Syftet med vår studie är att undersöka hur grundskolor i två kommuner identifierar och beskriver det stöd som utformas för att möta läs- och skrivsvårigheter hos två distinkta elevgrupper, flerspråkiga- samt integrerade elever, alltså elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som inkluderas i grundskoleklass. Studien är uppdelad i två delstudier som undersöker varje grupp separat och belyser relevanta delar i den specialpedagogiska verksamheten. I analysens diskussion kontrasterar dessa mot varandra. På så sätt synliggör vi och förmedlar utmaningar inom specialpedagogiken. Med vår studie vill vi även bidra till mer kunskap om identifiering av samt stöd till flerspråkiga- och integrerade elever genom att undersöka hur arbetet organiseras på skolorna. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 8 pedagoger för att ge inblick i skolvardagens komplexitet kring dessa två olika elevgrupper. För att snäva in och avgränsa studiens syfte utifrån våra två breda målgrupper valdes fenomenografi som analysmetod.  Studiens teoretiska ansats är Nilholms (2020) tre specialpedagogiska perspektiv, nämligen det kategoriska-, det kritiska- samt dilemmaperspektivet. Empirin tyder på att det kategoriska perspektivet är vanligt förekommande vid beskrivningar av utformande av stödåtgärder och det kritiska lyfts som en viktig faktor i utformandet av en inkluderande lärmiljö. Dilemmaperspektivet uppträder som tydligt hos alla respondenter vid arbete med identifiering av elevgrupperna samt i fråga om samarbete med modersmålslärare samt studiehandledare. Även respondenternas beskrivningar av konflikter, spänningar och avvägningar på arbetsplatsen mellan olika pedagoggrupper med skilda ansvarsområden tolkar vi som ett dilemma. Implikationer för detta kommer att diskuteras.

I den här litteraturstudien undersöks vad transspråkandet har för betydelse i inkluderingen av flerspråkiga elever i NO-klassrummet. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar flerspråkiga elever kan uppleva under NO-undervisningen och vilka metoder och resurser lärare använder för att motverka dessa utmaningar, samt främja flerspråkiga elevernas utveckling. Vi undersöker även vilka möjligheter det finns med transspråkande i NO-undervisningen. Undersökning i studien riktar sig till grundskolan specifikt årskurserna 4–6. Vår metod i studien innehåller informationssökningar där vi kritiskt granskat material från olika databaser. I studien har vi använt oss av 12 stycken vetenskapliga studier, för att komma fram till dessa har vi använt oss av inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Resultatet i studien synliggör transspråkande som en betydelsefull strategi för inkludering av flerspråkiga i NO-klassrummet. Den teoretiska utgångspunkten som det mesta av vårt material hade var ett sociokulturellt perspektiv. Vårt resultat speglar det sociokulturella perspektivet då det sociala samspelet är något lärandet fokuseras på och hur stor betydelse den kulturella faktorn har på kunskap. Vi har avslutat studien med hur vidare forskning kommer gå till.

Syfte med studien var att öka kunskapen om hur förskollärare resonerar om sitt arbetssätt för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien baserades på ett sociokulturellt perspektiv om lärande och utveckling. För att söka svar på studiens syfte och frågeställningar användes den kvalitativa forskningsansatsen och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Ett ändamålsstyrt urval tillämpades i denna studie där förskollärare som hade olika erfarenheter och kunskaper kring forskningsområdet utvaldes för att få relevant information. Studiens resultat analyserades från en riktad kvalitativ innehållsanalys där insamlat material identifierades, kodades och kategoriserades efter förutbestämda kategorier. Resultatet visade att förskollärare använder sig av olika arbetsmetoder och verktyg såsom högläsning, bildstöd, gester och tecken som stöd i arbetet med flerspråkiga barn. Förskollärares förhållningssätt och förskolans miljö var avgörande för flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens slutsats var att förskollärare använde sig av olika arbetsmetoder och verktyg som stöd i arbetet med flerspråkiga barn. Förskollärares förhållningssätt och förskolemiljö var väsentliga för att främja språkutveckling hos flerspråkiga barn.

I dagens globala samhälle förflyttar sig människor mellan länder i högre utsträckning än någonsin och under läsåret 2021/2022 hade 28,6% av alla grundskoleelever i Sverige ett annat modersmål än svenska. Detta ställer höga krav på skolan som har i uppdrag att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Idag uppnås inte detta då flerspråkiga elever generellt presterar på en lägre nivå i NO-ämnena. Tidigare forskning pekar på att ett sociokulturellt förhållningssätt är gynnsamt för flerspråkiga elever. Genom undervisning där de får rika tillfällen att använda språket kan de utveckla språkförmågan samtidigt som de får en djupare förståelse för ämnesinnehållet. Flerspråkiga elevers lärande gynnas också av en kognitivt utmanande undervisning där de får stötning genom flera olika modaliteter. Dessutom visar forskningen att elevers minoritetsspråk är en resurs för lärande som bör utnyttjas i undervisningen.   Genom elevintervjuer av sex elever vid två olika tillfällen och observationer av två NO-lektioner, undersöker studien hur flerspråkiga elever använder vardags- och skolspråket i NO-undervisningen och vilken stöttning de får från läraren för att utveckla den språkliga förmågan samt ämneskunskaperna i NO. Empirin har samlats in genom ljudupptagning och fältanteckningar. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och teorier om vardags- och skolspråk, diskursiv rörlighet samt fyrfältsmodellen används som analysverktyg. Resultatet av studien visar att eleverna främst använder sig av vardagsspråket men att de till viss del använder sig av skolord när de för stöd för detta. Vidare visar resultatet även att eleverna ofta kopplar ämnesinnehållet till vardagliga erfarenheter. Slutligen synliggör studien att läraren använder sig av flera olika modaliteter för att stötta eleverna och att lärarens språkanvändning är det största och viktigaste stödet.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka avtryck ett kompetensutvecklingsprojekt i svenska som andraspråk sätter hos de deltagande lärarna och deras undervisningspraktik. Kompetensutvecklingen genomfördes på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga och måluppfyllelsen är låg. I studien följs tre lärare under projektets gång, dvs. över två terminer. Undersökningen har drag av ett aktionsforskningsprojekt, då jag har varit både lärarnas handledare under kompetensutvecklingen samt genomfört undersökningen. I handledningen har en modell för undervisning av flerspråkiga barn, Sheltered Instruction Observation Protocol eller förkortat SIOP– modellen använts. Denna modell har utarbetats i USA av forskare och undervisande lärare, och den har använts framgångsrikt både i USA och i Europa för att få flerspråkiga elever att nå högre måluppfyllelse. För att uppnå syftet har en kvalitativ undersökning med etnografiskt inspirerade forskningsmetoder använts, där både intervjuer, observation av undervisning och loggbok använts som metoder för insamling av empiriskt material.Analysen av materialet antyder att två av lärarna förändrar sina resonemang och sin undervisningspraktik, medan den tredje läraren inte verkar förändras nämnvärt. Kompetensutvecklingen sätter spår i undervisningen hos de lärare som redan är förändringsbenägna men inte hos de andra. Lärarna påverkas i hög utsträckning av det rådande klimatet på skolan och i arbetslaget. Resultaten i undersökningen är framförallt intressanta i diskussionen av kommande kompetensutvecklingssatsningars innehåll och uppläggning.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur arbetar pedagogerna på en Reggio Emilia förskola med flerspråkiga barns språkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska språket hos flerspråkiga barn?Teorin som jag har använt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken får barnen rätt att använda sina ”hundra språk”. Pedagogiken är baserad på vad som kallas de tre pedagogerna: barn, miljö och den vuxne (pedagogen). Resultaten är hämtade från intervjuer och observationer och jag använt mig kvalitativa metoder.Genom den här studien kunde jag belysa tekniker som används av pedagogerna för att utveckla svenska hos barnen med annat modersmål än svenska. Undersökningen lyfte fram de möjligheter, som Reggio Emilia- filosofin ger för att utveckla svenska hos flerspråkiga barn. Dessutom belyser studien de viktiga hinder som finns i Reggio Emilia-pedagogiken.Studien avslutas med en kritisk reflektion samt förslag på hur man skulle kunna utveckla det svenska språket hos de barn som har annat modersmål än svenska.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka strategier och metoder som läraren kantillämpa för att differentiera undervisning för flerspråkiga elevers inlärning av matematik imellanstadiet. Studien syftar till att erbjuda en ny insikt om ett differentierat arbetssätt ochskapar en medvetenhet om vikten av anpassningar när det gäller matematikundervisning fördenna elevgrupp. Genom att erbjuda flera strategier för pedagoger som arbetar medflerspråkiga elever syftar denna studie till att öppna upp möjligheter att utveckla pedagogiskastrategier och att effektivt integrera dessa resurser i klassrummet. Utifrån detta syfte skapadestvå forskningsfrågor:- På vilka sätt kan läraren arbeta differentierat för att stödja flerspråkiga eleversmatematikinlärning?- Vilka utmaningar kan läraren möta under arbetet med differentiering inommatematikundervisning för flerspråkiga elever?Denna litteraturstudie baseras på systematiska sökningar i ERIC-EBSCO-databasen.Resultatet visar att förhållandet mellan språk- och matematikinlärning har en fundamentalroll. Resultatet pekar också på att differentierad bedömning är en nödvändig komponent föratt rättvist mäta och stödja elevernas framsteg och att differentiering kan skapa ett effektivtlärande. Trots detta visar resultatet att vissa utmaningar kan uppstå, exempelvis läraresosäkerhet om sin förmåga att anpassa uppgifter på ett individanpassat sätt. Resultaten belyserockså lärarens möjligheter att undvika dessa utmaningar och skapa en inkluderande lärmiljöför flerspråkiga elever i matematik genom att till exempel använda visualisering ochdifferentiering. / The aim of this systematic literature review is to investigate strategies and methods thatteachers can apply in their classrooms to individualize the teaching, assessment and supportof multilingual students of mathematics in middle school.The purpose is to create anawareness of the importance of adaptations when it comes to teaching mathematics for thisgroup of students. This study represents many opportunities to develop pedagogical strategiesand to effectively integrate these resources into the classroom. From this aim, two researchquestions were formed:- What strategies might the teacher employ to support multilingual students throughdifferentiated mathematics teaching?- What difficulties might a teacher encounter during the work with differentiation inteaching mathematics for multilingual students?The literature review is based on systematic searches on the ERIC- EBSCO database. Theresult declares that the relationship between language and mathematics learning has afundamental role. The result also declares that differentiated assessment is a necessarycomponent to fairly measure and support student progress. Differentiation can promoteeffective learning. Despite this, the result shows that some difficulties could still occur, suchas teachers' uncertainty about their ability to adapt tasks in an individualized way. However,the results have also highlighted the teacher's role in avoiding these challenges and creatingan inclusive learning environment for multilingual students in mathematics by, for example,using visualization and manipulatives.

Denna studie belyser de svårigheter som flerspråkiga elever möter i kemiämnet vilket påverkar deras utveckling och hindrar dem att nå kunskapskraven. Studien lägger särskilt fokus på de undervisningsmetoder som lärare använder och det stöd som flerspråkiga elever får för att uppnå sina mål. Studien består av semistrukturerade intervjuer med en grupp elever på högstadiet som läser svenska som andraspråk i skolan och det var både flickor och pojkar som deltog. De berörda eleverna talar svenska som andraspråk. I uppsatsen har även en grupp kemilärare på högstadiet intervjuats. Vi diskuterade de viktigaste undervisningsmetoderna som används för att stödja utvecklingen hos flerspråkiga elever för att nå målet. Detta gjordes genom att involvera eleverna i lösningen genom att presentera sina åsikter och idéer om undervisningsprocessen.Resultaten som framkom visar att eleverna har svårt att hantera vetenskapliga texter, nya begrepp och abstrakta ord. Det kan naturligtvis vara svårt eller abstrakt med vetenskapliga uttryck även när de använder sitt modersmål. Lärarna strävar efter att använda en lämplig arbetsmetod som utgår från flerspråkiga elevers modersmål, vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet.För att stödja flerspråkiga elever bör lärarna fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning.

Skolan ska sträva efter att undervisningen anpassas efter varje elevs bakgrund och språkutveckling samt att varje elev ges möjlighet att utveckla sitt skriftspråk. Det ställer i sin tur krav på lärares arbete med att främja flerspråkiga elevers skrivutveckling. Syftet med den här studien är därför att bidra med ökad kunskap vad gäller användning av olika strategier och metoder i arbetet med flerspråkiga elevers skrivutveckling samt vilka utmaningar lärare menar att de möter i sitt arbete. För att lyckas besvara syftet med studien har fem verksamma lärare i årskurserna 1-3 intervjuats. Studien utgick från två frågeställningar: Vilka didaktiska strategier och metoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra flerspråkiga elevers skrivutveckling i undervisningen samt vilka utmaningar lärare anser att de möter i sitt vardagliga arbete med att möjliggöra flerspråkighet i skrivundervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i den sociokulturella teorin där social samverkan och medierande redskap är centrala delar. Ett kvalitativt perspektiv har även beaktats i studien genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bygger på färdigställda frågor och den insamlade datan har därefter analyserats och transkriberats. Resultatet visar att lärarna anpassar sin skrivundervisning utefter flerspråkiga elevers kunskapsnivå. Det är enligt lärarna av stor vikt att använda sig av flera strategier och metoder i skrivundervisningen för att lyckas främja flerspråkiga elevers skrivutveckling. Däremot är det två metoder som särskilt nämns av lärarna som gynnsamma, det är lärplattan och bilder som stöd. De utmaningar som främst nämns av lärarna i deras vardagliga arbete är bristen på tid och personaltäthet. / The school must strive for the teaching to be adapted to each pupil's background and language development and for each pupil to be given the opportunity to develop their written language. This, in turn, places demands on teachers' work to promote multilingual pupil's writing development. The purpose of this study is therefore to contribute with increased knowledge regarding the use of different strategies and methods in the work with multilingual pupils' writing development and what challenges teachers believe they face in their work. In order to successfully answer the purpose of this study, five teachers in the grades of 1-3 have been interviewed. The study was based on two questions: What didactic strategies and methods teachers describe that they use to promote multilingual pupils' writing development in teaching and what challenges teachers describe that they face in their everyday work with enabling multilingualism in writing teaching. The theoretical starting point of the study is based on the sociocultural theory where social cooperation and mediating tools are central parts. A qualitative perspective has also been considered in the study through semi-structured interviews. The interviews are based on completed questions and the collected data has subsequently been analyzed and transcribed. The results show that the teachers adapt their writing teaching according to the knowledge level of multilingual pupils. According to the teachers, it is important to use several strategies and methods in teaching writing in order to succeed in promoting multilingual pupils' writing development. However, there are two methods that are particularly mentioned by the teachers as beneficial, learning board and images as support. The challenges that the teachers mainly mentioned in their everyday work are the lack of time and staff density.

Denna studie undersöker, ur lärarnas synvinkel, de språkliga svårigheter som flerspråkiga elever står inför, särskilt när det gäller kemiska termer och begrepp. Studien bygger på intervjuer med lärare som undervisar elever som har svenska som andraspråk. Intervjuerna belyser svårigheter som flerspråkiga elever möter samt de idéer och planer som lärare följer i lektionsplaneringen för att stödja eleverna och utveckla deras språkliga förmågor i förhållande till ämnet. I korthet fokuserar forskning på den språkliga aspekten i undervisningsprocessen i kemi för flerspråkiga elever, och lärarens roll i att minska språkgapet mellan elevers förmåga och vad man hoppas uppnå. Den här studien kommer att försöka så mycket som möjligt inte fokusera på elevernas språkliga problem, utan snarare på de metoder, planer och strategier som kemilärare använder för att övervinna elevernas språkliga svårigheter. Min studie kan ses som ett första steg mot att hitta en integrerad plan för att hjälpa flerspråkiga elever när de studerar kemi.