Denna vetenskapliga essä är skriven utifrån att jag som fritidshemslärare vill undersöka och få större förståelse för det komplexa samarbetet mellan föräldrar och fritidshemspersonal. Jag vill genom denna uppsats ta reda på hur jag som fritidshemslärare kan bygga upp ett förtroendekapital hos föräldrarna, få ett väl fungerande samarbete och ta reda på var gränsen går mellan att kränka eller fostra en elev. Jag har använt mig av processkrivande samt ett hermeneutiskt arbetssätt, där jag har pendlat mellan olika synsätt samt perspektiv och tolkat dessa. Jag har tittat närmare på de informella regler vi har på fritidshemmet och hur vi förmedlar dessa till föräldrar samt elever. Jag har också undersökt om det finns tydliga regler för när och var överlämning av ansvar för eleverna sker från fritidshemmet till vårdnadshavare. Med hjälp av Uri Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt perspektiv har jag tydliggjort hur samarbetet mellan vårdnadshavare och fritidshem påverkar eleven. Bronfenbrenners modell visar hur elever påverkas av olika kringliggande faktorer och sammanhang. Jag har även undersökt hur samspelet kring föräldrarnas partikulära intressen samspelar med skolans universella. De teorier och begrepp som har varit centrala i min analys är; partikulära samt universella intressen, mikro-, meso-, exeo- och makrosystem. / This scientific essay is written on the basis that I, as an after-school center teacher, want to investigate and gain a greater understanding of the complex collaboration between parents and after-school center staff. I want to find out how I, as an after-school center teacher, can build up an amount of trust with the parents, get a well-functioning collaboration and come to a better understanding of where the line goes between offending or educating a student.  I have used process writing and a hermeneutic approach, where I have commuted between different approaches and perspectives and interpreted these. I have taken a closer look at the informal rules we have at the after-school center and how we convey these to parents and students. I have also investigated whether there are clear rules for when and where the submission of responsibility for the students takes place, from the after-school center to the guardians. With the help of Uri Bronfenbrenner's developmental ecological model and perspective I have clarified how the collaboration between guardians and after-school centers affects the student. Bronfenbrenner's model shows how the students are affected by various surrounding factors and contexts. I have also investigated how the interaction around the parents' particular interests interacts with the school's universal interests.   The theories and concepts that have been central to my analysis are particular and universal interests, micro, meso, exeo and macro systems

For a long time the discourse and orientation of Swedish school research has been focused on rights and democracy as a process, at the expense of the common or the cultural mechanisms that are important for a solid society. The result of the current research has led to this master’s thesis which aims to investigate if the Swedish elementary curriculum is able to reproduce the components that unite the people within a society, what can be referred to as the common. The aim is also to investigate what kind of citizenship ideals the Swedish elementary curriculum is expressing and intended to be implemented. The theoretical framework for this master thesis is liberal and communitarian citizenship and social institutions. The liberal focus on the individual and her relationship towards the state is opposed to the communitarian focus on the common and its social components. The method applied is ideal type analysis which means that an ideal is being designed and the studied object is being compared to the ideal. In this thesis the ideal consists of social institutions, and all the elementary curriculums since 1878 is being compared to this ideal.The result of the ideal type analysis is that social institutions exist in all studied documents but to varying degrees and with varying content and clarity in what is intended. The first governing documents were not very comprehensive and relatively general in their formulations which also is the case of the curriculums from 1962 and onwards. From the breakthrough of parliamentarianism to 1969, the governing documents became much more elaborate and clearer in which citizenship ideal was reproduced and much more open with its intention to reproduce social institutions. Thereafter, the presence of cultural institutions have decreased and the citizenship ideal has moved towards a more liberal ideal. The research provides different answers to why a certain curricula lack social institutions. It is quite possible that the first normal plans were not intended to engage in citizen education. The curricula that constituted the governing document for the modern elementary school may have diffuse formulations and fewer traditional elements because the Swedish school system has become more focused transferring knowledge and not foster. It is not always clear what citizenship ideal the curriculums express. The conclusion is that from 1878 to 1955 the curriculums, with some reservations for guesses, had the intention to implement communitarian citizenship. The curricula of 1962, 1969, 1980 and 1994 are more or less instances of liberal communitarianism. Today's curriculum is very liberal in its discourse, although it may be that citizenship education is not a purpose. It may be that today's primary school is entirely aimed at transferring knowledge and not fostering, which comes with risks

Syftet med denna studie var att förstå hur ledare och tränare inom föreningsidrotten upplever idrott som en möjlig preventiv insats för ungdomar som befinner sig i riskzon för kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende samt att utforska vilka erfarenheter de har av föreningsidrott som en möjlig preventiv insats. Utifrån detta syfte så användes två frågeställningar: Vilka upplevelser och erfarenheter har ledare och tränare av föreningsidrott som preventiv insats för ungdomar som befinner sig i riskzon för kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende? Samt vilka för- respektive nackdelar upplever ledare och tränare inom föreningsidrotten med idrott som en möjlig preventiv insats för ungdomar som befinner sig i riskzon för kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende? En kvalitativ metod användes i form av intervjuer och i studien användes en hermeneutisk ansats. Totalt så intervjuades tio personer som är verksamma inom föreningsidrotten i form av ledare eller tränare. Som teoretisk grund så användes socialisationsteori och främst begreppet sekundär socialisation. Studien visar att respondenterna utifrån sina upplevelser och erfarenheter anser att föreningsidrotten kan ha en preventiv påverkan för ungdomar som befinner sig i riskzon. Bland annat så beskrivs det att det finns en naturlig fostrans- och läroprocess inom föreningarna som lär ut normer och värderingar som ungdomarna kan ha nytta av. Några av de fördelar som lyftes fram var bland annat den disciplin som följer av att vara del av en idrottsförening. Även de hälsofördelar som kan ha en preventiv effekt för att undvika att hamna i kriminalitet. Nackdelarna som respondenterna såg var dels att det förekom oseriösa föreningar som kan ha en negativ effekt på ungdomarna. Risken att ungdomarna fick en sämre självkänsla till följd av idrottsutövandet lyftes även fram som en nackdel. / The purpose of this study was to understand how leaders and coaches in club sports experience sport as a possible preventive measure for young people who are at risk of criminal or other socially degrading behaviour and to explore what experiences they have with club sports as a possible preventive measure. Based on this purpose, two questions were asked: What experiences do leaders and coaches of club sports have from using sports as a preventive measure for young people who are at risk of criminal or other socially degrading behaviour? And what advantages and disadvantages do leaders and coaches of club sports experience with sports as a possible preventive measure for young people who are at risk of criminal or other socially degrading behaviour? A qualitative method with interviews was used and the study used a hermeneutic approach. Ten people who are active as leaders or coaches in club sports were interviewed. As a theoretical basis, socialization theory and primarily the concept of secondary socialization were used in this study. The study shows that the respondents, based on their experiences believe that club sports can have a preventive effect for young people who are at risk. Among other things, it is described that there is a natural education and learning process within the clubs that teaches norms and values that young people can benefit from. Some of the advantages highlighted were, among other things, the discipline that comes from being part of a sport club. Furthermore, the health benefits can have a preventive effect to avoid falling into crime. The disadvantages which the respondents saw were partly that there are unserious clubs that could have a negative effect on young people. The risk that young people developed poorer self-esteem as a result of participating in club sports was also highlighted as a disadvantage.

Den här studien undersöker vägledningsmaterial för den obligatoriska skolans sexualundervisning. Syftet är att synliggöra hur sexualundervisingens fostrande funktioner samt syn på genus och sexualitet har förändrats över tid. Av intresse är att blottlägga de förgivettaganden som framställningarna i texten vilar på. För att komma åt de underliggande antagandena används Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som metod och teori. Michel Foucaults teorier om relationen mellan makt och språk samt Judith Butlers begrepp performativitet och den heterosexuella matrisen används för att förstå de språkliga framställningarna i materialen. Resultatet visar att vägledningsmaterialens moralisering av ungdomens sexualliv minskar över tid. Det ideala elevsubjekt sexualundervisningen ämnar forma förändras från att vara foglig till alltmer självständig. Vidare illustrerar analysen hur begripliggörandet av genus och sexualitet vidgas till att inkludera allt fler könsidentiteter och sexualiteter. Handlingsutrymmet för dessa blir även mindre begränsat över tid. För att förklara dessa förändringar används Foucaults teorier om förändringsprocesser och Norbert Elias civiliseringsteori. Resultatet förstås som en ökad grad av civilisering men med inslag av mottendenser. Den ökade självdisciplineringen som detta innebär betraktades snarare som ett skifte i kontroll än ett försvinnande av maktutövning.

Utifrån tidigare erfarenheter har vi uppmärksammat medveten makt utifrån hierarkin som kan existera i interaktionen mellan pedagog och barn i förskolan, där makten kan bli mer påtaglig hos pedagogerna. Syftet med studien är att synliggöra hur maktförhållanden i interaktionen mellan pedagog och barn utövas samt hur maktrelationer kan förstås i relation till fostran vilket legat till grund för studiens frågeställningar. Frågeställningarna är inte formulerade utifrån att synliggöra makt som brist utan istället synliggöra hur makt utövas för att skapa möjlighet till reflektion. Ur en svensk kontext spenderar barn en stor del av sin vardag inom förskolan som institution. Under våra fältstudier uppdagade vi kommunikativa tillrättavisningar i interaktionen mellan pedagoger och barn då de synliggjorde olika aspekter av makt i relation till fostran. Makten som uppdagades relaterade vi till Foucaults teori om makt och då Foucaults teorier inte har ett ursprung i förskolan har vi tillämpat forskning som har tolkat och överfört maktteorin till förskolan. Studiens resultat visar att förskolan har en institutionell struktur med påtagliga regelverk som samtliga aktörer förhåller sig till men även omförhandlar vilket medför att makt blir påtagligt ur ett fostransperspektiv. För att närma oss ett fostransperspektiv har vi tillämpat en internationell modell utifrån Sommer (2005) som inkluderar olika typer av fostransstilar. Studiens resultat visar att förskolan är komplex i relation till den institutionella strukturen då det finns påtagliga regelverk som påverkar hur maktförhållanden i interaktionen mellan pedagog och barn utövas. Regelverket som existerade synliggjorde även hur maktrelationer kan förstås i relation till fostran då social praxis samt omsorg blev påtagligt.

The purpose of this study is to explore the different ways parents experience meetings with the preschool and the relationships between themselves and the preschool staff. The purpose is also to explore parents’ views of the shared responsibilities of the children’s formation at home and in preschool. To research this, a qualitative approach with interviews and an interpretative phenomenological analysis method, is applied in order to arrive at a more profound understanding of how the shared responsibility in formation is experienced by the parents. This approach is chosen to get an in-depth understanding of the parents’ understandings and experiences. The theoretical framework applied is Urie Bronfenbrenner’s theory of ecological development, chosen for its’s ability to explore different levels of a person’s encounters with a particular environment. The results highlight the complexity of parents’ interactions with the preschool as an organization. Parents have concerns with what happens at an organizational level, which reflects on the staff, and ultimately on the everyday environment of the children. Furthermore, the study shows that a good relationship between parents and preschool staff, and how this relationship is experienced by parents, are affected by aspects such as stability and an understanding of each other.  In the area of child development, parents regard children’s formation as their responsibility, while the formation and socialization that occurs in preschools are group oriented and focused on learning. From the parent’s perspective, the formation that teachers contribute to and work with in a preschool environment are focused on democratic values such as being a good friend, not fighting with each other, help each other and show empathy towards one another. In considering the organizational aspects of preschools, the communication levels between staff and parents have been limited due to the current pandemic, which has had an effect on parent-teacher relationships. The study highlights a need for further understanding and a more developed communication approach between parents, teachers, and management, as well as organizational transparency in an effort to increase parents’ understanding of the aims and works of preschool.

Studiens syfte har varit att få en djupare kunskap och förståelse för hur multinationella företags uppförandekoder fungerar som strategiska kunskapshanteringsverktyg för att fostra företagens medarbetare. Arbetets frågeställningar har varit; “Hur är företagens uppförandekoder utformade?”, “Hur framträder medarbetaren som intressent i företagens uppförandekoder?”, och “Vilken fostrande roll spelar uppförandekoderna som strategiska verktyg för kunskapshantering?”. Den teoretiska utgångspunkten för detta arbete har varit kunskapshanteringsteorin som bidragit med förståelse för uppförandekoderna som kunskapshanteringsverktyg och intressentteorin som bidragit med förståelse kring företagets relation till medarbetaren samt dess incitament till de val företagen gör. Det empiriska materialet bygger på fem stora multinationella bilföretags uppförandekoder och har analyserats genom en begreppsanalys där en modell har tagits fram för att förstå uppförandekodernas innehåll och uppbyggnad. Studiens resultat har visat på att uppförandekoderna i bilbranschen är mycket lika varandra och att de i allmänhet har ett mycket generellt innehåll, de stora skillnaderna rör den ton företagen har gentemot sina medarbetare i uppförandekoderna. I studien har vi även funnit att uppförandekoderna likaväl hade kunnat vara för företag inom andra multinationella branscher om man bortser från de namn och logotyper som finns i uppförandekoderna. Slutligen har det gått att konstatera att företagen främst fostrar sina medarbetare in i ett tankesätt som ska leda deras agerande istället för att fostra ett specifikt handlande. Detta för att skapa en självgående medarbetare oavsett ansvarsområde som denne har. / The purpose of this study has been to increase the knowledge and understanding of how Codes of Conduct of multinational companies works as a strategic knowledge management tool to foster the employees of the company. The research questions of this study have been; “How are the company's codes of conduct structured?”, “How does the employee appear as a stakeholder in the companies' codes of conduct?” and “Which fostering role does the code of conduct play as strategic tools for knowledge management?”. The theoretical foundation for this work has been the knowledge management theory, which has contributed to understanding the codes of conduct as a knowledge management tool, and the stakeholder theory, which has contributed to understanding the relationship between a company and its employees and the company's incentives for the choices the companies make. The empirical material is based on the codes of conduct of five major multinational automotive companies and has been analyzed through conceptual analysis, where a model was developed to understand the content and structure of the codes of conduct. The results of the study have shown a common generality where the codes of conduct in the automotive industry are very similar in content, the major differences concern the tone companies adopt towards their employees in the codes of conduct. Additionally, the study found that the codes of conduct could just as well have been applied to companies in other multinational industries if one disregards the company names and logos present in the codes of conduct. Finally, it has been observed that companies primarily foster their employees into a mindset that guides their actions rather than fostering specific actions. This is done to cultivate self-driven employees regardless of their area of responsibility.

The aim of this study is to explore values education as it takes place in everyday interactions between teachers and students. Focus has been on rule practice between teachers and students, which has been interpreted during the research process as the most salient phenomenon in the practice of values education. The study is based on fieldwork in two schools. Two kindergarten-classes, two classes in grade 2, and two classes in grade 5 – in sum, 141 students and 13 teachers – participated. The analysis was accomplished by means of procedures influenced by Grounded Theory. According to the results, teachers’ practice of values education is primarily manifested in everyday teacher-student–interactive rule practice, which refers to all aspects of everyday activity by which participants construct, maintain, mediate, and negotiate rules for and in everyday interaction. A significant part of values education is unplanned and reactive, embedded in everyday life of school with a focus on students’ behaviour, and mostly or partly unconscious. The analysis of the rules in the two schools resulted in five rule categories: relational rules, structuring rules, protecting rules, ersonal rules, and etiquette rules. The meaning of the rule system is to construct order in school and to foster the students in a moral sense by mediating a construction of the desirable student: the benevolent fellow-buddy and the wellbehaved student. According to the findings, four main intervention strategies are used by the teachers within the everyday rule practice: assertion, explanation, negotiation, and preparation. Students meaningmaking of rules vary across the rule-categories. Furthermore, the meanings students make of the rules affect how they value the rules. Relational rules are seen as the most important rules. Many protecting rules and structuring rules are also valued as important. In contrast to these rules, tiquette rules are valued as least important or unnecessary, which, at least in part, could be explained by the students’ problem in making meaning of these rules. To perceive a reasonable and trustworthy meaning behind a rule seems to be a significant part in students’ rule acceptance. Furthermore, students reflect on and judge their school rules and their teachers’ performance in rule practice. Perceptions of injustice, inconsistencies, nonsense, or deceptiveness in relation to rules or teacher behaviour, evoke critique among students, even if students seldom or never articulate their arguments in front of the teachers. The results are discussed in relation to other research and theories such as social constructivism, domain theory, and symbolic interactionism. / Syftet med denna studie är att utforska den värdepedagogik som äger rum i de vardagliga interaktionerna mellan lärare och elever i skolan. Fokus har riktats mot det som under forskningsarbetets gång har växt fram och som framstår som det mest framträdande i den vardagliga värdepedagogiska praktiken: regelarbetet mellan lärare och elever. En fältstudie har genomförts på två skolor. Två förskoleklasser, två klasser i år 2 och två klasser i år 5 – sammanlagt 13 lärare och 141 elever – har deltagit i studien. Analysen genomfördes genom procedurer inspirerade av Grounded Theory. Enligt resultatet kommer lärares värdepedagogik främst till uttryck genom ett vardagligt lärarelev–interaktivt regelarbete, vilket avser alla aspekter av den vardagliga praktiken genom vilka deltagare konstruerar, upprätthåller, medierar och förhandlar om regler i och för det vardagliga samspelet. En stor del av värdepedagogiken är oplanerad och reaktiv, delvis eller i stor utsträckning oreflekterad eller omedveten samt inbäddad i skolans vardag med ett fokus på elevernas beteende. Analysen av regler i de två skolorna har resulterat i fem regelkategorier: relationella regler, strukturerande regler, skyddande regler, personella regler och etikettsregler. Regelsystemets mening är att skapa ordning i skolan och att fostra eleverna genom att mediera konstruktionen av den önskvärda eleven: den välviljande medkamraten och den skötsamma eleven. Enligt resultatet använder lärare fyra interventionsstrategier i det vardagliga regelarbetet: påtryckning, förklaring, förhandling och preparering. Elevernas meningsskapande av regler varierar mellan olika regelkategorier och detta tycks även påverka deras värdesättande av regler. Relationella regler värderas som de viktigaste reglerna. Flera skyddande regler och strukturerande regler värderas som viktiga. Till skillnad från dessa regler värderas etikettsreglerna i regel som minst viktiga eller helt onödiga, vilket åtminstone delvis kan förklaras av elevernas svårigheter i att skapa mening med dessa regler. Att uppfatta en resonabel och trovärdig mening bakom en regel tycks vara en betydelsefull del i elevers regelacceptans. Flera elever reflekterar över och bedömer sina skolregler och sina lärares insatser i regelarbetet. Upplevelser av orättvisa, inkonsistenser, onödigheter eller lögn i relation till regler eller lärares beteenden väcker kritik bland elever, även om eleverna sällan eller aldrig verbaliserar sina argument inför lärarna. Resultaten diskuteras i ljuset av annan forskning om skolans moraliska praktik och elevers meningsskapande av detta samt teorier som socialkonstruktivism, domänteori och symbolisk interaktionism. / I den elektroniska versionen är figur 1 på sidan 110 ersatt med den korrekta figuren.

Sport has been increasingly recognized in social policy as a means of steering social change and as a method for responding to diverse social problems. The present study examines how rationales of social change are formed through ‘sport as a means of responding to social problems’. Four research questions are posed: (1) How is it that sport can be thought of and articulated as a means of responding to social problems? (2) How are sport practices assumed to operate as a means of responding to social problems? (3) How are social problems represented when sport is promoted as a means of response? (4) What conduct, subjectivity and citizen competences are shaped within this regime of practice? The study focuses on the government of subjects’ conduct, the formation of community and delineation of domains subjected to social change. The gradual shifts in the governmental rationality of the Swedish welfare state provide a framework for the study. Two kinds of empirical material are investigated. Initially, scientific knowledge is analysed; after this, a sport-based intervention, conducted in cooperation between a social entrepreneur, municipality and local sport clubs, is examined. In relation to scientific discourse, research on sport for social objectives would benefit from more theoretically driven constructionist perspectives related to welfare state transformations. In scientific discourse, rationales of social change in sport are conceived of as individual attainment of skills, competences and powers that are presumably transferable to other social spheres. Such discourse represents problems as individual problems. With respect to the sport-based intervention, individual change is promoted by representatives of the social entrepreneur in terms of providing subjects with motivational powers, which are shaped by role models and applied in “choosing the right track”. By representing problems as risks, avoidance is formed as an individual opportunity. This positions subjects as being responsible for their own welfare and inclusion. Municipal policy makers view the intervention as a way to form community and social cohesion in response to tensions in society. They present sport (and the social entrepreneur) as a way to mobilize and activate civil society – which is associated with the potency of voluntarism, authentic leadership and personal relations based on common identity. Consequently, responsibility for responding to social problems is spread and elements of de-professionalized social work are imposed. To conclude, sport is conceptualized as a means of responding to social problems because sport practices are associated with individual agency and with an active civil society and moral community. The technologies and rationality of social change point out ‘the self’, ‘the community’ and ‘the place’ as locations where social change is possible, rather than the whole of society. For instance, the technologies of social change are based on activation and responsibilization of ‘the self’ and of ‘the community’. These rationales of social change are based on a critique of welfarist governmentality and of the idea of governing from ‘the social’ point of view. Arguably, such discourse obscures more profound social reform. The study provides some empirical explorations illustrating how a range of tendencies and mutations in the governmental rationality of the welfare state and of social work are  manifested in ‘sport as a means of responding to social problems’. / De senaste åren har idrott alltmer kommit att betraktas som ett socialpolitiskt verktyg med förväntningar om att åstadkomma social förändring och bidra till att lösa sociala problem. I den här avhandlingen undersöks hur den sociala förändringens rationalitet formas i relation till idén om ’idrott som en lösning på sociala problem’. Detta görs genom fyra frågeställningar: (1) Hur har idrott blivit möjligt att betrakta som en lösning på sociala problem? (2) Hur förmodas idrott i praktiken fungera som en lösning på sociala problem? (3) Hur representeras sociala problem när idrott lyfts fram som en lösning? (4) Vilken typ av uppförande, subjektivitet och medborgerliga färdigheter fostras genom att använda idrott som en lösning på social problem? Särskilt fokuseras på styrning av individers uppförande, skapande av gemenskap och sammanhållning samt gränsskapande kring vilka domäner som kan utsättas för förändring. Undersökningarna relateras till mer övergripande förändringar i den svenska välfärdsstatens styrningsrationalitet. Två empiriska material har undersökts: dels den vetenskapliga diskursen, dels olika företrädares beskrivningar av en idrottsbaserad välfärdsintervention för unga i risk för problem och exkludering, en verksamhet som sker i samverkan mellan en social entreprenör, kommun och föreningsliv. Avhandlingen pekar på vikten av teoretiskt driven forskning med konstruktionistiska perspektiv relaterade till välfärdsstatens och socialpolitikens förändring. I den vetenskapliga diskursen lyfts social förändring fram med avseende på individuell förändring genom tillägnande av färdigheter som antas kunna användas även i andra sociala sammanhang. Denna förståelse iscensätter de adresserade problemen som individuella problem. I idrottsledarnas beskrivningar av den sociala interventionen kan ungdomar motiveras individuellt, bygga självförtroende och självkänsla, genom att identifiera sig med positiva förebilder och ledare. Detta blir viktigt för att kunna ”välja rätt väg i livet”. Genom att framställa problem som risker blir de möjliga för individen att undvika. Detta positionerar ungdomarna som själva ansvariga för sin välfärd och inkludering. I politikernas beskrivningar lyfts idrotten fram som ett sätt att skapa gemenskap och sammanhållning som ett svar på spänningar och oro. Genom idrotten (och den sociala entreprenören) kan man mobilisera civilsamhällets föreningsliv vilket associeras med frivillighet, autentiskt ledarskap samt personliga och moraliska band baserade på gemensam identitet. Därmed kan ansvaret för att hantera sociala problem spridas mellan olika aktörer, något som även kan bidra till informalisering och de-professionalisering av det sociala  arbetet. Sammanfattningsvis kan idrott konceptualiseras som en lösning på sociala problem därför att dess praktiker associeras med individuell aktivering samt med ett aktivt civilsamhälle som bygger på moralisk fostran och gemenskap. Den sociala förändringens teknologier och rationalitet pekar ut ‘självet’, ‘gemenskapen’ och ‘platsen’ som de domäner där förändring bedöms vara möjlig. Den sociala förändringens rationalitet bygger på aktivering och ansvarsgörande av ‘självet’ och ‘gemenskapen’. Styrningsrationaliteten bygger på en långtgående kritik av välfärdsstatens sätt att styra där samhället i sin helhet betraktas som målpunkt. Genom sådan diskurs skyms mer genomgående samhällsförändringar. Avhandlingen utforskar empiriskt och illustrerar hur en rad tendenser och mutationer i välfärdsstatens styrningsrationalitet och i det sociala arbetet kommer till uttryck genom ‘idrott som en lösning på sociala problem’.

Jag vill undersöka och beskriva tvärkulturell fostran. Syftet med uppsatsen är att studera hur barn formas av att växa upp med två kulturer, det vill säga där barnets/barnens föräldrar kommer från två olika kulturer och den ena kulturen inte är representerad under barnets/barnens uppväxt. Frågeställningarna utifrån detta är; Vad förmedlar föräldern till barnet/barnen av denna kultur? Vilka förhoppningar har föräldern kring innebörd och konsekvenser av den tvärkulturella fostran och uppväxten? Litteraturstudien visar att i en tvärkulturell fostran får man först se vad kulturen bär med sig,vilka kulturtraditioner och förhållningssätt som finns i de respektive kulturerna. Har de exempelvis en grund i grupp- eller individorientering där olika synsätt förespråkas och premieras, och där dessa tar sig olika uttryck i fostran och under uppväxten? Begrepp som innefattar en tvärkulturell fostran är identitet, socialisering, etnicitet och nationalism. Flera studier visar även på språkets betydelse för socialisering och kulturell identitet. Vem man är och vem man blir påverkas av språket och även speglas däri. Resultaten från studiens intervjuundersökning och autoetnografi pekar bland annat på betydelsen av kontakter med familj och släkt genom audiovisuella hjälpmedel via internet, att hålla en positiv bild av den andra föräldern, samt att visualisera kulturen genom fotografier och föremål. / My aim of this study is to investigate and describe cross-cultural upbringing. The purpose of the essay is to study how children are formed by growing up with two cultures, ie where the child's/children's parents come from two different cultures and one culture is not represented during the child's/children's upbringing. The issues from this are; What does the parent convey to the child/children of this culture? What hopes does the parent have regarding the meaning and consequences of the cross-cultural upbringing? The literature study shows that in a cross-cultural upbringing one must first see what the culture carries with it, which cultural traditions and attitudes that exist in the respective cultures. Do they, for example, have a foundation in group or individual orientation where different views are advocated and rewarded, and where these take different forms in parents’ views and during the children’s upbringing? Concepts that involve cross-cultural upbringing are identity, socialization, ethnicity and nationalism. Several studies also show the importance of language for socialization and cultural identity. Who you are and who you become are affected by language and also reflected in the language. The results of the study's interview survey and auto-ethnography point to, among other things, the importance of contacts with family and relatives through audiovisual aids via the internet, to keep a positive image of the other parent, and to visualize the culture through photographs and objects.