Studiens syfte är att undersöka pedagogers strategier för att stötta flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Fokus finns även på de utmaningar som pedagogerna stöter på i interaktionen med flerspråkiga barn. Följande frågeställningar har formulerats för att söka svar på studiens syfte: “Vilka utmaningar bemöter förskollärare i samspelet med flerspråkiga barn?” samt “Vilka strategier använder förskollärare i syfte att främja barnens språkutveckling i interaktionen med flerspråkiga barn?”. Vi har tagit del av tidigare forskning som visat att barnen behöver använda sitt modersmål för att kunna utveckla det svenska språket. Samt olika strategier som kan vara fördelaktiga i arbete med flerspråkiga barn för att stödja deras språkutveckling. Vi har använts oss av en kvalitativ metod där vi utfört observationer på en förskola i södra Sverige. I resultat delen kopplas observationerna samman med den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visade att förskollärare har kunskaper samt tillvägagångsätt för att arbeta med flerspråkiga barn i syfte att främja deras språkutveckling. Det uppstår en del utmaningar i interaktionen med flerspråkiga barn då deras ordförråd är begränsat. Men pedagogerna använder sig av olika strategier såsom bild stöd och TAKK-tecken för att stödja deras språkutveckling.

Syftet med studien är få en djupare kunskap om förskollärares arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. I studien används sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer används som metod. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att använda olika material och verktyg som underlättar arbetet med språkstimulering av flerspråkiga barns språkutveckling. Förskollärarna använder bland annat språklekar, rim och ramsor och även använder bild som stöd och TAKK-tecken samt Polyglott app för att både lyssna på och läsa böcker tillsammans med barnen. Resultatet visar också att förhållningssättet som förskollärarna har i förskolor är viktigt för stimulering av flerspråkiga barns språkutveckling. Vidare påvisar resultaten att förskollärarna anser att vårdnadshavare är viktiga personer för de flerspråkiga barnens språkutveckling och att förskollärarna bland annat kan fråga vårdnadshavarna vad något ord heter på barnens förstaspråk. Slutligen betonar förskollärarna att det viktigt att barn kommer till förskolan, eftersom i förskolan lär sig flerspråkiga barn svenska tillsammans med sina kamrater och pedagoger.

Syftet med litteraturstudien är att granska hur språkdidaktisk forskning lyfter fram lässtrategier samt hur lässtrategier kan gynna flerspråkiga elevers läsförståelse och läsutveckling. I studien har det analyserats forskning som inhämtats via databaser och kompletterande sökningar. Resultatet i den föreliggande studien visar att fem strategimodeller förekom mer frekvent än andra i språkdidaktisk forskning: globala, problemlösnings- och stödstrategier, Reciprocal Teaching, djup och ytlig bearbetnings-strategi, strategier för tänkande på högre nivå och social-kontextuella lässtrategier. En slutsats som kan dras är att forskning inte verkar kunna enas om någon allmän kategorisering av lässtrategier. Vi kan också konstatera att de analyserade studiernas resultat varierar i frågan om huruvida lässtrategier gynnar flerspråkiga elevers läsförståelse eller inte. Mycket tyder på att elever behöver uppnå en grundläggande språkfärdighet i andraspråket innan lässtrategier kan bli betydelsefulla. En annan slutsats som kan dras är att explicit strategiundervisning verkar krävas för att flerspråkiga elever ska utveckla lämpliga lässtrategier. Ytterligare en slutsats är att eleverna kan använda lässtrategier utan att vara medvetna om varför eller i vilket syfte strategierna används.

Syftet med den här studien var att undersöka huruvida språket har en betydande roll i matematikförståelsen och matematikinlärningen. Studien genomfördes på två stycken skolor med elever i årskurs 5. Eleverna delades in i två grupper, elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål. För att besvara frågeställningar, kopplat till syftet, genomfördes en kvantitativ studie. För att samla in data användes två stycken matematiktest, där det ena bestod av enbart räkneoperationer och det andra enbart läsuppgifter. Resultaten från testerna jämfördes sedan mellan de två elevgrupperna. Eleverna genomförde även ett läsförståelsetest, detta med syftet att se eventuella samband mellan elevernas matematikprestationer och läsförståelse.  Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan de två elevgrupperna vid matematiska läsuppgifter, där resultaten för eleverna med annat modersmål var markant lägre. Detta tyder på att språket har en avgörande roll i matematiken, framförallt då resultatet från räkneoperationerna visade att elevgrupperna presterade likvärdigt. Resultatet visade inte några samband mellan elever med annat modersmåls läsförståelse och matematikprestationer. För elever med svenska som modersmål fanns det dock ett samband mellan de två faktorerna.

This thesis explores to which extent and how a book of exercises made for the subject of modern languages (Spanish) offers support for the pupils' creation of L3+ ideal future selves. By using content analysis and from recommendations of how to create exercises based on Dörnyei and Henrys theories of L2 and L3 future selves, the learning material has been reviewed looking for six themes: "Persons: the self", "persons: others", "places and social contexts" "feelings", authentic matieral" and "possibilities". This study shows a substacial presence (42%) of exercises containing one or more of these themes. The sheer number and variety of these exercises can offer a regular and recurrent support for the pupils experimenting with L3+ ideal future selves. By way of illustrations, contextualization, guiding questions and with the contextual support of the textbook formed as a coherent fictional story many of the exercises are designed to help bring the fantasies and visions to life.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare beskriver att de stöttar språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Tidigare forskning visar att användning av modersmålet har flera fördelar för flerspråkiga elever, men att det samtidigt är få lärare som har kunskaper om interkulturella arbetssätt. I studien användes en kvalitativ intervjustudiestudie för att undersöka studiens syfte. Sex legitimerade fritidslärare med erfarenheter av arbete med flerspråkiga elever intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade på en omfattad beskrivning av det språkutvecklande arbetet i de mångkulturella fritidshemmen. För äldre elever var det språkutvecklande arbetet mindre styrt, där språkutvecklingen skedde i stunden genom spontana samtal. För de yngre eleverna var arbetet däremot mer planerat där utvalda dagar i veckan var avsedda för språkutveckling. Hinder för att stötta flerspråkiga elevers språkutveckling uppgavs vara brist på tid och resurser samt kommunikation med vårdnadshavare. Fritidslärare stöttade flerspråkiga elevers sociala samspel genom att arbeta med kulturella utbyten och fokusera på minoritetsgrupper i fritidshemmen.

Läsförståelse är ett ytterst värdefullt verktyg i läsningen som varje individ behöver för att förstå ordens betydelse och för att kunna inhämta och erhålla kunskap ur det lästa. Eftersom läsförståelse är grundläggande för att varje elev ska kunna utveckla kunskaper och färdigheter i alla skolämnena är det således också en nyckel till varje elevs skolframgång. Likaså benämns det i Lgr 11 som ett mål i slutet av årskurs 3 att undervisningen ska resultera i att alla elever lär sig att läsa och förstå texter med hjälp av lässtrategier. Trots detta framkommer det i en granskning av nationella prov i svenska från de senaste fem åren att elever med svenska som andraspråk fortsätter att erhålla ett sämre resultat i läsförståelsedelarna jämfört med sina klasskamrater vars förstaspråk är svenska. Det är mot ovanstående bakgrund som denna studie upprättades. Syftet med studien är således att undersöka och beskriva hur sex lärare i F-3 arbetar för att öka läsförståelsen hos flerspråkiga elever. De frågeställningar som jag har utgått från i studien för att besvara syftet är följande: Vilka särskilda aktiviteter väljer lärarna att arbeta med i läsförståelse- undervisningen och hur arbetar lärarna med detta? Vilka faktorer anser lärarna ha en påverkan på flerspråkiga elevers läsförståelseutveckling? Sammantaget är detta en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. För att kunna tolka, förstå och beskriva lärarnas utsagor har jag utgått från den hermeneutiska tolkningsläran. Studiens resultat visar bland annat att explicit undervisning, samtal och interaktion samt användandet av figurer kopplat till lässtrategierna är fördelaktigt för flerspråkiga elever. Därtill tyder resultatet på att arbete med ordkunskapsunder- visning och olika läsaktiviteter är gynnsamt för flerspråkiga elevers läsförståelsekompetens. Slutligen har tre påverkande faktorer belysts i resultatet och dessa är flerspråkiga elevers färdigheter i sitt modersmål, deras socioekonomiska bakgrund och hemtraditioner. / Reading comprehension is an extremely valuable tool that each individual needs when it comes to reading and to understand the meaning of words and to seek and obtain knowledge. Because of the fact that reading comprehension is fundamental for every student to be able to create knowledge and skills in all school-subjects, it is therefore also the key to each student’s success in school. It’s also mentioned in Lgr 11, as an aim for all students by the end of grade 3, that the teaching should result in that all students learn how to read and to understand texts with support from reading strategies. In addition, it appears in a review of national tests in Swedish from the past five years that students with Swedish as a second language continue to obtain a poorer performance in the reading comprehensions sections compared to their peers whose first language is Swedish. Therefore the purpose of this study is to investigate and to describe how six teachers in grades F-3 work in their reading comprehension instructions for multilingual students. To be able to answer the purpose of the study the following research question were formulated: Which specific activities do the teachers chose to work with in their reading comprehension instructions and how to the teachers work with this? Which factors do the teachers believe could have an impact on multilingual students’ development in reading comprehension? Overall this is a qualitative interview-study where data has been obtained through semi-structured interviews with six teachers. To be able to interpret, understand and describe the statements from the teachers I have taken inspiration from the hermeneutic interpretation doctrine. The results of this study shows that explicit teaching, conversation and interaction and also the use of figures linked to reading strategies are advantageous for multilingual students. Furthermore, results indicate that work with vocabulary instructions and different reading activities are favorable for multilingual students’ reading comprehension skills. Other factors that have been highlighted in the results are multilingual students’ skills in their native language, their socio-economic background and traditions at home.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i grundskolan beskriver flerspråkiga elevers hinder och möjligheter i sin andraspråksutveckling i svenska och försöka förstå hur de arbetar med dessa elevers språkutveckling. Denna studie bidrar med kunskap och förståelse kring: andraspråkselevers språkutveckling, deras dubbla uppgifter att både lära sig undervisningsspråket och innehållet, hur vi tillsammans i skolans värld kan undanröja hinder och möjliggöra en god språk- och kunskapsutveckling. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare som tillsammans representerar tre skolområden. Undersökningen är kvalitativ med en sociokulturell ansats där språket, redskapens redskap, står i fokus. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärarna lägger stor vikt vid undervisning av ord, begrepp och förståelse. Tid och engagemang läggs på att: skapa relationer med eleverna, planera upp och bedriva språkförebyggande undervisning, som de ser gynnar och har betydelse för andraspråkselevers språkutveckling i svenska. Detta resultat framkommer även i andra studier som jag tagit del av. Med flerspråkiga elever menas elever som lär sig behärska fler än ett språk. Begreppen förstaspråk och andraspråk förkortas L1 och L2. Där L står för language och handlar om den ordningsföljd barnet lär sig språket, och har inget att göra med behärskningsgraden (Abrahamsson & Bylund, 2012). / The purpose of the study is to investigate how some teachers in primary school describes multilingual students’ obstacles and opportunities in their second language development in Swedish and try to understand how the teachers work with these students' language development. This study contributes with knowledge and understanding of: second language learners’ language development, their dual assignment to both learn the language and content, how we in education can remove barriers and allow a good language- and knowledge-development. Data were collected through semi-structured interviews with four teachers who together represent three school areas. The study is qualitative with a socio-cultural approach in which language, the gear tools, are the focus. In summary, the results show that the teachers put great emphasis in teaching words, concepts and understanding. Time and dedication is put on: creating relations with the students, planning and conduct up language teaching prevention, which they see benefits and are important for second language learners’ language development in Swedish. This result is also indicated in other studies that I have read. Multilingual pupils mean students learning to master more than one language. The terms First language and Second language shortened L1 and L2. Where L stands for language and the figure is about the order the child learns the language, and has nothing to do with mastery level (Abrahamsson & Bylund, 2012).

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med textuppgifter inom matematikundervisning, när det gäller flerspråkiga elever med språksvårigheter. I och med detta vill vi även undersöka lärarnas användning av olika strategier för att kunna stötta flerspråkiga elever inom området matematiska textuppgifter. Studien är uppbyggd kring kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade lärare i olika skolor i en och samma kommun. Resultatet av vår studie visar att flerspråkiga elever har svårigheter med matematiska textuppgifter på grund av deras språksvårigheter, och att språket har en stor betydelse för flerspråkiga elever, när det gäller textuppgifter inom ämnet matematik. Vidare visar resultatet att det är väsentligt att lärare belyser matematiska begrepp som uppkommer i textuppgifter i undervisningen. Resultatet visar även att det är viktigt att flerspråkiga elever får tillgång till sitt modersmål för att utveckla matematiska färdigheter. Dessutom visar resultatet att elevers grupparbete och klassrumsdiskussion kan främja flerspråkiga elevers förståelse för matematiska textuppgifter, och elevernas språkutveckling kan berikas.

I denna studie undersöks anknytning relaterat till flerspråkighet då vi har upplevt att det är svårt för förskollärare att skapa en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen då kommunikationen inte fungerar. Forskning belyser att det är viktigt för barn att ha en trygg relation till pedagogerna och att en bra kommunikation dem emellan kan dämpa faktorer som gör att dessa barn inte lyckas så bra socialt och kunskapsmässigt. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare, genom fokusgruppssamtal, resonerar kring språkets och kommunikationens betydelse för att skapa en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen. Följande forskningsfrågor har utifrån syftet konkretiserats: Vilka tolkningsrepertoarer kring flerspråkiga barns trygga anknytning ger förskollärarna uttryck för? Vilka kategoriseringar av barn och vuxna framträder i förskollärarnas diskussioner och vad kännetecknar dem? Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism och som analysmetod används diskurpsykologi vars analysverktyg: tolkningsrepertoar, retorik och kategorisering har hjälpt oss att besvara forskningsfrågorna. Det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppssamtal där tolv förskollärare från tre förskolor i södra Sverige deltog. De tolkningsrepertoarer som framkommer i resultatet är att en god relation till vårdnadshavarna, barns personlighet, språkets betydelse och pedagogers förhållningssätt är viktiga för att möjliggöra en trygg anknytning till de flerspråkiga barnen. De kategoriseringar som framkommer i vår studie är vi, de, dem, de barnen, dessa barn, barn med annat modersmål samt föräldrarna. Retoriken blir synlig när förskollärarna för varandras talan samt när de använder sig av extremisering och förminskning i sina uttalanden. Slutsatsen i studien är att språk och anknytning hänger samman, men när det kommer till att göra ett val, prioriterar förskollärarna språket före anknytning då de väljer att sära på de flerspråkiga barnen.