The study aims to create an understanding of golf clubs' gender equality work, thechoice of gender equality efforts and to see how this change can become financiallysustainable. Historically, both society and sport have consisted of structures and normsthat have subordinated women. As society has begun to question these structures, golfhas taken a clearer stance on gender equality by providing an education program toclubs. Traditional norms still influence golf today, as there is a perception that golf is asport for rich and older men, which discourages women from participating. The studysample consists of seven golf clubs selected by Annica Lundström from the SwedishGolf Association (SGF) due to her strong relationships and knowledge of the researchtopic. These golf clubs have all done the Vision 50/50 club development program andhave also been certified. The collection of data was carried out through semi-structuredinterviews with various representatives from each club, the material was supplementedby reviewing the clubs' annual reports, membership statistics and their websites. Thedata were then analyzed using a theoretical framework consisting of institutional theoryto understand internal and external pressures. Feminist theory was also used to explaingendered structures and norms within organizations. In addition, resource dependencytheory was applied to understand the resource challenges facing the golf clubs.Theresults indicate that many golf clubs have implemented measures to better integratewomen. This has been done by addressing the club's course, cultural attitudes andrepresentation. The number of female board representatives has increased. However thenumber of female members has decreased in most clubs, in some cases significantly. / Studien syftar till att skapa förståelse för golfklubbars jämställdhetsarbete, valet avjämställdhetsinsatser samt att se hur detta förändringsarbete kan bli ekonomiskt hållbart.Historiskt sett har samhället och idrotten bestått av strukturer och normer som harunderordnat kvinnor. I takt med att samhället börjat ifrågasätta dessa strukturer hargolfen tagit en allt tydligare ställning till jämställdhet genom att tillhandahålla ettutbildningsprogram till klubbar. Traditionella normer präglar golfen än idag då det finnsen uppfattning om att golf är en rikemanssport, gubbsport och detta kan hejda kvinnorfrån golf. Studiens urval består av 7 golfklubbar som valts ut av Annica Lundström påSGF eftersom hon har en god relation och kunskapsbas om forskningsämnet. Dessagolfklubbar har alla genomgått klubbutvecklingsprogrammet vision 50/50 och dessutomblivit diplomerade. Insamlingen av datan genomfördes genom semistruktureradeintervjuer med olika representanter från varje klubb, materialet kompletterades genomatt granska klubbarnas årsrapporter, medlemsstatistik och information via deraswebbsidor. Datan har sedan analyserats av det teoretiska ramverket bestående avinstitutionell teori för att förstå interna och externa påtryckningar. En annan teori varfeministisk teori för att förklara könsbaserade strukturer och normer inomorganisationer. Utöver detta har tillämpningen av resursberoende förekommit för attförstå golfklubbarnas resursutmaningar. Resultatet tyder på att många golfklubbar hartillhandahållit insatser för att integrera kvinnor. Detta har gjorts genom attuppmärksamma klubbens bana, kulturella attityder och representation. Antalet kvinnligastyrelserepresentanter har ökat och antalet kvinnliga medlemmar sjunkit. Majoriteten avgolfklubbar har minskat antalet kvinnliga medlemmar, vissa har dessutom gjort detmarkant.

This thesis explores French philosopher Jacques Derrida’s ’hauntology’ through the lens of digital monsters and feminist theory. Hauntology – a pun on ‘ontology’ and ‘haunting’ – offers an ethics based on responsibility towards that which cannot be said to fully exist, yet has an effect on our everyday lives nonetheless. Like the figure of the ghost, such undecidable existences are neither absent nor present, here nor gone, of the past or the future. In other words: they haunt. By engaging with hauntology through contemporary stories of digital monsters – such as The Curious Case of Smile.jpg, Welcome to Night Vale and Mushroom Land TV - the thesis discusses how such troubling hauntings might be imagined, and what it means to think an ethics based on responsibility towards the undecidable. In this way, the thesis brings together hauntology and digital media, arguing that thinking with and through the figure of the ghost as well as the digital monster may lead to different and critical ways of imagining both the world and ethics. In short, drawing upon feminist theory and creative writing, the thesis maps out a relational ethics of hauntings and internet story-telling. / Denna avhandling utforskar den franske filosofen Jacques Derridas ’hauntologi’ genom digitala monster och feministisk teori. Hauntologi - en ordlek på ontology och haunting - erbjuder en etik som bygger på ansvar gentemot det som inte kan sägas helt existera, men ändå har en effekt på vårt dagliga liv. Liksom figuren ’spöket’ är sådana obestämbara existenser varken frånvarande eller närvarande, här eller borta, i det förflutna eller framtiden. Med andra ord: de hemsöker. Genom analyser av samtida berättelser om digitala monster - som The Curious Case of Smile.jpg, Welcome to Night Vale och Mushroom Land TV - diskuterar avhandlingen hur sådan oroande hemsökelser kan bli föreställda, och vad det innebär att tänka en etik baserad på ansvar gentemot det obestämbara. På detta sätt sammanför avhandlingen hauntologi och digitala medier ihop för att argumentera att akten att tänka med och genom spöket som figur och det digitala monstret kan leda till annorlunda och kritiska sätt att föreställa sig både världen och etik på. Avhandlingen bygger på feministisk teori och kreativt skrivande för att utforska en relationell etik baserad på hemsökelser och internet-berättelser.

Global initiatives regarding environmental change have increasingly become part of political agendas and of our collective imagination. In order to form sustainable societies, education is considered crucial by organizations such as the United Nations and the European Union. But how is the notion of sustainability imagined and formed in educational practices? What does sustainability make possible, and whom does it involve? These critical questions are not often asked in educational research on sustainability. This study suggests that the absence of critical questions in sustainability education is part of a contemporary post-political framing of environmental issues. In order to re-politicize sustainability in education, this study critically explores how education—as an institution and a practice that is supposed to foster humans—responds to environmental change. The aim is to explore how sustainability is formed in education, and to discuss how these formations relate to ideas of what education is, and whom it is for. This interdisciplinary study uses theories and concepts from cultural studies, feminist theory, political theory, and philosophy of education to study imaginaries of the unknown, nonhuman world in the context of education. The focus of the empirical investigation is on teacher education in Sweden, and more precisely on those responsible for teaching the future generations of teachers – the teacher instructors. With help from empirical findings from focus groups, the study asks questions about the ontological, political, and ethical potential and risk of bringing the unknown Other into education. / Utbildning har globalt fått en central roll i strävanden efter att skapa hållbar utveckling. Initiativ tagna av såväl Förenta Nationerna som Europeiska Unionen, där utbildning och hållbarhet kopplas samman, vittnar om att frågor som rör miljöförändringar har blivit allt viktigare både på de politiska agendorna och i våra kollektiva, kulturella föreställningsvärldar. Men hur formas begreppet hållbar utveckling när det ska göras undervisningsbart? Vilka framtider möjliggör hållbar utveckling i utbildningssammanhang och vem inkluderas i begreppet? Frågor av kritisk karaktär är ofta frånvarande i tidigare utbildningsforskning som rör hållbar utveckling. Denna avhandling tar sin utgångspunkt i att frånvaron av kritiska frågor kan ses som del i en samtida postpolitisk inramning av miljöfrågor i såväl utbildningssammanhang som i samhället i stort. Studien undersöker hur utbildningsväsendet, som är en central institution i fostrandet av framtidens medborgare, tar sig an frågor som rör miljöförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur hållbar utveckling formas genom utbildning samt att diskutera hur dessa formationer relateras till idéer om vad utbildning är och vem som ska utbildas. På så vis söker studien också efter sätt att re-politisera hållbar utveckling i utbildningssammanhang. Avhandlingen är tvärvetenskaplig och använder teorier och begrepp från kulturstudier, feministisk teori, politisk teori och utbildningsfilosofi för att studera vad utbildning som relaterar till natur- och miljöfrågor möjliggör. Empiriskt undersöks svenska lärarutbildare, som ansvarar för att utbilda framtidens lärare. Studien ställer frågor om ontologiska, politiska och etiska aspekter av att öppna upp utbildningen för det som ligger bortom mänsklig kontroll och kunskap. / Sustainable development as an area of knowledge

<p>Gender politics in Sweden is considered unique because gender policies (jämställdhet) are integrated into national politics and politicised both in the public and the private sphere. The Swedish case is therefore considered a role model by many feminist scholars.</p><p>This view has been criticised by both post modern feminists and public administration scholars. Critics imply that the increased immigration and more heterogeneous population have led to a new challenge for state institutions. The Swedish model, with its universal welfare solutions, lacks the ability to recognise differences within groups. Universal solutions that treat everyone the same is no longer the most just way to treat people.</p><p>The growing use of goal orientation in Swedish public administration has increased the civil servants discretion in the implementation process, and thereby the space for differentiated treatment. This thesis aims to study the civil servants that implement gender policies in every day practice. It is focused on their interpretations of gender and gender equality and how this affects their exercise of authority. The thesis is a case study of two authorities in a heterogeneous area – the northern part of Botkyrka.</p><p>By using a two-fold theoretical approach and combine two perspectives, feminism and a policy analysis, the study analyses how the front-line bureaucrats handle the tension between the universal welfare politics and the demands of the immigrants. The first theoretical approach presents two different feminist perspectives: one that values economic redistribution and one that find it more fair to recognise differences between women. The second approach introduces theories on implementation that makes it possible to study how interpretations have an impact on the exercise of authority in front-line bureaucracies.</p><p>The main result of the study is that the front-line bureaucrats’ interpretations differ from the national gender politics. They have a more differentiated view of women than the universal Swedish gender politics. The study also shows that front-line bureaucrats tend to attribute negative cultural factors to immigrants. These prejudices find their way through the bureaucracy, into the public administration and the exercise of authority.</p>

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktärer porträtteras i romantisk komedi genom att närmare studera begreppet ”Manic Pixie Dream Girl”. Detta begrepp leder till missförstånd om kvinnans roll i filmens värld och skapar diskussioner om jämställdhet och västerländsk berättarkultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka två kvinnor i två olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nämns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det således är motiverat att argumentera att karaktärerna upprätthåller sexistiska synsätt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger på kommer främst från feministisk teori, men även från Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken. För att analysera det utvalda materialet används en skräddarsydd karaktärsanalytisk metod. Resultatet visar att, trots att de kvinnliga karaktärerna må uppfylla några eller flera av de kriterier som Rabin ställer fram så innebär inte det direkt att karaktärerna är endimensionella och, i förlängning, overkliga porträtt av kvinnor i allmänhet. / This essay deals with how female characters are portrayed in romantic comedies by studying the "Manic Pixie Dream Girl"-phenomenon closer. This concept leads to misunderstandings about women's roles in the world of cinema and creates discussions about equality and Western storytelling. The purpose of this essay is to study two women in two different romantic comedies and study if they meet the criteria Nathan Rabin, the man who coined the term “Manic Pixie Dream Girl”, has announced to be qualities of a Manic Pixie Dream Girl and whether it is justified to argue that the female characters maintain sexist ideals. The theoretical basis on which the essay is based primarily comes from feminist theory, but also from Laura Mulvey’s theory of scopophilia and “the male gaze”. To analyze the selected material I have chosen to use a customized method of character analysis. The results show that, despite the fact that the female characters may meet some or more of the criteria Rabin have announced, the material does not directly imply that the characters are one-dimensional and, in extension, improbable and unreal portraits of women in general.

Syftet med denna uppsats var att genom en genusvetenskaplig och socialkonstruktivistisk ansats undersöka hur kvinnor framställs i de svenska hårdrocksmagasinen Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine. Då majoriteten av den genusrelaterade medieforskningen har intresserat sig för reklam- och modebilder finns en kunskapslucka kring hur kvinnor framställs i bilder inom genrer vid sidan av dessa. Denna studie avsåg att genom semiotisk textanalys undersöka bilder i dessa magasin, för att identifiera de kvinnliga stereotyperna i dem och sedan jämföra dessa med etablerade stereotyper som tidigare forskning påvisat. Sammanlagt analyserades 28 bilder i 15 magasin från 2013 utifrån feministisk blickteori och Goffmans teori om könsframställning. Tre tydliga kvinnliga stereotyper framträdde i resultatet. Dessa benämnde vi som Den hårda, Den medkännande och Den objektifierade. De två sistnämnda är väl kända sedan innan inom forskningssammanhang medan Den hårda kvinnan, som bland annat uppvisar tecken på aggressivitet, avsky och överlägsenhet, inte påträffats i liknande studier innan. Denna nyfunna stereotyps blick, som inte definierats i tidigare forskning, namngav vi The Glare. Slutligen påvisar studiens resultat en större nyansering av de stereotyper som tidigare har diskuterats i genusrelaterad medieforskning. Resultaten tyder på att det inte finns en enhetlig kvinnlig stereotyp, utan att de kan variera beroende på genre och kulturell kontext. / The aim of this paper was to examine how women are portrayed in the Swedish metal magazines Close-Up Magazine and Sweden Rock Magazine from a gender theoretical and social constructivist perspective. Since the majority of the gender related media research have focused on pictures in fashion and advertising, there is a lack of awareness regarding how women are portrayed in other genres. This study’s objective was to examine pictures in these magazines in order to identify female stereotypes and compare them to established stereotypes from previous studies. In total 28 pictures from 15 magazines, that were published in 2013, were analyzed based on the understanding of feminist theory and Goffman’s theory of gender display. Three distinctive female stereotypes appeared in the results. These were titled The tough, The compassionate and The objectified. The last two are well known in the media research field while The tough woman, who show signs of aggression, contempt and superiority, has not appeared in previous studies. This new stereotype's view of the observer, which has not been defined in previous studies, we decided to call The glare. The results show a greater variety of stereotypes than what has been discussed in prior media related research. They also indicate that there is no uniform female stereotype and that they vary depending on genre and cultural context.

This thesis takes as its point of departure the Swedish governmental family policy and the debate on the proposed reform ‘vårdnadsbidraget’. The supporters of the reform present it as something that will increase the freedom of choice for families and benefit the children, whereas the opponents warn for decreased equality and a return to the male breadwinner-model. From a constructivist perspective, language is closely related to power through defining and ascribing meaning to reality. By applying a feminist political theory on the debate within the Swedish national parliament 2007/2008 and conducting a discourse analysis, the aim of this paper is to analyse which concepts are used and how they construct to what makes a family within the political debate – is there any difference or similarity between the view of the opponents and the supporters of ‘vårdnadsbidraget’? The main conclusion of this paper is that even though the political ideal and rhetorical concepts differ between the supporters and the opponents, they still constitute the heterosexual nuclear family as an obvious norm in family politics. Even though the opponents of the reform are critical to the nuclear family as a ideal, their strife for gender equality contributes to reproduce the heterosexual nuclear family as the family norm.

I den här studien analyseras 16 kvinnors självframställningar i antologin Sverige – en (o)besvarad kärlekshistoria ur ett postkolonialt feministiskt perspektiv där mellanförskap och identitet är centrala teman. Syftet med analysen är att finna hur den besvarade alternativt obesvarade kärleken till Sverige blir synliga i författarnas texter och hur det har påverkat dem. Texterna har jämförts med varandra för att finna olika mönster. Framträdande mönster är kritiken av dikotomiskt tänkande, ett tankesätt som har försatt kvinnorna i ett mellanförskap där majoriteten av dem inte känner en besvarad kärlek från Sverige. Kvinnorna har haft olika sätt att hantera sitt mellanförskap. För somliga av dem har det inneburit problem med att känna tillhörighet och för andra har mellanförskapet varit positivt eftersom det har blivit en styrka att se sin identitet som mångkulturell. Vidare ger studien förslag på hur undervisningen på olika sätt kan stärka elever i mellanförskap genom bland annat gemensam litteraturläsning med postkolonial feministisk teori som utgångspunkt.

Based on the Salem witch trials of 1692-1693, Arthur Miller’s play The Crucible treats a historical event that could be considered overflowing with patriarchal oppression. Despite the author’s clear disapproval of the historical cruelty, the play continuously reveals patriarchal structures and shows misogynist tendencies in its depiction of women. This essay suggests that the two main female characters Abigail Williams and Elizabeth Proctor function as representations of binary oppositions based on the patriarchal assumption of two categories of women: the ‘bad girl’ and the ‘good girl,’ which both reinforce the idea of women as unnuanced objects rather than multifaceted subjects. By arguing that Abigail and Elizabeth represent the binary pairs ‘selfish/sacrificing’ and ‘promiscuous/frigid,’ the essay finds that the two women are depicted as ‘either/or’ and that the unnuanced portrayals result in an unsympathetic reading of them. Finally, the essay concludes that regardless if the woman is a ‘good girl’ or a ‘bad girl,’ she is socially punished or given unflattering characteristics in order not to compete with the male protagonist in terms of reader sympathy. / Arthur Millers pjäs The Crucible skildrar häxprocesserna i Salem 1692-1693, en historisk händelse som kan anses vara genomsyrad av patriarkalt förtryck. Trots författarens uttalade förakt gentemot häxprocessernas grymhet finns det tydliga och återkommande patriarkala strukturer i den stundom misogyna pjäsen, särskilt i dess kvinnoporträtt. Denna uppsats visar hur de två kvinnliga huvudkaraktärerena Abigail Williams och Elizabeth Proctor fungerar som representationer av binära motsatser baserade på den patriarkala idén om två kategorier av kvinnor: den ’dåliga flickan’ och den ’duktiga flickan’, vilka förstärker synen på kvinnor som onyanserade objekt snarare än mångfacetterade subjekt. Genom att argumentera för hur Abigail och Elizabeth representerar de binära paren ’självisk/självuppoffrande’ och ’promiskuös/frigid’ finner denna uppsats att Abigail och Elizabeth är porträtterade som ’antingen/eller’ och att den onyanserade karaktäriseringen resulterar i en osympatisk läsning av dem. Slutligen påvisar uppsatsen att oavsett om kvinnan är en ’duktig flicka’ eller en ’dålig flicka’ blir hon socialt bestraffad eller försedd med osmickrande karaktärsdrag i syfte att inte konkurrera med den manliga protagonisten om läsarens sympati.

Title: The “reality” of violence: a study of how participants of the internet forum Familjeliv talk about domestic violence against women, with a discourse psychological approach. The purpose of this study was to examine how participants in the discussion forum Familjeliv reasoned and constructed the reality of men's violence against women in intimate relationships. The data used in the study comes from 20 discussion-threads on the forum where violence in intimate relationships has been discussed based on the participants' experiences, questions and findings. The data has then been analyzed on the basis of  discourse psychology and feminist theory. The focus of the analysis was to examine the language that the participants used. To do this, two analytical tools were used: positioning and interpretative repertoires. The result showed a variety of reasoning and constructions regarding the definition of violence, the responsibility of the women and men, and whether men's violence against women should be considered a social problem or not. The majority of the data that was  analyzed highlighted the woman's responsibility in the relationship, some of whom also saw it as both the man and the woman's responsibility while some left the entire responsibility to the man. The result also showed that men's violence against women is seen as a societal problem by many who participated in the discussions. At the same time, there were some who considered that men's violence against men was a major problem, and therefore thought that this problem should be given more attention than men's violence against women. In order to develop support efforts for women exposed to violence in intimate relationships, knowledge about the public's perception of the phenomenon is required. As a professional, this knowledge also increases the understanding of how exposed women are treated in everyday meetings with other individuals. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur deltagare på diskussionsforumet Familjeliv talar om och konstruerar verkligheten kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Materialet som använts i studien kommer från 20 diskussionstrådar på forumet där våld i nära relation har diskuterats utifrån deltagarnas erfarenheter, funderingar och konstateranden. Materialet har sedan analyserats utifrån en diskurspsykologisk ansats och feministisk teori. Analysens fokus låg på att undersöka språket som deltagarna använde sig av. För att göra detta användes två analysverktyg: positionering samt tolkningsrepertoarer. Resultatet visade på en variation av tal och konstruktioner gällande våldets definition, kvinnans respektive mannens ansvar samt om mäns våld mot kvinnor skulle ses som ett samhälleligt problem eller inte. Majoriteten av de trådar som analyserats belystes kvinnans ansvar i relationen, några av dem såg det även som både mannen och kvinnans ansvar medan vissa lade hela ansvaret på mannen. Resultatet visade även att mäns våld mot kvinnor ses som ett samhälleligt problem av många som deltog i trådarna. Samtidigt fanns det vissa som ansåg att mäns våld mot män var ett större problem och därför ansåg att det var något som borde få större uppmärksamhet än mäns våld mot kvinnor. För att kunna utveckla insatser för kvinnor utsatta för våld i nära relation krävs en kunskap kring allmänhetens uppfattning av fenomenet. Som professionell ökar denna kunskap även förståelsen för hur utsatta kvinnor blir bemötta i vardagliga möten med andra individer.