Bakgrund: Efter utbrottet av covid-19 har många branscher upplevt ökat behov av distansarbete. I synnerhet hos IT-konsultbolag efterfrågas distansarbete ännu mer bland IT-konsulterna. Vid distansarbete har formella styrmedel, det vill säga resultat- och beteendekontroll, visat sig användas i en större utsträckning eftersom att distansarbete försvårar kontroll över de anställda. Teknisk innovation, som är kritiskt för IT-konsultbolags överlevnad efter pandemins utbrott, riskerar däremot att bli hämmat av formella styrmedel. Dock finns det inte många undersökningar om hur formella styrmedel vidare påverkar teknisk innovation när IT-konsultbolag inför mer distansarbete. Därmed blir detta intressant att undersöka.  Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur pandemin har påverkat användning av styrmedel och styrmedlens påverkan på innovation när distansarbete har införts.  Metod: Studien genomförs med en kvalitativ forskningsstrategi och utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Därtill används en abduktiv forskningsansats. En flerfallsstudie har utförts där empirisk data samlats in via semistrukturerade intervjuer från tre IT-konsultbolag. Däribland intervjuades nio respondenter med positionerna IT-konsult, projektledare och chef och dessa har förståelse för företagets formella styrmedel och teknisk innovation.  Slutsats: Uppsatsen kommer fram till att pandemin delvis påverkat formella styrmedel via de tre studerade faktorerna produktivitet, förtroende och kommunikation. Produktivitet har ökat vid distansarbete, förtroende har bibehållits på samma nivå och kommunikationen fungerar generellt sett lika bra. Det leder till att resultatkontroll används på samma sätt och beteendekontroll används i något högre utsträckning. Vidare påverkas teknisk innovation av formella styrmedel via de tre faktorerna motivation, kortsiktigt tänkande och flexibilitet efter utbrottet av pandemin. För att uppnå ökad motivation och större flexibilitet bör företagen sträva efter att införa tight resultatkontroll och lös beteendekontroll. Vidare har inte tight resultatkontroll lett till något hot för teknisk innovation via varken kortsiktigt tänkande eller minskad motivation. Dessutom verkar den fortsatt lösa beteendekontrollen ha bidragit till goda möjligheter till teknisk innovation eftersom det möjliggjort stor flexibilitet och ökad motivation. / Background: Following the outbreak of covid-19, many industries have experienced an increased need for telework. Particularly with IT consulting companies, teleworking is even more in demand among IT consultants. When working remotely, formal control systems, i.e result and action control, have been shown to be used to a greater extent because teleworking makes it difficult to control employees. Technological innovation, which is critical for the survival of IT consulting companies after the outbreak of the pandemic, risks being hampered by formal control systems. However, there are not many studies on how the formal control systems affect technological innovation when more teleworking is introduced in IT consulting companies. Thus, this becomes interesting to investigate. Purpose: The study aims to create an understanding of how the pandemic has affected the use of formal control systems and the control systems' impact on innovation when teleworking has been introduced.  Methodology: The study is carried out with a qualitative research strategy and is based on a hermeneutic perspective. In addition, an abductive research approach is used. A multiple case study has been performed where empirical data was collected by semi-structured interviews from three IT consulting companies. Among them, nine respondents were interviewed with the positions IT consultant, project manager and manager and they had an understanding of the company's formal control systems and technological innovation. Conclusion: The pandemic has partly affected formal control systems through the three factors studied: productivity, trust and communication. Productivity has increased, trust has stayed the same and communication generally works just as well. This leads to result control being used similarly and action control being used to a somewhat greater extent. Further, technological innovation is influenced by formal control systems by three factors: motivation, short-term thinking and flexibility after the outbreak of the pandemic. To achieve increased motivation and greater flexibility, companies should strive to introduce tight result and loose action control. Tight result control has not led to any threat to technological innovation through either short-term thinking or reduced motivation. The continued loose action control seems to have contributed to good opportunities for technological innovation as it has enabled great flexibility and increased motivation.

Hållbarhet har aldrig vart mer aktuellt än vad det är idag. Jorden får utstå merpåfrestningar än vad den klarar av och ansvaret ligger på oss som bebor den härplaneten för att lösa detta allvarliga problem. För att värna om varandra och vårnatur behöver alla ta sitt ansvar för att tillsammans skapa en hållbar utveckling.Organisationer kan sägas räknas till den grupp som har mest negativ påverkanpå naturen men även de som har möjlighet att ha stor positiv påverkan. Debesitter ofta resurser och möjligheter som kan resultera i stor skillnad.Syftet med denna studie är att undersöka hur revisionsbyråer använder sig avverksamhetsstyrning för att uppnå hållbarhet. Vårt val av att undersöka justrevisionsbranschen härstammade från ren nyfikenhet. Hållbarhet är inte någotsom borde vara ett främmande koncept för revisionsbyråer, då fler och flerorganisationer upprättar hållbarhetsrapporten som även de behöver granskas.Revisionsbyråer hör inte till den branschen som har mest påverkan på miljönmen det är viktigt att belysa det klassiska talesättet “ingen kan göra allt, men allakan göra något”. Med vår studie vill vi kunna inspirera andra företag inomliknande branscher att arbeta för att delta i förändringen mot hållbarhet. Vi valdeatt undersöka revisionsbyråers verksamhetsstyrning ur perspektiven formell ochinformell styrning.Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi genomförtsemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes sexintervjuer med respondenter från olika revisionsbyråer inom Sverige.Respondenterna besatt olika positioner inom revisionsbyråerna med dengemensamma faktorn att de hade god kunskap om deras verksamhetsstyrningoch hållbarhetsarbete. I studiens resultat noteras det att revisionsbyråer främstanvänder sig av formell verksamhetsstyrning för att uppnå hållbarhet.Hållbarheten för revisionsbyråerna innebär främst de sociala aspekterna, därmycket fokus ligger på att värna om personalen. Kommunikationen spelarvidare en väsentlig roll för att säkerställa att verksamhetsstyrningen leder tillhållbarhet, oavsett om det handlar om miljömässig-, social- eller ekonomiskhållbarhet / Sustainability has never been more relevant than it is today. The earth has towithstand more pressure than it can take, and we who live on this planet isresponsible to make sure that we solve that problem. To take care of each otherand our nature, we all need to take our responsibility to together create asustainable development. Organizations could be seen as one of the sourceswho has the worst impact on the environment, but they also have the possibilityto have positive impact. Organizations have resources and possibilities whichcan be transformed to make a big difference.The aim of this study is to explore how audit firms use management control toachieve sustainability. Our choice to examine this area, descended from purecuriosity. Sustainability should not be a foreign subject to audit firms since moreand more businesses need to prepare a sustainability report, which also need tobe reviewed. Audit firms may not be the business to have a lot of effect on theenvironment, but it is important to shed light to the popular saying “nobodycan do everything, but everyone can do something”. With our study, we wantto inspire more businesses within similar industries to participate in the changetowards sustainability, we chose to examine audit firms and their managementcontrol through the perspective of formal and informal controls.The study is based on a qualitative approach where we conducted semistructured interviews as a data collection method. A total of six interviews wereconducted with respondents from various auditing firms in Sweden. Therespondents occupied various positions within the audit firms with the commonfactor that they had good knowledge of their management control andsustainability work. The results of the study note that auditing firms primarilyuse formal control to achieve sustainability. The sustainability of the audit firmsmainly involves the social aspects, where a lot of focus is to care for the staff.Communication also plays an important role in ensuring that corporategovernance leads to sustainability, regardless of whether it concernsenvironmental, social, or economic sustainability.

Styrningen inom företag är en viktig aspekt för att påverka företagets resultat. Verksamhetsstyrning finns i alla organisationer och är ledningens åtgärder föratt ta vara på samtliga resurser inom organisationen för att nå uppsatta mål. Verksamhetsstyrning delas in i formell styrning och informell styrning. För att uppnå ett visst resultat använder sig företag av de två styrningssätten i olika grad eftersom de påverkar olika faktorer. Ett ämne som har haft en stor betydelse för samhället är hållbarhet. Tidigare forskning har till stor del undersökt de ekonomiska och miljömässiga perspektiven och inte fokuserat på det sociala perspektivet av hållbarhet. Social hållbarhet innebär att organisationer tar hänsyn till välmående och jämlikhet i samhället. Till skillnad från social hållbarhet i samhället innebär social hållbarhet på ett företag att organisationen tar hänsyn till anställdas behov genom företagets arbetsmiljö. Syftet med studien är att förklara hur verksamhetsstyrning påverkar social hållbarhet inom företag i bankbranschen. Vidare undersöks syftet utifrån två frågeställningar, hur den formella styrningen påverkar arbetsmiljön inom företag i bankbranschen samt hur den informella styrningen påverkar arbetsmiljön inom företag i bankbranschen. Utifrån syftet har en kvalitativ forskningsansats antagits för att få en djupare förståelse för hur verksamhetsstyrningen påverkar social hållbarhet. För att samla in data har nio semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med anställda på företag inom bankbranschen. Intervjuerna är grunden för det som presenteras i empirin utifrån de två frågeställningarna under rubriken formell styrning och arbetsmiljö och under rubriken informell styrning och arbetsmiljö. Studiens resultat indikerar att den sociala hållbarheten påverkas på olika sätt av hur företagen implementerat sin styrning. Formell styrning påverkar arbetsmiljön genom officiella dokument och regler, medan den informella styrningen påverkar arbetsmiljön genom den inofficiella företagskulturen, beteenden och normer. Det är möjligt att kombinera formell och informell styrning för att uppnå ett hållbart resultat. / A company's control systems are an important aspect to affect the company's results. Management control systems exist in all organizations and consist of the managements measures to take advantage of all resources in the organization to reach the goals. Management control systems divide into formal control and informal control. To achieve a certain goal, companies use the two controlsystems to varying degrees because they affect different factors. A topic that has had a powerful impact on society is sustainability. Previous studies have to a great extent researched the economic and environmental view and not concerned the social view of sustainability. Social sustainability means that organizations consider well-being and equality in the society. In contrast to social sustainability in the society, social sustainability for a company means that the organization considers the employee’s needs, through the company's work environment. The aim of the thesis is therefore to explain how management control systems affect the social sustainability within companies in the bank industry. Furthermore, the purpose is examined based on the two research questions, how formal control affects the work environment within companies in the bank industry and how informal control affects the work environment within companies in the bank industry. Based on the aim, a qualitative research approach has been adopted to gain a deeper understanding of how management control systems affect social sustainability. To collect data, nine semi-structured qualitative interviews were conducted with employees in the banking industry. The interviews are the basis for what is presented in the empirical section under  the headline formal control and work environment, and the headline informal control and work environment. The result of the study indicates that social sustainability is affected in different ways by how the companies have implemented their management control systems. Formal control affects the work environment through official documents and rules, while informal control affects the work environment through the unofficial corporate culture, behaviors and norms. It is possible to combine formal and informal controls to achieve a sustainable result.

Previous research has extensively studied growth and its effect on organizations. The general conception is that growth results in a need for professionalization within the organizations, in which the management processes are formalised. However, the growth’s and professionalization’s impact on organizational familiarity has not had significant research conducted. Previous research on the phenomenon has argued that professionalization has a negative effect on familiarity, and that the company loses its familiarity as a result. This study aims to explore and gain an understanding of this supposed relationship and how organizations can balance professionalism and familiarity. Additionally, it sets out to examine how organizations have managed their growth and how they have overcome the challenges which the growth has resulted in, with a particular focus on how the relationship between familiarity and professionalism has developed. The study has examined two companies which have experienced growth, and who were in two different phases of their professionalization process. Through interviews with relevant executives, in addition to their employees, the study examined how the growth had affected their business and its need for professionalization. Furthermore, the study has also explored the impact of growth and professionalization on the organizations’ familiarity, with the objective to understand what challenges the companies had faced due to these processes. The result of the study implies that the growth has a negative effect on the organizations’ familiarity, while the professionalization has positive effects with no apparent negative consequences. The professionalization has been a tool for organizations to keep their familiarity as well as to reinforce it. Furthermore the study’s results show that it is possible to formalize informal controls, and that this is an instrument which the organizations can use to strengthen their familiarity. The companies’ biggest challenge with growth and professionalization is the recruitment and socialization of new employees into the organizational culture, which has a clear effect on the organizations’ familiarity. / Tidigare litteratur har omfattat studerat tillväxten och dess inverkan på företag. Den generella uppfattningen är att tillväxten resulterar i ett behov av professionalisering inom företagen, i vilket styrningen formaliseras. Däremot har tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företag studerats i begränsad omfattning. Den tidigare litteratur som behandlat fenomenet har argumenterat för att professionaliseringen har en negativ inverkan på företags familjaritet, och att det resulterar i att organisationerna förlorar den familjaritet de tidigare präglats av. Studien syftar således till att undersöka och skapa förståelse för hur företag som växer kan balansera professionalism och familjaritet. Studien ämnar även undersöka hur organisationer hanterat tillväxten och hur de lyckats överkomma de problem som detta medfört, med särskilt fokus på hur relationen mellan familjaritet och professionalism utvecklats. Denna studie har undersökt två företag vilka båda upplevt tillväxt, och vilka befann sig i olika faser av deras professionaliseringsprocess. Genom intervjuer med organisationernas företagsledare såväl som anställda har studien undersökt hur tillväxten har påverkat företagen och vad den haft för inverkan på företagens behov av professionalisering. Studien har även behandlat tillväxtens och professionaliseringens inverkan på familjariteten inom företagen, samt vilka utmaningar som företagen upplevt till följd av denna process. Studiens resultat tyder på att tillväxten har en negativ inverkan på företagens familjaritet, men att professionaliseringen endast har positiva effekter. Professionaliseringen har varit ett verktyg för företagen att bevara familjariteten och även förstärka denna. Vidare visar studiens resultat att det är möjligt att formalisera den informella styrningen, och att detta är ett verktyg vilka företagen kan använda för att stärka familjariteten. Företagens största utmaning vid tillväxt och professionalisering är rekryteringen och socialiseringen av de nyanställda mot företagets kultur, vilket har en tydlig inverkan på företagets familjaritet.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har blivit allt viktigare de senaste åren, företag köper exempelvis in IT-tjänster för att kunna förbättra sin kärnverksamhet. Det är dock vanligt att interorganisatoriska relationer misslyckas, en lösning till problem med dessa relationer är att använda ekonomisk styrning. En typ av relation som är speciellt utsatt för problematiken är relationen mellan små och medelstora företag, vilket är en grupp det saknas forskning och empiriska undersökningar om, trots dess stora inverkan på den svenska ekonomin. Ännu mer problematiskt blir det när dessa företag köper eller säljer tjänster, då hantering av tjänster kräver en större administrativ kunskap som mindre företag generellt inte besitter. Därmed är det av intresse att studera hur relationen mellan små och medelstora företag som hanterar tjänster ska styras på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en modell över hur styrningen av interorganisatoriska relationer utformas och används av små och medelstora företag. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppsätt. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på fem olika små och medelstora företag som köper och säljer tjänster, med syfte att framhäva perspektivet från båda partner i relationen.  Resultat: Studiens resultat visar att det krävs en kombination av formella och informella styrmedel för att ha en fungerande interorganisatorisk relation. Avvägningen av olika styrverktyg beror på olika bakomliggande faktorer som präglar relationen mellan små och medelstora företag men resultatet tydliggör även att tillit och kommunikation har en stor inverkan på behovet av olika slags styrning. Samtidigt har kontraktet en väsentlig del av de studerade interorganisatoriska relationerna. Det är i kontraktet som bland annat finansiella och ickefinansiella målsättningar kan specificeras och kontraktet används som ett underlag för utförandet av tjänsten, uppföljning och avstämning, vilket inte alltid utförs i praktiken. Tilliten som finns mellan parterna i en relation påverkar hur kontraktet sedan används. Studien visar att formella styrmedel och tillit i vissa delar av relationen kan användas som substitut till varandra. / Background: The importance of interorganizational relationships has increased in recent years. Companies outsource peripheral components of their operations, such as IT, in order to focus on the main purpose of the company. It is common, however, for these relationships to fail and one solution to the problems arising from interorganizational relationships is the use of management control systems. Relationships between small and medium sized enterprises, in particular, present significant issues. Although they have a great impact on the Swedish economy, there are few scientific studies on them. These companies have an even harder time coping with interorganizational relationships when they are dealing with services, as they require more administrative knowledge than they don’t possess. It is therefore of elevated interest to study the relationship between small and medium sized enterprises that handles services and what type of management control system is best suited for the relationship.  Purpose: The purpose of this study is to create a model of the management control systems of interorganizational relationships between small and medium sized enterprises.  Design: The study is a qualitative case study with an abductive approach. Empirical data has been collected through semi-structured interviews at five different small and medium sized enterprises that sell and buy services in order to elucidate both parties’ perspectives.  Conclusion: The results from the study demonstrate that it is necessary to have a combination of formal and informal management control systems in order to maintain a functioning interorganizational relationship. The balance between different control systems depends on underlying factors arising from the relationship between small and medium sized enterprises. The study also shows that trust and communication has a great impact on the need for different types of control, however, the contract has simultaneously proven to be an essential part of the interorganizational relationships that have been studied. The contract can specify the financial and non-financial aims of the parties and can also be used as a model for how the service should be provided. The contract can also be used for future reviews of the working relationship, although this is not always the case, as the level of trust between the two parties will influence how the contract is actually used. The study shows that formal control systems and trust can be used as substitutes to one another throughout the relationship.

Begreppet gaseller har fått en allt större betydelse sedan det introducerades av Birch år 1979. Gasellföretags utmaning är att de arbetar under en hög tillväxt. Att ständigt bibehålla en snabb tillväxt och hög prestanda blir allt svårare när det sker i en oförutsebar miljö. Beslut angående organisatoriska förändringar måste tas i en snabbare takt än i andra företag. Eftersom gasellföretag skiljer sig från andra företag innebär det även att organisationens hantering av styrsystem kan vara annorlunda. Syftet med uppsatsen är att studera gasellföretags användning av formella styrsystem. Med vår studie vill vi undersöka om gasellföretags styrsystem har en mer organisk eller mekanisk karaktär. Vi vill även belysa vilken typ av tillväxt som gasellföretag har.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Specifika urval gjordes angående teori, företag samt intervjudeltagare. Primärdatan som användes var besöksintervjuer samt skypeintervjuer med gasellföretag, forskningsfrågorna operationaliserades. Uppsatsen är utformad så att kvalitetsmåttens validitet och reliabilitet är goda. Hänsyn till forskningsetik togs för att uppfylla etikkraven. Vårt utfall blev att majoriteten av studerade gasellföretag planerade sina strategier, vilket går emot en teori att företag i oförutsebara miljöer inte använder planerade strategier. Vi anser att det inte är företags handlingsplan som skapar tillväxt utan företags platta struktur med horisontell kommunikation och god företagskultur. Fem av sex gasellföretag använder budget samt alla använder rullande prognoser, vilket innebär att gasellföretag utformar formella styrsystem trots en hög tillväxt och oförutsebara miljöer. Karaktären av budgeten var skiljaktig, både organisk och mekanisk. Gasellföretag växer främst genom organisk tillväxt och inte genom en förvärvad tillväxt. Någon exakt slutsats angående var gasellföretag befinner sig i tillväxtens fem faser kan inte fastslås. Det vi fann var att ingen av de studerade gasellföretagen befann sig högre än tredje fasen. / The concept of gazelle has become increasingly important since it was introduced by Birch in 1979. The largest challenge for a gazelle company is that they are working under high growth. Constantly maintaining a rapid growth and high performance becomes increasingly difficult when it happens in an unforeseeable environment. Decisions regarding organizational changes must be taken at a faster pace than within other companies. Because gazelle-companies often varies from other companies, their organizational control systems may also differ. The purpose of the essay is to study the use of formal control systems by gazelle-companies. We want to investigate whether the gazelle-companies control systems have a more organic or mechanical character. We also want to highlight what kind of growth a gazelle-company has. We have used a qualitative research method with an abductive research approach. Specific selection was made regarding theory, company and interviewee. The primary data used was physical interviews and skype interviews with gazelle-companies, the research questions were operationalized. The essay is designed so that the quality measurements validity and reliability are correct. Consideration of research ethics was taken to fulfil the ethics requirement. The majority of our researched gazelle-companies plan their strategies, which is the opposite to the theory that companies in unforeseeable environments don’t use planned strategies. We believe that it’s not the companies action plan that creates growth, instead it is because these companies have a flat structure with horizontal communication and a good corporate culture. Five out of six gazelle-companies use a budget and all companies use rolling forecasts, which means that gazelle-companies design formal control systems despite high growth and unforeseeable environments. The character of the budget was both organic and mechanical. Gazelle-companies grow mainly through organic growth and not through acquired growth. The exact conclusion about where a gazellecompany is in the five phases of growth can’t be determined. We found that none of the gazelles where higher than the third phase.

Bakgrund: Hållbarhet har fått en ökad betydelse i dagens samhälle och det blir allt viktigare för organisationer tar beslut som bidrar till en ökad nytta för samhället, både socialt och miljömässigt. Den pågående Covid-19 pandemin har medfört nya förutsättningar för företag och många har behövt tillta åtgärder för att anpassa sig till denna mer ostabila omgivning. Ett sätt för företag att leda medarbetare i den riktning organisationen önskar gå är genom effektiva styrnings- och kontrollsystem. Tidigare forskning indikerar på att det finns en avsaknad av studier som fokuserar på integrationen av hållbarhet i ekonomistyrningen under en kris. Därmed är det av intresse att studera hur integrationen av social och miljömässig i ekonomistyrningen påverkas av en kris.  Syfte: Studien har för avsikt att öka förståelsen för hur integrationen av social och miljömässig hållbarhet i företags ekonomistyrning har påverkats av en kris. I denna studie utgörs krisen av den pågående covid-19 pandemin.  Metod: Denna studie är en kvalitativ tvärsnittsstudie med en realistisk inriktning och en abduktiv ansats. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från företag i olika branscher samt genom dokumentstudier.  Resultat: Studien resultat påvisar att företag använder sig av både formella och informella styrmedel för att integrera social och miljömässig hållbarhet i ekonomistyrningen. Det empiriska materialet och analysen indikerar på att företagen inte har förändrat integrationen av social och miljömässig hållbarhet under denna kris. En redan starkt förankrad integrering och fortsatt lönsamhet är de mest framträdande anledningarna till att företagen har varit motståndskraftiga mot de eventuella förändringar som covid-19 pandemin hade kunnat resultera i. / Purpose: The study aims to contribute to a better understanding of how the integration of social and environmental sustainability in companies' management control is affected by a crisis. In this study, the crisis is the ongoing covid-19 pandemic.  Background: Sustainability has become increasingly important in today’s society and it is becoming more important for organizations to make decisions that contribute to increased benefits for the society, both socially and environmentally. The ongoing Covid-19 pandemic has created a new environment for companies, and they have needed to take measures to adapt to this more unstable environment. A way for companies to lead employees in the direction the organization wishes to go is through the use of effective management control systems. Previous research indicates that there is a lack of studies regarding integration of sustainability in management control systems during a crisis. Therefore, it is of interest to study how the integration of social and environmental sustainability in management control systems is affected by a crisis.  Methodology: This cross-sectional study has a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with six respondents from companies in different industries and as well by studying different documents.  Result: The result of the study show that companies use both formal and informal control to integrate social and environmental sustainability in their management control systems. The empirical material and the analysis indicate that companies have not changed their integration of social and environmental sustainability during this crisis. An already strong integration and continued profitability are the most prominent reasons as to why the covid- 19 pandemic has not affected the integration.

I dagens klimatkris anses ohållbara livsmedelsystem i livsmedelsbranschen stå för en fjärdedel av den mänskliga klimatpåverkningen. Det kräver att företagen i branschen ställer om till ett hållbart företagande för att minska sin klimatpåverkan men även för att skapa en starkare organisation. Intresset för det hållbara företagandet ökar, dock kan företag bemöta svårigheter i hur de ska arbeta internt. Framför allt när det hållbara interna perspektivet efterfrågar att företagen behöver anpassa och expandera sin ekonomistyrning. Idag ses däremot den traditionella ekonomistyrningen som begränsad i att kunna involvera ett bredare perspektiv än enbart ekonomiska mål. För att genomföra sina hållbarhetsmål med hjälp av ekonomistyrningen krävs det att företaget planerar, genomför och följer upp sitt arbete. För att precisera processen har en management control systems modell (MCS-modell) med fem styrmedel av Malmi och Brown (2008) använts som utgångspunkt. Syfte och Frågeställning: Uppsatsen syftar till att beskriva hur livsmedelsföretag styr sitt hållbarhetsarbete utifrån användningen av ekonomistyrningen. Avsikten är att ge en förståelse för hur företagen kan tillämpa styrmedlen från MCS-modellen av Malmi och Brown (2008) för att styra sitt hållbarhetsarbete. Studiens frågeställning är därmed: Hur används ekonomistyrningen för att styra hållbarhetsarbetet i livsmedelsbranschen? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från fyra olika företag som verkar inom livsmedelsbranschen. Intervjuade individer ansvarar för hållbarhetsarbetet på respektive företag. Slutsats: Studien anger vilka styrmedel som tillämpas och hur de används. Studiens resultat visar att vanligt förekommande är användandet av fyra av fem styrmedel för att skapa en hållbar ekonomistyrning i organisationen. I studien framkommer det även att användandet av styrmedel kan differentiera sig mellan företagen där värderingar och tillgång till mänskliga resurser indikeras ha en påverkan. / Background: In today's climate crisis, unsustainable food systems in the food sector are thought to account for a quarter of the human climate impact. This requires companies in the sector to shift to sustainable business practices in order to reduce their carbon footprint but also to create a stronger organization. Interest in sustainable business is growing, but companies may face difficulties in how to work internally. Especially when the sustainable internal perspective calls for companies to adapt and expand their management control. Today, however, traditional management is seen as limited in its ability to involve a broader perspective than just financial targets. To implement their sustainability objectives through management control systems, companies need to plan, implement and monitor their work. In order to specify the process, a management control systems (MCS) model with five management tools by Malmi and Brown (2008) has been used as a starting point. Purpose and Question:The paper aims to describe how food companies manage their sustainability work based on the use of management control systems. The intention is to provide an understanding of how companies can apply the control systems from the MCS-model of Malmi and Brown (2008) to manage their sustainability performance. The research question is thus: How is management control systems used to manage sustainability in the food industry? Methodology: The study uses a qualitative method based on semi-structured interviews with six respondents from four different companies operating in the food industry. The individuals interviewed are responsible for the sustainability work of the respective companies. ConclusionThe study specifies which control systems are applied and how they are used. The results of the study show that four out of five control systems are commonly used to achieve sustainable management control in the organization. The study also shows that the use of control systems can differ between companies, with values and access to human resources being indicated as having an impact.

Bakgrund: Polismyndighetens nuvarande styrning och den omorganisation som genomfördes år 2015 har båda varit föremål för kritik. Verksamhetens styrning kritiseras bland annat för att man har ett för stort fokus på kvantitet snarare än kvalitet. Inom myndigheten används olika former av formell samt informell styrning, dessa kan enligt litteraturen både samspela och konkurrera med varandra. När styrningen inte samspelar skapas styrspänningar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för verksamhetsstyrning genom att belysa spänningar mellan formell och informell styrning inom Polismyndigheten samt hur dessa hanteras av medarbetarna inom organisationen. Metod: Studien har genomförts på medarbetare inom utredningsverksamheten inom Polisområde södra Skåne och är därmed en enfallsstudie. Vidare har undersökningen antagit en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Metoden beskriver hur insamlingen av det empiriska materialet har gått till och dessutom har även vissa dokument använts i kompletterande syfte. Slutsats: Studien identifierar 7 olika styrspänningar inom Polismyndigheten, varav 5 är spänningar mellan formell och informell styrning medan resterande är spänningar mellan formell och formell styrning. Styrspänningarna som identifierats är mellan kvantitet och kvalitet, formella målsättningar och kvalitet, tidskrav och kvalitet, makt till anställda och medarbetardrivet arbete, formella målsättningar och profession, nya prioriteringar och gamla prioriteringar samt formella målsättningar och handlingar. Spänningarnas uppkomst och medarbetarnas hantering förklaras med hjälp av fyra olika institutionella logiker, där den ena logiken försvagar den andra. Detta innebär att en av logikerna blir mest framträdande och också den som följs av medarbetarna inom myndigheten. / Background: The current governance and the reorganization of the the Swedish Police Authority carried out in 2015 have both been subject to criticism. The management control of the government body has been criticised for having a large focus on quantity rather than quality. Within the Swedish Police Authority various forms of formal and informal control are being used, according to the literature, these can both interact and compete with each other. When the two types of control act as competitors management control tensions arise. Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of management control by highlighting the tensions between formal and informal control within the Swedish Police Authority and how these are handled by the employees within the organization. Method: The study was carried out on employees within Police investigation in the Police area of southern Skåne and is thus a case study. Furthermore, the study has adopted a qualitative research strategy with semi-structured interviews. The method describes how the collection of the empirical material has taken place and in addition, certain documents have also been used for supplementary purposes. Conclusion: The study identifies 7 different control tensions within the law enforcement, of which 5 are tensions between formal and informal control while the rest are tensions between formal and formal controls. The identified control tensions are those between quantity and quality, formal objectives and quantity, time requirements and quality, the power which is given to employees and employee-driven work, formal objectives and profession, new priorities and old priorities as well as formal objectives and the actions of the organization. The emergence of the control tensions and how the employees manage these tensions are explained with the help of four institutional logics, where one logic weakens the other. This means that one logic becomes most prominent and also the one that the employees within the organization follows.

Bakgrund och problemdiskussion: Mikro- och småföretag har fått en allt större betydelse för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Sverige. 22.6 % av Sveriges företag klassificeras som mikroföretag och denna storleksklass har svårt att växa vidare. I denna storleksklass är viljan att växa vidare god, dock avtar den då antalet anställda inom en organisation ökar. Detta då komplexiteten att styra och kontrollera företaget ökar. När ett företag växer ökar behovet av formell ekonomistyrning och att utveckla det kommer främja ett företags långsiktiga tillväxt. Att inte införa formell ekonomistyrning kan orsaka att ett företag inte uppnår dess fulla tillväxtpotential och kan medföra stor skada inom ett företag. Syfte: Det övergripande syftet är att utveckla en konceptuell modell som beskriver och förklarar behovet av formell ekonomistyrning hos mikroföretag i tillväxt, vilket ska möjliggöras genom två delsyften. Metod: En kvalitativ forskningsansats med flerfallstudie ansågs lämplig för studiens forskningsfråga och syfte. För empiriinsamling valdes semi-strukturerade intervjuer och dokument. Slutsats: Behovet av att införa formell ekonomistyrning tilltar under ett företags tillväxt. I uppstarten behövs det för att ett företag ska överleva, sälja och ha möjlighet att utveckla en produkt. Vid ökad efterfråga växer behovet av formell ekonomistyrning för att kontrollera tillväxten och möjliggöra arbete mot de uppsatta målen. Under ett företags utveckling utökas dess organisation vilket ökar behovet av att vidareutveckla den formella ekonomistyrningen. / Background and discussion: Micro- and small enterprises have become increasingly important for the employment and economic growth in Sweden. 22.6 % of the Swedish companies are classified as micro-enterprises, and this size class has difficulties to grow on. The desire to continue to grow in this size class is good, however it decreases as the number of employees within an organization increases. This is because the complexity of managing and controlling the company increases. When a company grows, the need for formal management control increases and to develop it will promote a company’s long-term growth. To not introduce formal management control may cause the company to not achieve its full growth potential and can also cause great damage within a company. Purpose: The overall purpose is to develop a conceptual model that describes and explains the need for formal management control of micro-enterprises in growth, which will be enabled through two smaller purposes. Method: A qualitative approach with a multiple case study was considered appropriate for the study’s research question and purpose. For empirical data collection was semi-structured interviews and documents selected. Conclusion: The need to establish formal management control increases during a company’s growth. In the start-up is it needed for a company to survive, to sell and have the opportunity to develop a product. In case of increased demand is the need for formal management control growing to control the growth and facilitate work towards the established goals. During the development of the company its organization expands, which increases the need to further develop the formal management control.