Global ETD Search

11	Hand function in children and in persons with neurological disorders aspects of movement control and evaluation of measurements / Svensson, Elisabeth, January 2009 (has links) Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2009.
12	Finmotorikens betydelse för skrivinlärningen ur ett lärarperspektiv / The importance of fine motor skills when learning to write from a teachers´ perspective Fors, Malin January 2021 (has links) Abstrakt Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares uppfattning och förståelse om och för handskriftens betydelse för elevers finmotoriska utveckling i svenskundervisningen i årskurs 1 – 4. Detta för att belysa vikten av att fortsätta använda handskriften i skrivinlärningen. I denna studie har en kvalitativ metod använts vid intervjuer av respondenterna. Studiens teori baseras på det sociokulturella perspektivet och pragmatismen. En fenomenografisk forskningsansats har använts i studiens bearbetning, tolkning och analys av den insamlade datan. Resultatet har diskuterats mot bakgrund och tidigare forskning samt utifrån det sociokulturella perspektivet och pragmatismens syn på lärande. Resultatet visar att oavsett vilken metod lärare väljer att använda, handskrift eller tangentsinlärning, behöver eleverna olika övningar för att träna handen och finmotoriken, eftersom eleverna behöver kunna forma bokstäverna för att kunna skriva enkla texter med en läslig handstil. I resultatet framkommer det även att några lärare använder en form av ASL-metod i sin undervisning och är eniga om att handskriften behöver användas parallellt med tangentbordet. / Abstract The purpose of this study is to contribute to the knowledge about teachers´perception and understanding about the significance of the use of handwriting for the development of students' fine motor skills in the Swedish language classroom, in primary school during years 1 – 4. This is to highlight the importance of the continued use of handwriting when learning to write. In this study, a qualitative method was used in the interviews with the respondents. The study's theory is based on the sociocultural perspective and pragmatism. A phenomenographical research approach has been used in the processing, interpretation and analysis of the collected data. The results have been discussed in the context of previous research and based on socio-cultural and pragmatism's views on learning. The results show that regardless of which method teachers choose to use, handwriting or typing, students need complementary exercises to train the hand and the fine motor skills, as students need to be able to shape the letters to be able to write simple texts in a readable handwriting. The results also show that some teachers use some form of iWTR method in their teaching and they agree that handwriting needs to be used in parallel with a keyboard. iWTR fine motor skills handwriting typing Finmotorik handskrift tangentsinlärning ASL Social Sciences Samhällsvetenskap Educational Sciences Utbildningsvetenskap Learning Lärande Pedagogy Pedagogik
13	Handskrift, att vara eller inte vara? : Lärares syn på handskrift i dagens digitaliserade samhälle / Handwriting, to be or not to be? : Teachers view on handwriting in today’s digitizing society Abrahamsson, Alva January 2023 (has links) Writing by hand is not that obvious in todays digitalized society, much of what we write and read is digitized. Today we communicate via SMS, email, and social media instead of sending letters and postcards. What do teachers think of handwriting still being a part of the curriculum? Will handwriting survive or is it on its way out?In this survey nine teachers in preschool to sixth grade have been interviewed to hear their opinions about the handwriting, if they think it is important to preserve it. How they motivate their children to write by hand even though the society is digitalized. If they feel that the educational material companies have adapted to the digital curriculum or if there still are good analogue materials available.The results show that the teachers think handwriting is important as there is a connection between brain and hand which is good for learning. The students also practice their fine motor skills when they are allowed to write by hand, which the teachers attach great importance to. / Att skriva för hand är inte lika självklart i dagens digitaliserade samhälle, mycket av det vi skriver och läser är digitalt. Vi kommunicerar idag via sms, mejl och sociala medier i stället för att skriva brev eller vykort. Vad tycker lärarna om att handskriften fortfarande är en del av skolans läroplan? Kommer handskriften att bestå eller är den på väg bort? I denna undersökning har nio lärare i årskurserna förskoleklass till sexan intervjuats för att höra deras åsikter om handskriften, om de tycker att det är viktigt att bevara den. Hur de gör för att motivera sina elever att skriva för hand när vi lever i ett digitalt samhälle. Samt om de känner att läromedelsföretagen anpassat sig efter den digitala läroplanen eller om det fortfarande finns bra analogt material att tillgå.Resultatet visar att lärarna tycker att handskriften är viktig då det finns en koppling mellan hjärna och hand som är bra vid inlärning. Eleverna tränar också på finmotoriken när de får skriva för hand vilket lärarna lägger stor vikt vid. Handwriting fine motor skills brain-hand digital writing Handskrift finmotorik hjärna-hand digitalt skrivande Social Sciences Samhällsvetenskap
14	Handskriftens närvaro i den digitala skolan 2021 : Attityder och tankar om handskrift kontra datorskrift bland lärare och elever på mellanstadiet i skolan 2021. / The presence of handwriting in the digital school 2021 : Attitudes and thoughts about handwriting versus typing among teachers and students in middle school in 2021. Frantz, Maria January 2021 (has links) Denna undersökning handlar om handskriftens närvaro i den digitala skolan 2021 och vilka attityder lärare och elever har till att skriva för hand respektive att skriva på datorn samt fördelar och nackdelar med de båda skrivmetoderna. Empirin har samlats in genom observationer i klassrum och intervjuer med lärare och elever. Samtalen var digitala för ena gruppen och genom enskilda fysiska möten i den andra gruppen. Resultaten i denna undersökning gav både väntade och oväntade svar. Eleverna ansåg att de skrev längst texter på datorn tack vare rättstavningsprogrammen vilket var ett förväntat svar på frågan. Men att två tredjedelar av eleverna ansåg att de skrev en text snabbare för hand än på datorn var en oväntad vinkling. Lärarnas attityder handlade om skriftsättens olika fördelar och nackdelar. Empirin gav förväntade svar om hur bra handskrift är för det långsiktiga lärandet och de digitala hjälpmedlens möjligheter. Observationen visade att det skrivs både för hand och på datorn i skolan idag samt att skillnaden i tid mellan skrivsätten är mindre än jag hade uppfattningen om när jag började samla in empirin. / This survey is about the handwriting's presence in the digital school in 2021 and what attitudes teachers and students have to writing by hand and writing on the computer, respectively and advantages and disadvantages of both writing methods. The empirics have been collected through classroom observations and interviews with teachers and students. The conversations were digital for one group and through individual physical meetings in the other group. The results in this examination provided both expected and unexpected answers. The students felt that they wrote the longest texts on the computer thanks to the spelling programs, which was an expected answer to the question. But the fact that two-thirds of students thought they were writing a text faster by hand than on the computer was an unexpected slant. Teachers' attitudes were about the different advantages and disadvantages of the two types of writing. Empirical services provided expected answers about the quality of handwriting for long-term learning and the possibilities of digital aids. The observation showed that it is written both by hand and on the computer at school today and that the difference in time between writing methods is smaller than I had the idea of when I started collecting the empirical. Handwriting Typing Learning to write Writing for reading Muscle memory Fine motor skills Digital tools Attitudes Middle school Handskrift Datorskrift Skrivinlärning Att skriva sig till läsning Muskelminne Finmotorik Digitala verktyg Attityder Mellanstadiet General Language Studies and Linguistics
15	Lugna aktiviteter eller bollspel? : En observationsstudie av barns aktivitetsval på fritidshemmet / Calm activities or ball game? : An observational study of children’s choice of activities in extended school Mahmoud Nejad, Sama, Ahlberg, Robin January 2019 (has links) Barn spenderar en stor del av sin tid i olika institutioner som skola och fritidshem. I den delen av vardagen som definieras som fritid gör barn olika val av aktiviteter. Begreppet motorik är i detta sammanhang en aspekt av aktiviteter som är intressant att undersöka. Människors rörelseförmåga och rörelsemönster är den generella definitionen på motorik som delas in i finmotorik och grovmotorik. Tidigare forskning visar att pojkar generellt har en mer utvecklad motorik än flickor och att dessa skillnader blir större ju äldre de blir. Syftet med vår uppsats är att undersöka barns val och deltagande i finmotoriska och grovmotoriska aktiviteter på fritidshemmet. Vi har även tittat på hur faktorer som miljö, verksamhet och pedagogers samspel med barnen och deras aktiviteter relaterar till varandra. Studiens resultat grundar sig i observationer på två olika fritidshem i Sverige. Resultatet har granskats med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter, genus och sociokulturellt perspektiv. Det som har framkommit i denna studie är att i valet av aktiviteter som är grovmotoriska eller finmotoriska väljer pojkar generellt grovmotoriska aktiviteter och flickor finmotoriska. Sammanfattningsvis i denna studie framgick det att miljö, pedagogers handlingar, barns intressen, förväntningar, föreställningar, normer och olika grader av strukturer i verksamheten utgör faktorer som kan ha betydelse för barns aktivitetsval på fritidshemmet. Children gender studies socio-cultural perspective play primary school leisure center leisure time fine motor skills gross motor skills activities boys girls non-binary sex gender choice free choice activity choice identity social Barn genusperspektiv sociokulturellt perspektiv lek lågstadieskola fritidshem fritid finmotorik grovmotorik aktiviteter pojkar flickor icke-binära kön genus val fria val aktivitetsval identitet socialt Social Sciences Samhällsvetenskap

Page generated in 0.0579 seconds