sätt att framställa sin situation på och olika perspektiv på prostitution som fenomen. Vad som också framkommer är att de kvinnor vars historier skildrar en positiv inställning till prostitution och som ser det som ett fritt val i större utsträckning tas bort från Instagram, deras berättelser är därför svårare att ta del av. Detta menar vi leder till att dessa kvinnor i större utsträckning tystas. Det framgår genom kvinnornas berättelser att kontakten med sjukvård såväl som socialtjänst är vanligt förekommande. Ett visst missnöje gentemot dessa myndighetskontakter avspeglas i texterna vilket också bekräftas av tidigare forskning. Den tidigare forskningen visar att prostituerade upplevt sämst bemötande vid kontakt med socialtjänst, detta i form av fördomar och respektlöshet. Dessa kvinnors situation är mycket komplex och innefattar vårdkontakter i form av socialtjänst såväl som psykiatri och sjukvård. Därför är vår förhoppning att denna studie bidrar till att fler yrkesverksamma inom socialt arbete ges ökad förståelse för situationen inom prostitution samt av vikten att samverka i arbetet med prostituerade kvinnor.

<p><strong><em>Abstract </em></strong><em>: Under våren 2008 gjordes en utvärdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda på om de goda resultat som uppvisades håller i sig på lite längre sikt.</em><p><em>Baserat på framförallt en feministisk förståelse av våldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjälp av enkäter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet från kvinnojouren är uppskattat och en ovärderlig hjälp för förståelsen av vad man varit med om och hur man kan gå vidare. Våldet har i stort sett upphört, och förbättringen gällande psykisk hälsa, självförtroende och rädsla håller i sig, även om en lätt tillbakagång antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen. Någon skillnad i resultat avseende olika stödmetoder har ej gått att urskilja.</em></p><p> </p></p><p> </p>

The aim of this dissertation is to analyse the relationship between women’s organising and established politics in three Swedish municipalities, and by way of this analysis study the construction of gender power orders. In the analysis, special emphasis is put on women’s agency. By posing questions to activists and local politicians concerning their opinions about women’s organising, the positions of women in established politics, and the concept of gender-equality, the ambition is to illuminate constructions of local gender power orders. The analysis is mainly based on interviews with activists, local politicians, and local administrators in the municipalities of Berg, Kiruna, and Robertsfors. Theoretically, the dissertation is influenced mainly by feminist theory of gender power relations and women’s agency, for example the work of Maud Eduards, and the theories about power and resistance developed by Michel Foucault. Carol Bacchi’s “What’s the problem?” approach is used when analysing the opinions of activists and politicians regarding the issue of gender-equality. In this approach, the way of constructing problems is the key, not “the problem” as such. The point is to constantly question phenomena that are defined as natural or self-evident, or, in other words, to deconstruct dominating discourses. When the interviews with the politicians were analysed with the ambition of discerning a dominant discourse of gender power, five limiting principles became visible; essential (in biological terms) differences between women and men, figures and complementarity, reduction, voluntariness, and co-operation. The principle of differences appears to be central, and all the principles place questions of gender-equality on the labour market. The “gap” between activists and politicians regarding the way in which gender is constructed is put forward as the main reason why women’s organising meets resistance from the sphere of local, established politics. This gap is also the central ingredient in the construction of the three local gender power orders, even if there are also other differences between the three. Key words: Women’s organising, women’s movement, gender-equality, rural areas, local politics, gender and politics, feminist theory

Abstract : Under våren 2008 gjordes en utvärdering av en kvinnojour i en medelstor svensk stad. En uppföljning har nu genomförts för att ta reda på om de goda resultat som uppvisades håller i sig på lite längre sikt.Baserat på framförallt en feministisk förståelse av våldet i kombination med teorier om brottsoffer, empowerment och emotionssociologi undersöktes kvinnornas uppfattning av sin situation idag med hjälp av enkäter, fokusgrupper och enskilda intervjuer. Även dagboksanteckningar har studerats. I likhet med den inledande undersökningen visar uppföljningen att stödet från kvinnojouren är uppskattat och en ovärderlig hjälp för förståelsen av vad man varit med om och hur man kan gå vidare. Våldet har i stort sett upphört, och förbättringen gällande psykisk hälsa, självförtroende och rädsla håller i sig, även om en lätt tillbakagång antyds i vissa fall vid den andra uppföljningen. Någon skillnad i resultat avseende olika stödmetoder har ej gått att urskilja.

This discursive policy study has its starting point in the criticism of the Swedish gender-equality policy is depoliticised. The purpose of this study is to investigate how the Swedish gender-equality policy was problematised and designed during the 2000s. The purpose of this paper is also to investigate whether the Swedish gender-equality policy can be defined as a depoliticised policy or not. The research questions of this study are: What´s the problem of gender-equality represented to be in the specifics policies and what effects are produced of this representation? Can gender policy, as it is designed in the various policy documents, be understood as a depoliticised policy, in the sense that sex is not articulated on the basis of a conflict dimension? To find the answer of theese questions I use the method ”Whats´s the problem represented to be", which is an inductive approach where the researcher sets selected questions to its material. The result of this study shows that the problem of gender-equality usually is represented in three different ways. The first finding is that the problem is descbribed in terms, that there is an uneven distribution of power between man and women. The second results shows that the problem with the unequal society is explained in terms that there´s is a lack of quality and knowledge. The last representation is described in terms that there is a problem for the democracy and the growth. The study result also shows that the Swedish gender-equality policy mostly can be understood as a de-politicised policy. / Denna studie är en diskursanalytisk policystudie som tar sin början i kritik om att den svenska jämställdhetspolitiken är avpolitiserad och saknar maktkritiskt innehåll. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur den svenska jämställdhetspolitiken problematiserats och utformats under 2000-talet. Syftet med denna uppsats är också att undersöka om den svenska jämställdhetspolitiken kan definieras som ett avpolitiserat politikområde. De frågeställningar som studien ämnar svara är följande: Hur representeras jämställdhetsproblemet i de olika policydokumenten och vad blir effekterna av denna representation? Kan jämställdhetspolitiken, så som den är utformat i de olika policydokumenten, förstås som ett avpolitserat politikområde, i den mening att kön inte artikuleras utifrån en konfliktdimension? För att söka svar på dessa frågor används metoden What´s the problem represented to be? som är en induktiv strategi där forskaren ställer valda frågor till sitt material. Resultatet av undersökningen visar att jämställdhetsproblemet huvudsakligen framställs i tre olika typer av representationer. Dessa tre har jag valt kalla: maktfördelningsproblem, bristande kvalité- och kunskapsproblem och demokrati- och tillväxtproblem. Studiens resultat visar också att den svenska jämställdhetspolitiken mestadels kan förstås som ett avpolitiserat politikområde.