Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga. Pedagogerna eftersträvade att barnen skulle ha ett gott uppförande och bordsskick under matsituationen. Samspel och samtal var vidare någonting som ansågs vara viktigt. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att pedagogernas förhållningssätt under matsituationen ibland var fostrande genom förmedlingspedagogik och i andra fall en fostran som en ömsesidig process, då barnen dels sågs som human becomings och dels som human beings. Pedagogerna gav barnen möjlighet till viss delaktighet och inflytande men kunde samtidigt begränsa detta genom ramar för matsituationen för att uppnå ett önskat beteende hos barnen. Ramarna ämnade socialisera barnen och visade på pedagogens makt. Makten tog sig form genom både osynlig och synlig styrning såsom avledande frågor, tillrättavisningar och bestraffningar. Detta berodde ofta på att pedagogens barnperspektiv gick före barnens perspektiv. Andra gånger kom det sig av ett vuxenperspektiv som kunde ses bero på strukturella aspekter, som fostransuppdraget i förskolans läroplan och förskolverksamhetens rutiner och tidsramar, likväl som pedagogens egen barnsyn och syn på socialisation. Studien visade på en komplex bild av pedagogers förhållningssätt under matsituationen.

I den här studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmänhet och inom livskunskap i synnerhet. På en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal år ett tämligen nytt ämne som heter just livskunskap. Initiativet kommer från skolorna själva och är vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vår studie har varit olika läromedel i livskunskap och framförallt att närgranska ett läromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och därför kan innehållet skifta från olika skolor och likaså omfattningen. Vi har lagt fokus i vår studie har legat på elevernas inre utveckling som ett motiv för en socialisationsprocess. Frågeställningen har bland annat varit vilken sorts elev det är som man vill skapa med livskunskap och vilka motiv so, ligger bakom. Vi kan se att det är två olika målsättningar som krockar i detta fostrande projekt: Dels ambitionen med den individuella utvecklingen av varje elev parallellt med formandet av en idealbild av den skötsamma, positiva och följsamma eleven baserad på en förhärskande normalitet. / In this study the part of the school in the governing of the students will be reviewed, especially from, the Knowledge of Life. In some schools in Sweden there has been a subject called: the Knowledge of Life for some years. It was the schools which came up with the idea and they took the initiative, which is why it is called a bottom-up movement. The platform for our study has been the textbooks for the subject Knowledge of Life, and we have chosen to work mainly with a textbook called Livsviktigt. Knowledge of Life has no national syllabus, and therefore the content of the course and the general concept may vary. In our study we have focused on the student’s inner emotional development as a reason for processes of socialisation. The questions have been what kind of a student the schools want to create with the Knowledge of Life and what the reasons might be. There are two different kinds of ambitions colliding in this governing project: It is the ambition of the individual growth of the student with a parallel of constructing of the model student as a well-behaved, positive and accommodating student. This is based on a generally accepted normality.

Det har blivit ett hårdare och egocentrerat klimat i samhället. Enligt statliga rapporter mår många unga dåligt idag. För att förbättra ungdomars psykiska hälsa och välmående rekommenderar Ungdomsstyrelsen mer psykossocial verksamhet i skolan. SET är en metod som handlar om social och emotionell träning i skolan och den är till för att förebygga problem för unga. Syfte med denna uppsats har varit att belysa SET-metoden utifrån lärares erfarenheter och åsikter. En kvalitiv ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem informanter som är lärare och arbetar med SET-metoden i grundskolan deltog i studien. Resultat som framkommit är att SET-metoden är ett återkommande moment i skolor (som ingick i min undersökning) och innebär bland annat att värderingsövningar samt problemdiskussioner sker under lektionstid i ämnet livskunskap. Hur bra det fungerar med SET beror mycket på läraren, hur engagerade läraren lyckas få eleverna i övningar och i vilken grad läraren ser den röda tråden med SET. Det framkom vidare att en del positiva resultat som mindre konflikter, utveckling av elever och lärare samt ökad gemenskap har skett efter införande av SET i skolan. Det är mycket annat som påverkar elevers välmående och normer. Socialisationsagenter som föräldrar, kamrater och media är med och påverkar och formar barn och ungdomars normer. En av de slutsatser som dragits av resultatet är att arbetet med SET medför mer praktiskt värdegrundsarbete med värderingar som det står i läroplanen att skolan ska förmedla

I föreliggande uppsats genomförs en studie vars syfte är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar och talar kring begreppet fostran. Tidigare forskning visar på att de begrepp som finns beskrivna i läroplanerna kan uppfattas som diffusa och tvetydiga. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Som blivande lärare ser vi det som intressant att fördjupa oss i hur det kan uppfattas och se ut för lärare ute på fältet. Datainsamlingen har utförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som vi analyserat utefter ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien är av diskursanalytisk karaktär då syftet är att undersöka hur lärare talar om begreppet fostran och hur det kan uppfattas. Resultaten visar på en mångfald där åsikterna går isär, det råder en relativt stor osäkerhet kring vad fostran står för och främst hur lärarens roll ser ut i det hela då begreppet uppfattas som mycket komplext. Vårt resultat åskådliggör att det är lärarens personliga tolkningar av begreppet fostran som styr. Vidare följer en diskussion där några av de områden som diskuteras och tas upp är skolans och föräldrarnas ansvar, tolkningar av läroplanen, värdegrunden samt det yrkesetiska språket. Tidigare forskning och litteratur kring ämnet reflekteras kring och redogörs för. / In the previous essay, we have carried out a study which aims to bring about an insight into the reasoning of teachers, teaching the lower levels of compulsory school, as regarding the notion of child rearing. Earlier research reveals that the concepts found in the course of instruction can be interpreted as vague and ambiguous. It is therefore important to investigate how teachers themselves apprehend their situation. As teachers to be, we find it interesting to get more involved in the realities of working teachers. The collection of data has been carried out with the aid of interviews that we have analysed in a qualitative matter. Our study has the character of a discourse analytical study with an aim to investigate how teachers talk about the notion of child rearing and how that same notion is perceived. The results show up a multifold of varied opinions; there seems to be a rather large insecurity as to what the notion of child rearing actually entails and, mainly, how they as teachers should position themselves as regarding this notion which is thought of as very complex. Our result shows that it is each teacher’s personal interpretation that governs the interpretation of the notion of child rearing. Further on, there is a discussion containing, amongst other things, the responsibilities of the school and the parents, interpretations of the course of study, the foundations of values as well as the ethical language of teachers. Earlier research on the subject is reflected upon and accounted for.

Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6. Resultatet av undersökningen visade att lärarna såg flera olika syften med arbetet. Dessa har analyserats och kategoriserats i fyra olika kategorier: Förberedelse för vidare studier, Kulturell identitet, Social kompetens och Historisk tillförlitlighet. Även materialet från intervjuerna med elever och lärarutbildare har placerats i dessa kategorier. Jag fann att både lärare, elever och lärarutbildare lade stor vikt vid de isländska sagornas betydelse för utvecklandet av elevernas kulturella identitet och alla ansåg det viktigt att känna till sitt kulturella och historiska arv. Lärarna menade också att de isländska sagorna kan användas i arbetet med att öka elevernas sociala kompetens. I kapitel 6 resonerar jag kring vad kulturell identitet innebär och jämför den isländska skolan med den svenska utifrån denna aspekt. Även begreppet social kompetens diskuteras med utgångspunkt i de båda skolsystemen.

In this essay, I discuss one of the recurring dilemmas for a working recreational pedagogue, namely the hard task of cooperation with parents. As a recreational pedagogue, I am required to work by the curriculum Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. This policy document talks about what my responsibilities are, including establishing collaboration with parents in terms of the children’s development and education. It happens, however, that the pedagogue and the parent's ethical positions differ. When norms collide, it is my responsibility as a recreational pedagogue to relate to the different norms in a professional manner. In this essay I argue that, one of the main characteristics of a competent pedagogue is the ability to meet various parents with their respective backgrounds, to be able to interpret the individuals and meet them in an encouraging way for the children's development. Personal identity today is multiple, as an individual, I have created myself a number of identities which apply at different times. At home, I'm a mother, at family dinners; I am a daughter, sister and granddaughter. At university, I am a student and at my workplace, I am recreational pedagogue. Thus, I am not only my profession but also a human with my own experiences, interpretations and feelings. From them I act. In this essay, I draw on my own experiences where my view of ethics and upbringing is different from a parent's sight. In essay writing, I reflect on my actions in the events with the help of various ethical theories and the intercultural approach. Through my writing, I have been given a chance to pause and reflect on my own behavior in situations where I meet parents of other opinions than my own. How can I act differently and more professionally in these meetings in the future?

The objective of this thesis is to gain a deeper understanding of the disciplinary purpose of elementary school by asking authorities to define it in relation to education which takes place outside of school, and how school shapes the behavior of children by examining how the ones who deviate from its discipline are viewed and treated by its experts. In order to answer this I have used a phenomenological approach by interviewing several individuals’ common understanding of the disciplinary purpose of school, and found that the school disciplines by the use of surface-rearing, in-depth rearing, and group conformity. The theories which has helped to understand the empirical data and put it in a larger context is Foucault’s theories of discipline, Durkheim’s theory of moral authority and social facts, and Aronson’s theories of conformity. The study has revealed that the disciplinary purpose of school is of equal or greater importance than the purpose of transmitting knowledge, and it reveals that the discipline is not merely a method which the teacher uses on its students, but that the school itself works as an apparatus of discipline. / Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse av grundskolans mål av att disciplinera genom att be myndigheter att definiera det i relation till utbildning som tar plats utanför skolan, och hur skolan formar barns beteende genom att studera hur de som avviker från disciplinen uppfattas och behandlas av skolans experter. För att svara på detta har jag använt mig av en fenomenologisk ansats genom att intervjua ett flertal individers gemensamma upplevelse av skolans disciplinära mål, och upptäckte att skolan disciplinerar genom att använda djup fostran, ytfostran, och grupp konformitet. De teorier som har hjälpt med att förstå det empiriska materialet och satt det i en större kontext är Foucaults teorier om disciplin, Durkheims moral auktoritet och sociala fakta, och Aronsons teorier om konformitet. Studien har visat att skolans disciplinära mål är lika viktig eller viktigare än skolans mål av att förmedla kunskap, och den visar att disciplineringen inte endast är något som sker mellan lärarna och eleverna, utan att skolan i sig är ett disciplinärt verktyg.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga. Pedagogerna eftersträvade att barnen skulle ha ett gott uppförande och bordsskick under matsituationen. Samspel och samtal var vidare någonting som ansågs vara viktigt. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att pedagogernas förhållningssätt under matsituationen ibland var fostrande genom förmedlingspedagogik och i andra fall en fostran som en ömsesidig process, då barnen dels sågs som human becomings och dels som human beings. Pedagogerna gav barnen möjlighet till viss delaktighet och inflytande men kunde samtidigt begränsa detta genom ramar för matsituationen för att uppnå ett önskat beteende hos barnen. Ramarna ämnade socialisera barnen och visade på pedagogens makt. Makten tog sig form genom både osynlig och synlig styrning såsom avledande frågor, tillrättavisningar och bestraffningar. Detta berodde ofta på att pedagogens barnperspektiv gick före barnens perspektiv. Andra gånger kom det sig av ett vuxenperspektiv som kunde ses bero på strukturella aspekter, som fostransuppdraget i förskolans läroplan och förskolverksamhetens rutiner och tidsramar, likväl som pedagogens egen barnsyn och syn på socialisation. Studien visade på en komplex bild av pedagogers förhållningssätt under matsituationen.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på, beskriva och förstå vad några pedagoger på en skola har för uppfattning om fostran utifrån läroplanens värdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har använts för att få svar på detta är kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgå inom ämnena fostranoch värdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansågs som det dokument skolans verksamhet vilar på och att fostran utifrån detta skapar goda samhällsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Det främsta sättet som pedagogerna använde för att fostra utifrån skolans värdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner. De tre pedagogerna önskar tydligare läroplanoch mer utbildning inom värdegrundsfrågor.

<p>Syftet med studien är att belysa åtta lärares vägar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat område en begreppsutredning där jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras både normativ och deskriptiv litteratur då tidigare emprisk forskning finns i begränsad mängd. De refererade källorna är av både äldre och nyare karaktär. </p><p>Aktuella variabler i urvalet är lärares kön, undervisningsstadium, antal år i yrket och skolans upptagningsområde (status och typ av bebyggelse). </p><p>Datainsamlingen har skett med en etnografisk metod där observationer, informella intervjuer och formella intervjuer har följt varandra. Analysen har skett med hjälp av procedurer som hämtats från grounded theoryansatsen där kodning och kategorisering av data har följt metodens mönster. De kategorier som växt fram är ett steg på vägen till en teorigenerering. Resultatet visar att det finns två huvudkategorier då det gäller lärares vägar till fostran, explicit och implicit påverkan. Explicit påverkan sker i form av värderingsöverföring och negativ och positiv förstärkning. Implicit påverkan sker med hjälp av det sociala klimatet, arbetssättet och materiella miljön. Studien visar att lärare är personliga i sin fostran av elever och att de fostrar på både ett medvetet och ett omedvetet sätt. Studien bekräftar annars den refererade litteraturen vad gäller lärares vägar till fostran av elever i klassrummet.</p>