The main domain in which eating disorders are defined is medical, whereas socio-cultural perspectives are less common. Because social workers seeks to explain different problems taking societal factors into account, we asked ourselves if social workers have a way of understanding eating disorders, that is different from a medical point of view. Two focus group interviews were conducted; the one composed by social workers with experience of working with eating disorders, and the other by social workers without that experience, which enabled comparisons. The interviews were analyzed using socio-cultural and feminist perspectives. The result showed that the social workers use socio-cultural perspectives in explaining eating disorders. Both groups also emphasized the medical perspective, but the first group where less willing than the other to depart from this perspective. The conclusion were made that the social workers having experience of working with eating disorders are more into the medical discourse than are the ones without this experience. / Ätstörningar tolkas företrädesvis utifrån ett medicinskt perspektiv, medan förklaringar med utgångspunkt i perspektiv som betonar samhälleliga och kulturella orsaker är mindre vanliga. Eftersom sociokulturella faktorer, inom det sociala arbetets disciplin, är en central referenspunkt till de förklaringar som söks till olika problem, frågade vi oss om socionomer har ett annat sätt att se på ätstörningar, som skiljer sig från ett medicinskt synsätt. Två fokusgruppintervjuer genomfördes med socionomer med respektive utan erfarenhet av arbete med ätstörningar. På så sätt kunde jämförelser mellan grupperna göras. Materialet analyserades med hjälp av sociokulturella och feministiska perspektiv. Resultatet visade att socionomerna har en syn på ätstörningar som inkluderar sociokulturella faktorer. Även det medicinska perspektivet framhölls av båda grupperna, men gruppen med erfarenhet av arbete med ätstörningar var mindre benägen att frångå detta perspektiv. Av detta drogs slutsatsen att socionomerna som arbetar med ätstörningar är mer influerade av det medicinska synsättet än socionomerna utan denna erfarenhet.

Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall på vilket sätt könsstereotypa föreställningar kan påverka arbetet inom biståndshandläggning. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sju biståndshandläggare i en gemensam nämnd. Intervjumaterialet analyserades utifrån feministisk teori samt intersektionellt förhållningssätt. Resultatet för studien visar att biståndshandläggare inte själva anser att könsstereotypa föreställningar generellt påverkar handläggningsförfarandet. Majoriteten av respondenterna menade dock att ett genusperspektiv är viktigt att ha med sig inom arbetet för biståndshandläggning och att det kan komma att bli mer aktuellt i framtiden. På arbetsplatsen talar man däremot inte om genus, stereotyper och dess praktiska inverkan vilket ändå enligt feministisk teori kan ses som en bidragande faktor till att dessa stereotyper bibehålls. Samtliga respondenter menade dock att de har en god kommunikation samt arbetar för individens bästa med behoven i fokus vilket kan ses som en god grund för att föra en mer öppen diskussion kring genus i framtiden. / The purpose of this study is to investigate if and if so in which way gender stereotyped conceptions can influence assessment work. To investigate this, qualitative interviews with seven assessment workers were conducted. The content of the interviews were analyzed based on feminist theory and intersectionality. The result of the study shows that assessment workers do not consider that gender stereotypes generally influence their work. The majority of the respondents, however, mentioned that a gender perspective is important to include in their practice. In the workplace, on the other hand, there is no mention of gender, stereotypes and their practical impact, which according to feminist theory nevertheless can be seen as a contributing factor in maintaining these stereotypes. However, all respondents believed that they have good communication and that they are focusing on the individual's needs, which we believe provides a good basis for having a more open discussion about gender in the future.

Denna uppsats handlar om den samtida konstnären Oh de Laval och utforskar med en semiotiskt förankrad analysmetod appropriering i två olika konstverk och samhörigheten mellan dem. Verken som analyseras i studien är Oh de Lavals, Luncheon on the grass, 2019 och Édouard Manet, Le Déjeuner sur l'herbe, 1863 och stöds av Pablo Picasso, Le Déjeuner sur l'herbe, 1959-1962. Studiens övergripande syfte undersöker hur appropriering av konst förekommer i de olika verken som analyseras samt en juridisk synvinkel kring ämnet. Studien stöds av teoretiska ramverk som inkluderar postkoloniala och feministiska perspektiv som öppnar upp frågor om ras, jämställdhet, kulturell appropriering och kvinnors representation i konsten.

The purpose of this study is to try to get an insight into how Pippi Longstocking (Lindgren 2005) can be used for the purpose of working didactically regarding gender and value-based issues. This is a literature study where the first book of Pippi has been analyzed from a feminist perspective and from a gender perspective. Of interest to the study was also to analyze how gender is presented in the book, in order to create a deeper understanding of the book's characters related to gender. A delimitation was made at the first book when the characters and their characteristics became sufficiently clear, to create a picture of how they could help to create meaningful conversations with the students. The results of the study revealed a wide range of normative and human events that show that a single girl has a strong belief in herself, and an ability to act and be who she is without being restricted by others. Pippi and the people she meets present actions that are suitable for discussion, and thus can broaden views and create awareness among both teachers and students. / Syftet med den här studien är att försöka få en inblick i hur Pippi Långstrump (Lindgren 2005) kan användas i ett syfte att arbeta didaktiskt gällande genus och värdegrundsfrågor. Metoden som används i studien är en litteraturstudie där den första boken om Pippi har analyserats ur ett feministiskt perspektiv samt ur ett genusperspektiv. Av intresse för studien var också att analysera hur genus presenteras i boken för att genom det kunna skapa en djupare förståelse för bokens karaktärer kopplat till genus. En avgränsing gjordes vid den första boken då karaktärerna och deras egenskaper blev tillräckligt tydliga för att kunna skapa en bild om hur de skulle kunna bidra till att skapa meningsfulla samtal med elever. Resultatet av studien visade upp ett brett spektrum av normbrytande och medmänskliga händelser vilka visar sig genom att en enda flicka har en stark tro på sig själv, en förmåga att kunna agera och vara den hon är utan att begränsas av andra. Pippi och de personer som hon möter visar upp sidor som lämpar sig bra för diskussion och också därigenom kan vidga vyer och skapa en medvetenhet bland såväl lärare som elever.

The aim of this study was to examine how women’s sexuality is constructed in consent research, and to discuss hypothetically how this construction could come to affect practical social work. We believe that the way that sexuality is defined and discussed can have an impact on how professionals treat women who have been subjected to sexual assaults and rape, and work with adolescents in the field of social work. We wanted to explore this further. By doing a critical discourse analysis on research articles about women’s sexuality and consent, we found that traditional sexual scripts were widely reproduced and the concept of women’s own desire was nonexistent. We then problematised this by discussing how it might be affecting practical social work in a negative matter, whilst trying to formulate possible reforms. Our conclusion was that it is possible that the discourses presented in the examined articles could contribute to retrogressive perspectives on women’s sexuality, which in turn could influence the practical social work and its approach to female clients.

<p>This study deals with knowledge organization of feminist research, in bibliographic catalogues and in a Swedish context. The thesis develops a definition of feminist discourse which incorporates but is not limited to feminist research. Feminist research, in turn, is understood as articulating a critical approach aimed at critiquing and changing inequitable gender relations. The thesis analyzes the meaning of a range of feminist perspectives through a close text analysis of feminist PhD-dissertations. Two universal knowledge organization systems: Svenska ämnesord and Klassifikationssystem för svenska bibliotek; and one subject-specific system: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, are studied in order to discuss the extent to which they are able to articulate feminist perspectives, as well as how they actually articulate such perspectives in practice. The two universal systems studied tend to marginalize feminist perspectives as forms of knowledge. This thesis interprets this marginalization in the light of these systems’ putative objectivistic and universalistic epistemology and ontology. It is suggested that they privilege disciplinary knowledge over interdisciplinary knowledge forms, and substantive topics over conceptual perspectives. Guidelines for knowledge organizatory practice tend to encourage indexers and classifiers to search for central substantive themes. In this schema, feminism is understood as a field relating to socio-political women’s issues. Feminist knowledge qua knowledge is marginalized by the systems studied, and is at times given a plain wrong classifycation. further, this thesis suggests that the subject-specific knowledge organization system studied: Kvinnohistoriska samlingarnas ämnesord, is only able to deal with feminist research in an incomplete and inadequate way. Although this index is designed to classify texts within the broad subject field of: women’s studies, masculinity studies and gender research, as well as other material relevant to the field, the structure of the index is too simple and does not allow for associative relationships between terms; nor does it define feminist discourse. The premises and guidelines for knowledge organization practice are also under-developed or not well defined. Successful organization of feminist knowledge needs instead to be based on a particular understanding of knowledge and knowledge organization as contextually shaped (and shaping). Feminist literature is first and foremost about expressing feminist discourse qua theme, perspective, and part of the feminist tradition (such as critical, women-centring, and reflexive feminisms) – an observation that needs to be reflected in the knowledge organization.</p>