Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg. Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga. / TAKK för Språket

The aim of this paper is to investigate and analyze practices in multilingual classrooms of mathematics in a compulsory school in Sweden where immigrant students have been known to succeed. The school is situated in a suburban and segregated area outside a major city where pupils come from mainly limited socio-economic backgrounds. The rate of second language learners are 70% of all pupils in this school. By using ethnographic methods, mainly interviews and participant observation, data was collected in four mathematics classrooms which corresponded to consecutive ages of education. The data include field notes and observation of artifacts in the environment as well as interviews and informal conversations with teachers and school leadership. Information from the school website, the authority in charge of quality in Swedish schools (Skolverket) and the municipality were also used. The analysis is based on a socio-political viewpoint that power is relational and reflected within schools. According to this idea the interplay between schools/teachers and the families/students can either support or resist the support of minority groups. The didactics of mathematics are studied through concepts such as intercultural leadership, social constructivism and scaffolding. The questions in focus are: 1) What is emphasized as functional didactics in mathematics for immigrant pupils? 2) What materials are used? 3) How are the pupils’ right to study their mother tongue and bilingual teaching being fulfilled and what attitudes are held towards bilingualism? 4) Which expectations are nurtured towards pupils and 5) How are children in need of support cared for? The findings indicate that a focus on linguistic dimensions in mathematics through the interplay between visual and practical experience builds up a didactic of a social-constructivist nature that has long been sought after in Swedish mathematics classrooms. This correlates with recent research which couples the linguistic approach to the building of a communicative reform-oriented discourse in school mathematics and shows that the success of immigrant students in classrooms of mathematics can be explained by: 1) a linguistic approach to mathematics 2) interplay in classrooms of mathematics between visual and practical materials and problem solving rarely focusing on textbooks, bringing about a didactics of a functional social-constructivist nature 3) a learning and problem solving organization where “Swedishness” (that is to say the Swedish way) is not the norm by which students are judged, including a positive approach to multilingualism 4) high expectations towards pupils and 5) teachers and the school leadership hold an inclusive approach to pupils who need support in learning compulsory school mathematics.

This thesis is based on a qualitative study on four different preschools in Sweden of which two are monolingual and two are multilingual. The purpose has been to study and compare literacy practices initiated by preschool teachers in mono- and multilingual preschools to examine how the preschool teachers themselves discuss on this topic. The theoretical framework of the study draws upon a socio-cultural theory based on literacy with an emergent literacy perspective in focus. The empirical material has been collected through observations and interviews. We are two authors on this study and the result is distributed in two case studies which are divided on the mono – and multilingual preschools. We have handled the responsibility for one case study each, including the collection of the empirical material. Results show that children in preschools are introduced and schooled in different literacy- practices where the preschool teachers work actively with the development of childrens literacity. Preschool teachers want to develop childrens literacy with the purpose to give children an interest and curiosity to develop the written language. Literacy practices that preschool teachers initiate to children are reading and narrative literacy practices and literacy- practices based on text and writing. Results have shown that there generally are no larger differencies in which literacy practices preschool teachers initiate in monolingual and multilingual preschools. However the results show that multilingual preschools have more aspects to consider, among them the native languages importance for the development of literacy. The importance to concretize in order to give support in the context and the relationship between spoken language and future reading comprehension.

Flerspråkiga elever har en längre startsträcka än enspråkiga elever, då de tar in kunskapsrelaterad information via sitt andraspråk. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan få flerspråkiga elever i grundskolan att känna sig delaktiga och få utveckla sin begreppsförmåga i svenska genom undervisningsmetoder. Genom att besvara frågeställningarna: Hur kan lärare öka flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska genom användandet av undervisningsmetoderna genrepedagogik och litteracitet? På vilket sätt skapar litteracitet och genrepedagogik delaktighet i undervisningen för flerspråkiga elever? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga artiklar om delaktighet, genrepedagogik, litteracitet, flerspråkiga elever och begreppsförmåga. Resultat visar att flerspråkiga elevers begreppsförmåga inom svenska gynnas genom att läraren använder sig av genrepedagogik och litteracitet. Detta framkommer genom att forskning pekar på att genrepedagogik tillsammans med litteracitet ökar den sociala interaktionen, vilket medför att eleverna utbyter erfarenheter och tidigare kunskaper som ökar delaktigheten samt den språkliga utvecklingen. Forskningen visar även på att det sker ett meningsskapande när läraren använder sig av socialt stöd, bilder och symboler i sitt klassrum. Efter diskussioner kring vidare forskning kom vi fram till att det hade varit intressant att undersöka närmare vad forskning säger om att lyfta in modersmålsundervisningen i svenskämnet och hur det påverkar elevernas språkliga utveckling.

I takt med att världen blir allt mer globaliserad ökar också behovet av nya och utvecklade logopediska utrednings- och behandlingsmetoder för flerspråkiga vuxna. I dagsläget finns begränsad forskning av vilka utvecklingsbehov som föreligger för logopediska besök med flerspråkiga vuxna. Syftet med den föreliggande studien är att få ta del av verksamma logopeders tankar och erfarenheter av utredning och behandling av flerspråkiga vuxna för att belysa vilka möjligheter och utmaningar som finns. Resultatet från studien skulle i sin tur kunna bli en grund för ett framtida förbättringsarbete för att underlätta logopeders arbete och för att skapa en mer jämlik vård. Resultatet i studien bygger på intervjuer från 15 verksamma logopeder. Frågorna i intervjuerna inriktade sig på tankar och erfarenheter av utredning och behandling av flerspråkiga vuxna. Många av logopederna ansåg att vården inte är helt jämlik mellan enspråkiga och flerspråkiga patienter då det kan finnas flera utmaningar vid logopediskt arbete där flerspråkighet är inblandat. Det kan exempelvis handla om begränsat material för utredning och behandling, utmaningar med tolkanvändning samt kulturella utmaningar. Flera logopeder önskade att det i framtiden kommer att utarbetas mer riktlinjer för utredning och behandling av flerspråkiga vuxna. De efterfrågade också mer kunskap om logopedi hos tolkar och att samarbetet mellan dem skulle förbättras. Tankarna och erfarenheterna hos logopederna skilde sig en del beroende på vilket logopediskt område de arbetade inom. Något som majoriteten av de medverkande logopederna dock nämnde var att tolkanvändning under besök kan innefatta flera utmaningar. Det området skulle därför kunna ses som det mest aktuella förbättringsområdet. Slutsatsen av studien är således att det finns flera utvecklingsområden avseende logopedisk utredning och behandling av flerspråkiga vuxna: utveckling av mer material, ökad kunskap kring kulturella aspekter, behov av riktlinjer, samt förbättringar kring utredning och behandling med hjälp av tolk. / The need of new and developed logopedic assessment tools and treatment methods for multilingual adults increase as the world becomes more globalised. Currently, the research of assessment and treatment for multilingual adults is limited. The aim of the current study is to investigate speech and language pathologists’ (SPLs’) thoughts and experiences of assessment and treatment of multilingual adults, in order to illuminate opportunities and challenges. These findings could in turn highlight the improvements that need to be carried out to facilitate the work of SLPs and to create a more equal healthcare.   The results of the study are based on interviews with 15 SLPs. The questions in the interviews focused on SLPs’ thoughts and experiences of assessing and treating multilingual adults. Many SLPs considered healthcare as unequal between monolingual and multilingual patients since several challenges can arise while working with multilingual adults. This may include: limited material for assessment and treatment, challenges with interpreting, and cultural challenges. Several SLPs requested more guidelines for assessment and treatment of multilingual adults. They also wished that interpreters had more knowledge about speech and language pathology and an improved collaboration between interpreters and themselves. The thoughts and experiences of the SLPs differed depending on what diagnoses they worked with. However, the majority of the interviews demonstrated that assessment and treatment with interpreters may involve several challenges. That area could therefore be viewed as the most urgent area of ​​improvement. The conclusion of the study is thus that there are several areas that need to be improved regarding speech and language pathology assessment and treatment of multilingual adults: development of more material, increased knowledge about cultural aspects, need for guidelines, and improvements regarding assessment and treatment with the help of an interpreter.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärare upplever den naturvetenskapliga undervisningen för flerspråkiga elever genom att besvara forskningsfrågorna: På vilket/vilka sätt arbetar läraren för att undervisa i naturvetenskap för flerspråkiga elever? Hur upplever lärare att flerspråkiga elevers ordförråd i svenska hämmar den naturvetenskapliga ämnesförståelsen? Studien baserades på semi-strukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i åk 4–6. Studien vilar på teorin om ett transspråkande arbetssätt där elevens modersmål ses som en resurs för språk- och kunskapsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena. I resultatet framkom det att lärarna upplever att de flerspråkiga eleverna har svårt med ämnesspecifika ord och begrepp. Lärarna hade gärna arbetat mer stöttande för de flerspråkiga eleverna men menar att det finns varken tid, kompetens eller resurser för det. Fynden från datainsamlingen antyder att lärarna inte har den kunskap som krävs för att stötta de flerspråkiga eleverna. Mycket av den tidigare forskning och teori som arbetet utgår från pekar åt samma håll. Med denna studie menar jag att transspråkande kan och bör användas i naturvetenskaplig undervisning i syfte att utveckla de flerspråkiga elevernas ämneskunskap och sitt första- och andraspråk. / The purpose of the thesis was to investigate how teachers experience the education in science for multilingual students with the support of the research questions: In what / which ways does the teacher work to teach science for multilingual students? How do teachers experience that multilingual students' vocabulary in Swedish inhibits the understanding of scientific subjects? The study was based on semi-structured interviews with five active teachers in years 4-6. The study is based on the theory of translanguaging where the student's mother tongue is seen as a resource for language and knowledge development in the natural science subjects. The results showed that the teachers experience that the multilingual students have difficulty with subject-specific words and concepts. The teachers would have liked to have worked more supportively for the multilingual students, but believe that there is neither time, competence nor resources for that. The findings from the data collection suggest that teachers do not have the knowledge required to support multilingual students. Much of the previous research and theory that the work is based on points in the same direction. By this study, I mean that translanguaging can, and should be, used in science teaching to develop the multilingual students' subject knowledge as well as their first and second language.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare uppfattar att de tillvaratar språklig mångfald bland flerspråkiga elever med invandrarbakgrund, genom intervjuer med tre F-3 lärare på olika skolor. Det sociokulturella perspektivet har valts som teoretisk grund för studien. Datainsamling genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datamängden bearbetades med en fenomenografisk ansats. De sex kategorierna som växte fram ur analysen var Bristande kommunikation, En helhetsbild som är viktig, Ökad måluppfyllelse genom transspråkande, Det egna ansvaret, Möjligheter och begränsningar samt Inkludering av olika språk. Examensarbetet har visat att samtliga intervjuade lärare anser sig själva vara ansvariga för och initiativtagare till att språklig mångfald tillvaratas i klassrummet. Samtliga lärare har en positiv inställning till elevers språkliga mångfald och är måna om att inkludera olika språk. Dock framkommer också att olika utmaningar påverkar möjligheterna till detta. I lärarnas strävan efter att arbeta utifrån en helhetsbild betonar man transspråkande som något positivt. Man önskar kunna hjälpa elever att använda detta arbetssätt än mer genom ökat samarbete med modersmålslärare och studiehandledare. Studien visar också lärares intresse för begreppsinlärning och olika modaliteter. Till skillnad från tidigare forskning som lyfter fram nyttan av digitala modaliteter, så föredrar de intervjuade lärarna modaliteter i form av bilder och gester för elever i de tidiga åldrarna. / The purpose of this essay was to increase knowledge about how teachers perceive the utilization of linguistic diversity among multilingual students with an immigrant background, through interviews with three teachers working in schoolyears F-3. The socio-cultural perspective has been chosen as the theoretical basis for the study. Data collection was performed based on a qualitative method, through semi-structured interviews. The collected data was processed with a phenomenographic approach. The six categories that emerged from the analysis were Lack of communication, An overall picture that is important, Increased goal fulfillment through transilingualism, Own responsibility, Opportunities and limitations and Inclusion of different languages. The degree project has shown that all interviewed teachers consider themselves responsible for and initiators of linguistic diversity in the classroom. All teachers have a positive attitude towards students' linguistic diversity and are determined to include different languages. However, it also appears that different challenges affect the possibilities for this. In the teachers' striving to work based on an overall picture, transilingualism is emphasized as something positive. They want to be able to help students use this way of working even more through increased collaboration with mother tongue teachers and study tutors. The study also shows teachers' interest in concept learning and different modalities. Unlike previous research that highlights the benefits of digital modalities, the interviewed teachers prefer modalities in the form of images and gestures for students at an early age.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn i vardagliga aktiviteter. Syftet besvarades genom två frågeställningar kopplat till hur förskollärare stöttar och utmanar de flerspråkiga barnen i svenska samt hur barns modersmål tas tillvara. I den aktuella studien användes sociokulturella glasögon där teoretiska begrepp såsom stöttning, dialog, utmaning samt barns intresse och erfarenheter har utgjort studiens teoretiska förståelseram. Utifrån den teoretiska utgångspunkten användes skuggning som metod och där fältanteckningar fördes i loggbok. Under tre halvdagar skuggades tre förskollärare i sitt vardagliga arbete i förskolan. Utifrån den data som samlats in genom skuggningen framkom att förskollärare arbetar aktivt för att stötta och utmana de flerspråkiga barnen med hjälp av olika strategier. Barns modersmål togs tillvara i vissa vardagliga aktiviteter och där vissa språk var mer framträdande än andra. Förskollärarnas intresse för barns olika språk samt deras behärskande av olika språk ses som viktiga ur ett flerspråkighets perspektiv. De slutsatser som dragits i studien är att förskollärarens arbetssätt spelar en stor roll i de flerspråkiga barnens språkutveckling på det vis att de stöttar och utmanar det svenska språket och bekräftar och accepterar barns olika modersmål.

Syfte med denna fallstudie är att undersöka kemiundervisning på en svensk grundskola ur ett flerspråkigt perspektiv. Undersökningen har genomförts på skolor där majoriteten har svenska som andraspråk, det vill säga eleverna eller en av deras föräldrar har ett annat nationellt språk än svenska som sitt starkaste språk. På dessa skolor har datainsamling genomförts med hjälp två provfrågor från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) till elever och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet av provfrågorna visar att eleverna lyckades bättre med en fråga som hade visuellt stöd än en fråga på som krävde större läsförståelse. Resultatet av intervjuerna visar på svårigheter hos eleverna i lärandet av kemi. Anledningen är att läroböckerna består av många svåra begrepp och har ett språk som ligger långtifrån flerspråkiga elevers vardagliga språk, vilket gör att eleverna har svårighet med läsförståelse. Lärarna strävar efter att använda en lämplig metod som utgår från flerspråkiga elevers vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet. Flerspråkiga elever har mindre ordförråd i svenska, vilket gör det svårt att förstå innehållet i de naturvetenskapliga ämnena i jämförelse med eleverna som har svenska som förstaspråk. Det betyder att flerspråkiga elever behöver mer tid att parallellt utveckla sitt talspråk och skolspråk. Sammanfattningsvis kan sägas att skolspråket är ett problem för elevernas lärande i ämnet och att lärarna bör fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning.

I denna systematiska litteraturstudie har begreppet translanguaging undersökts. Translanguaging i skolan innebär i korthet att ge flerspråkiga elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs i lärandet. Studiens syfte är att undersöka vilka teorier begreppet bygger på och i vilken eller vilka kontexter det har använts. I studien presenteras det hur begreppet har utvecklats och hur det senare har använts i svenska studier. De svenska studierna visar att lärare har använt translanguaging som metod i språkverkstäder för att ge flerspråkiga elever ökade möjligheter att förstå och utveckla kunskaper. Litteraturstudien bygger på centrala internationella referenser som använts inom translanguaging-fältet. I övrigt är arbetet avgränsat till att omfatta enbart svenska studier. I studien framkommer att den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som translanguaging vilar på främst är det sociokulturella perspektivet. Det framhäver att inlärning och utveckling är något som sker i samspel med andra. Samtliga studier ser translanguaging som en meningsfull strategi genom att det gynnar kunskapsutvecklingen när elever utnyttjar sin fulla språkliga repertoar.