<p>This thesis takes as its point of departure the Swedish governmental family policy and the debate on the proposed reform ‘vårdnadsbidraget’. The supporters of the reform present it as something that will increase the freedom of choice for families and benefit the children, whereas the opponents warn for decreased equality and a return to the male breadwinner-model.</p><p>From a constructivist perspective, language is closely related to power through defining and ascribing meaning to reality. By applying a feminist political theory on the debate within the Swedish national parliament 2007/2008 and conducting a discourse analysis, the aim of this paper is to analyse which concepts are used and how they construct to what makes a family within the political debate – is there any difference or similarity between the view of the opponents and the supporters of ‘vårdnadsbidraget’?</p><p>The main conclusion of this paper is that even though the political ideal and rhetorical concepts differ between the supporters and the opponents, they still constitute the heterosexual nuclear family as an obvious norm in family politics. Even though the opponents of the reform are critical to the nuclear family as a ideal, their strife for gender equality contributes to reproduce the heterosexual nuclear family as the family norm.</p>

This study deals with knowledge organization of feminist research, in bibliographic catalogues and in a Swedish context. The thesis develops a definition of feminist discourse which incorporates but is not limited to feminist research. Feminist research, in turn, is understood as articulating a critical approach aimed at critiquing and changing inequitable gender relations. The thesis analyzes the meaning of a range of feminist perspectives through a close text analysis of feminist PhD-dissertations. Two universal knowledge organization systems: Svenska ämnesord and Klassifikationssystem för svenska bibliotek; and one subject-specific system: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, are studied in order to discuss the extent to which they are able to articulate feminist perspectives, as well as how they actually articulate such perspectives in practice. The two universal systems studied tend to marginalize feminist perspectives as forms of knowledge. This thesis interprets this marginalization in the light of these systems’ putative objectivistic and universalistic epistemology and ontology. It is suggested that they privilege disciplinary knowledge over interdisciplinary knowledge forms, and substantive topics over conceptual perspectives. Guidelines for knowledge organizatory practice tend to encourage indexers and classifiers to search for central substantive themes. In this schema, feminism is understood as a field relating to socio-political women’s issues. Feminist knowledge qua knowledge is marginalized by the systems studied, and is at times given a plain wrong classifycation. further, this thesis suggests that the subject-specific knowledge organization system studied: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, is only able to deal with feminist research in an incomplete and inadequate way. Although this index is designed to classify texts within the broad subject field of: women’s studies, masculinity studies and gender research, as well as other material relevant to the field, the structure of the index is too simple and does not allow for associative relationships between terms; nor does it define feminist discourse. The premises and guidelines for knowledge organization practice are also under-developed or not well defined. Successful organization of feminist knowledge needs instead to be based on a particular understanding of knowledge and knowledge organization as contextually shaped (and shaping). Feminist literature is first and foremost about expressing feminist discourse qua theme, perspective, and part of the feminist tradition (such as critical, women-centring, and reflexive feminisms) – an observation that needs to be reflected in the knowledge organization.

More than a decade has now passed since the concept of “gender mainstreaming” and polices addressing a gender perspective first appeared on the international agenda, yet evaluations on these policies’ implementation show that progress has been slow in the field of humanitarian assistance. As executive workers, the humanitarian field staff have in policy documents been identified as crucial actors in the “gender mainstreaming” work, however, no previous research have been found evaluating their achievements in the field. This study examines if formulated gender policies, within Swedish humanitarian organisations and agencies, are implemented and translated into action in the field. This was carried out by investigating Swedish humanitarian fieldworkers’ gender sensitiveness and experiences of working with a gender perspective in the field. The empirical material was collected from qualitative deep interviews with ten fieldworkers from four different humanitarian organisations/agencies. The interview data was then analysed by using a theoretical framework based on Gender theory, Postcolonial feminist theory and Policy implementation theory. The results show that even though most of the interviewed fieldworkers mean that they are aware of gender issues and the importance of using a gender perspective in the field, they have a general low understanding of the gender concept. An emerging “cultural sensitivity versus gender policy implementation” dilemma was valid and possibly affecting the informants’ attempts to act on formulated policies. Moreover, the method that the organisations/agencies use when educating staff on gender issues seem to have an impact on this dilemma. It became apparent that the fieldworkers underestimate their own responsibility in using a gender perspective in the field; at the same time the organisations/agencies overestimate their workers’ capacity to implement their gender policies. Much also indicate on how a still old-fashioned gender discourse is produced, and reproduced, in gender policy formulations and among the fieldworkers. In conclusion, it seems like a gap occur between the initial intention of a policy, its formulation, interpretation and the final intervention result. / Mer än ett decennium har passerat sedan begreppet "gender mainstreaming " och genus policys först dök upp på den internationella dagordningen. Trots detta visar utvärderingar att genomförandet av dessa policyer varit långsamt inom humanitärt- och katastrofbistånd. Som verkställande arbetare har personalen inom humanitär verksamhet i flera policydokument identifierats som viktiga aktörer för arbetet mot att implementera genus policys, dock har ingen tidigare forskning utvärderat deras faktiska utförande i fält. Studien undersöker huruvida svenska humanitära biståndsorganisationer- och myndigheters formulerade genuspolicys implementeras och omsätts till handling i fält. Detta görs genom att granska svenska humanitära fältarbetares genusmedvetenhet och erfarenheter av att arbeta med ett genusperspektiv i sina uppdrag. Det empiriska materialet samlades in från kvalitativa djupintervjuer med tio fältarbetare från fyra olika svenska organisationer/myndigheter. Materialet analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på Genusteori, Postkolonial feministisk teori och teori kring policyimplementering. Resultaten visar att även om de flesta av de intervjuade fältarbetarna säger sig vara medvetna om begreppet genus, och vikten av att använda ett genusperspektiv i fält, har de en låg förståelse för innebörden av konceptet. Ett dilemma mellan ”kulturell känslighet” och ”implementering av genuspolicys” uppkom, där organisationernas/myndigheternas utbildningsmetod av ett genustänk möjligtvis har en förstärkande inverkan. Tydligt var att fältarbetarna verkar underskattar sitt eget ansvar i att använda ett genusperspektiv i fält, samtidigt som organisationerna/myndigheterna överskattar sina anställdas förmåga att arbeta efter de formulerade policyerna. Mycket tyder också på att en fortfarande ganska otidsenlig könsdiskurs produceras och reproduceras både i formulerade genuspolicys, och bland fältarbetarna. Sammanfattningsvis verkar det som att det uppstår en klyfta mellan den initiala intentionen av en policy, dess utformning, tolkningen av denna och interventionens slutresultat.

Syftet med avhandlingen är att undersöka visualiserade föreställningar om bildläraryrket vid Lärarutbildningen genom att analysera hur bildlärarstudenter i digital bild gestaltar sig som lärare, samt betydelser av kön i dessa bilder. Bilderna har analyserats diskursivt för att söka svar på frågorna: Vad är det i lärarrollen som kommer till uttryck i dessa bilder? Vilka betydelser av kön visualiseras? Vilka visuella grepp har bildmakarna använt? Hur kan man förstå de val studenterna gjort? Det empiriska materialet består av femtionio bilder, gjorda av fyrtiofem kvinnor och fjorton män. Bilderna producerades av bildlärarstudenter vid Institutionen för estetiska ämnen, Lärarutbildningen, Umeå universitet under en kurs i digital bildbehandling under åren 2000–2002. Samtliga har gett sitt godkännande att delta i studien. Avhandlingen består av två metodologiska linjer som båda bygger på bilder, dels bildskapande som pedagogisk metod, dels bildanalys som vetenskaplig metod. Bildskapande som pedagogisk metod baserar sig till stor del på den engelska fotografen Jo Spence arbeten. Bilderna antas då utgöra en arena för reflektioner kring och problematisering av yrkesrollen samt att de gestaltar föreställningar, förgivettaganden och förväntade erfarenheter inför läraryrket. I bildanalyserna har de individuella gestaltningarna betraktats som en repertoar av möjliga positioner vid lärarutbildningen som studenterna kan representera sig i. Bilderna har därför analyserats som utsagor inom den kontexten. I tolkningar har sedan en kombination av genusteorier, semiotiska och sociokulturella teorier använts. Collaget och montaget har övervägande utgjort bildernas tekniska grund och i de skapade bildrummen förekommer flertalet gestaltande grepp som intertextuella referenser till genrer inom konstvärlden och populärkulturen, allt från kanoniserade konstverk till filmer, fantasy och reklam, multipla jag, värdeperspektiv, primär- och sekundärbilder och att man satt samman olika bildkvaliteter och därmed skapat olika fiktionsgrader i bildrummen. Bilderna har delats upp i två kategorier. ”Professionen i centrum för uppdraget” gestaltar en lärare tillsammans med andra människor i en social situation vilken refererar till en yrkestradition. ”Personligheten i centrum för uppdraget” lyfter fram den gestaltades personlighet eller att andra aspekter kan rymmas i lärarrollen. Här visualiseras ideala figurer, motstånd och en intimisering av skolans praktik. För samtliga bilder finns ett genomgående tema, att skriva in lärargestalten i ämnet bild eller konst- och populärkulturen. Ämnestillhörigheten framstår som en central föreställning om legitimitet och auktoritet. När personligheten är i centrum för läraruppdraget, brukas i högre grad stereotypa gestaltningar. När läraruppdraget är i centrum gestaltas det som en social gruppaktivitet för männen medan kvinnorna gestaltar uppdraget som en individuell uppgift vilket framstår som olika föreställningar om hur femininitet respektive maskulinitet konstrueras i lärarpraktiker. Även reflexivitet eller ett prövande förhållningssätt till praktiken förekommer i högre grad i kvinnornas bilder vilket även tolkas som en förväntad feminin hållning. Kvinnors kroppar representeras inte i lika hög grad som mäns kroppar när uppdraget är i centrum. Här kan en samhällelig diskurs kring sexualiserade bilder vara verksam, men även representationer av makt- eller legitimitet. / The aim of the thesis is to examine visualized conceptions about the profession of art teachers in the Art Teacher Education Programme. This is accomplished through analysing how art teacher students represent themselves as teachers in digital images and recognize the impact of gender. The pictures are analysed discursively in order to search for the answers to the following questions: What in the teacher’s role is expressed in these pictures? What kinds of figures or representations are chosen? How can these choices be understood? What visual devices are used? The empirical material of the thesis is based on a selection of pictures made by art teacher students during a course in Computer graphics/Digital Image Processing at the Department of Creative Studies in Teacher Education, Umeå University, between the years 2000-2002. There are fifty-nine pictures made by forty-five women and fourteen men. Each student has accepted the conditions of participation in the study. The images may be assumed to give shape to ideas, things taken for granted and expected experiences; and subsequently constitute an arena for problemizing of and reflection on the professional role. The thesis contains two methodological lines that include images, art making as a pedagogical method and analysis as a scientific method. Art making as a pedagogical method is based to a large extent on the work of Jo Spence, an English photographer. Rhetoric, the referentiality of the pictures and their intertextuality in combination with gender theoretical tools formed the basis of image analysis as a scientific method. A combination of gender theories and semiotic and sociocultural theories was then used in the interpretations. Collage and montage largely made up the technical basis of the images, and in the created pictorial spaces most rhetorical devices occurred as intertextual references to genres in the world of art and popular culture, from canonized works of art to films, fantasy and commercial advertising, multiple egos, value perspectives, primary and secondary images, and combinations of different image qualities resulting in the creation of different degrees of fiction in the pictorial spaces. The pictures were divided into two categories. “The profession at the centre of the assignment” depicts a teacher together with other people in a social situation, which refers to a professional tradition. “The personality at the centre of the assignment” emphasizes the depicted individual’s personality or that other cultures can be included in the teacher’s role. What are visualized here are ideal figures, resistance and intimization of the practice of schools. In all the images there is an all-pervading theme, namely to engrave the teacher’s persona in the subject of art or the art and popular culture. The attachment to the subject appears as a central conception of legitimacy and authority. When the personality is at the centre of the teaching assignment, stereotypical representations are used to a higher degree. When the teaching assignment is at the centre, it is depicted as a social group activity for the men, while the women depict the assignment as an individual task, which appears as if different conceptions of femininity and masculinity are constructed in teaching practices. Reflexivity or a searching attitude to the practice also occurs to a higher degree in the women’s images, which in turn is also interpreted as an expected feminine attitude. Women’s bodies are not represented to the same high extent as men’s bodies when the assignment is at the centre. A general discourse on sexualized images may be at work here, but also representations of power or legitimacy.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2009. / Pp. 253-270: Bibliography.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008. / S. 366-402: Bibliografi.

The aim of the study has been to examine women's participation in the reproduction of the system of heteronormative expectations of femininity and masculinity through narrative method, analyze books within the erotic women’s literature, as well as interviews with females. The study's focus was on the presentation and representations of the femininity(s) and masculinity(s). Through the questions , How represents heteronormative femininity(s) and masculinity(s) in the erotic women´s litterateur? How portray women, their views on femininity(s) and masculinity(s)? The study were linked with the radical feminist theory regarding the male patriarchate's role as a hegemony in society, as well as one of queer theory's definitions of the gender and heteronormativity. The study also included elements of feminist research on popular culture. On the basis of my purpose and the research question I have come to the conclusion that women are involved in the reproduction of the system of heteronormative expectations of femininity and masculinity. But the study also shows a shifting duality of " ideal woman" and "ideal man". / Studiens syfte har varit att undersöka kvinnors delaktighet i reproduktion av heteronormativa förväntningar på kvinnlighet och manlighet genom narrativmetod, analysera böcker inom erotisk kvinnolitteratur samt intervjuer med kvinnor. Studiens fokus handlade om samtidens framställande samt representationer av femininitet(er) och maskulinitet(er). Genom frågeställningarna, Hur framställs heteronormativ femininitet(er) och maskulinitet(er) i erotisk kvinnolitteratur? Hur framställer kvinnor sin syn på femininitet(er) och maskulinitet(er)? Studien kopplades samman med radikal feministisk teori rörande det manliga patriarkatets roll som hegemoni i samhället samt queerteorins definitioner av genus och heteronormativitet. Studien innefattade också inslag av feministisk forskning rörande populärkulturen. Utifrån mitt syfte samt frågeställning har jag kommit fram till att kvinnor är delaktiga i reproduktionen av heteronormativa förväntningar på kvinnlighet och manlighet. Men studien visar också på en skiftande dubbelhet rörande "idealkvinnan" och "idealmannen".

Utifrån kritisk diskursanalys som metod och tillvägagångssätt har denna studie analyserat hur de rikstäckande nyhetstidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter porträtterar och beskriver kvinnan respektive mannen som gärningsperson med genusperspektivet som utgångspunkt. Studien har genomförts genom en jämförande analys av nyhetsartiklar utifrån två kända rättsfall, mordet i Arboga med Johanna Möller och Mohammad Rajabi samt styckmordet i Karlskrona med Anatoliy Pettersson och Leonard Höglind som gärningspersoner. För att analysera materialet användes Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt andra teorier som bedömdes som relevanta för sammanhanget och ändamålet där genusteori och feministisk teori är de mest framträdande. Studien visade att det mest centrala i fallet med Johanna Möller är att förklara hennes brottsliga beteende genom hennes barndom, familj och psykiska hälsa. Vidare ges Johanna Möller smeknamnet arbogakvinnan som senare används i media i stället för hennes riktiga namn. Bland annat har dokumentärer släppts om Johanna och hon har blivit till ett slags varumärke där ”arbogakvinnan” är aktuellt med nyhetsrapporteringar än idag. I artiklarna används ofta starkt laddade ord i beskrivningen av Johanna som resulterar i en framväxande identitet där ledorden är aggressivitet, manipulation och okänslighet. Centralt i nyhetsmedias beskrivning av Anatoliy Pettersson och Leonard Höglind är att objektivt förklara brottets planering och händelseförlopp. Det går att se en normalisering av brottet genom den neutrala ton som används i artiklarna. Det finns inga lockande rubriker och inget värdeladdat språk används i beskrivningen. Männen nämns sällan vid namn vilket gör att nyhetsmedias bild av männen hålls neutral, informativ och anonym. / Based on a critical discourse analysis as a theory and method, this study has analyzed how Swedish national newspaper, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter portray and describe women and men as perpetrators by a comparative analysis of two known legal cases based on a gender perspective. The cases are the murder in Arboga with Johanna Möller and Mohammad Rajabi as the perpetrators and the murder in Karlskrona with Anatoliy Pettersson and Leonard Höglind. To analyze the material, Fairclough’s three-dimensional model of critical discourse analysis was used, as well as other theories that were chosen to be relevant to the context and purpose, where gender theory and feminists’ theory are the most prominent. The study showed that the most central thing in the case of Johanna Möller is to explain her criminal behavior by searching for answers in her childhood, family, and mental health. Furthermore, Johanna Möller is given the nickname arbogakvinnan which is later used in media instead of her real name. Podcasts, documentaries, summertalks on Swedish radio station P1 and interviews are released connected to her. A kind of brand is created and the case of arbogakvinnan still occurs in the news today. The articles often use highly charged words in their description of Johanna Möller, which results in an identity emerging where the watchwords are aggressiveness, manipulation and insensivity. Central to the news media’s description of Anatoliy Pettersson and Leonard Höglind is to objectively explain the crimes planning and sequence of events. It is possible to see a normalization of the crime through the neutral tone of the articles as there are no attractive headlines, no strongly value-laden language, words, or statements by others doesn’t appear either. The men are rarely mentioned by their names, which results in news media’s image of the men is kept neutral, informative, and anonymous.

This BA thesis studies Göteborg Film Festival from a feminist theoretical perspective. It examines how the festival responds to recent efforts of working towards gender equality in the film industry. Through an interview with Göteborg Film Festivals Artistic Director topics on gender equality, representation and initiatives on gender equality reforms are discussed and analysed with the help from literature in film festival studies, film studies and feminist studies alongside other printed materials such as the festival´s website, press releases and interviews. The thesis also examines the festival´s way of marketing itself during their 5050 Vision initiative. It further discusses how the festival’s work with gender equality and inclusion could at the same time be consolidating a normative social order in society. The thesis concludes that Göteborg Film Festival is a progressive festival with regards to its work towards gender equality. Measures include attempts towards a more gender balanced film festival programming as well as hosting seminars and summits discussing gender equality in the festival sector and in film production. Although Göteborg Film Festival has not yet achieved gender equality, it provides a role model for how festivals can take a stand in a contested cultural arena.

The study examines a selection of guiding documents published by The Swedish National Board of Health and Welfare and how they portray shared parental responsibilities when domestic violence take place. The aim is also to analyse the possible consequences of discourses about parenthood responsibilities when violence is involved. The thesis is based on discourse analysis, a feminist perspective and uses Bacchi’s “What’s the problem represented to be?” as a policy-analysis method. Two discourses were found. The discourse of gender-neutral parenthood tends to downplay violence by portraying it as a conflict between two parties. The discourse of shifting responsibility instead places the responsibility for the protection and welfare of children onto the abused parent only. In conclusion, the policy document under study frames shared parenting responsibilities in domestic violence situations within a social psychological understanding of violence, hence leaving a structural perspective out of the equation. / Denna studie granskar Socialstyrelsens kunskapsstöd som är vägledande i arbetet med våld i nära relationer med syftet att undersöka hur kunskapsstödet framställer föräldraskapets gemensamma föräldraansvar när det sker våld i nära relationer. Syfte är även att analysera vilka möjliga konsekvenser framställningar av ett gemensamt föräldraansvar kan få när våld förekommer. Med en utgångspunkt i diskursanalys, feministisk ansats samt Bacchis angreppssätt ”What’s the problemrepresented to be?” som metod identifierades och analyserades två olika diskurser. I diskursen om ett könsneutralt föräldraskap tenderar våldet att tonas ner till en konflikt mellan två parter. Diskursen om ansvarsförskjutning visade att det gemensamma föräldraskapets ansvarsskyldighet för barns skydd och omsorg förflyttas till enbart den föräldern som blir utsatt för våld. Studien visade att när det sker våld i nära relationer framställs det gemensamma föräldraskapet i policydokumentet utifrån en könsneutral socialpsykologisk förståelse som utelämnade ett strukturellt perspektiv på våld.