Relationsarbetet har en dubbel bemärkelse: att utveckla och upprätthålla goda relationer till elever, samt att praktiskt undervisa om relationer kopplat till SO-ämnet. De båda bemärkelserna strävar åt samma håll, att gynna elevers kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar att relationsskapandet ser olika ut beroende på elevers socioekonomiska förutsättningar. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur SO-lärare i det dubbla uppdraget på skolor med olika socioekonomiska förutsättningar skapar relationer till elever, och undersöka hur arbetet med relationsskapande, normer och regler tar sig uttryck i SO-undervisningen på låg- och mellanstadiet. Sociokulturella och relationella teorier ligger till grund för arbetet. Genom arbetet återkommer begreppet socioekonomisk status och har en central roll. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod för att undersöka relationsfenomenet på djupet, vilket i detta fall har varit genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Tre skolor deltog i undersökningen, varav två lärare arbetade på två olika skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar, och två lärare arbetade på en och samma skola med bättre socioekonomiska förutsättningar. I studien lyfts forskning om att goda relationer påverkar elevers kunskapsutveckling och att samhällsorientering kan vara ett relationsfrämjande ämne i en dubbel bemärkelse. Det framkom i studiens resultat att lärarna värdesätter relationsskapandet till sina elever högt genom att se sina elever som individer, lyssna på och prata med dem om vardagliga saker, att sätta gränser samt att bemöta motstånd. Resultatet visade även att SO-undervisning om relationer, normer och regler i stor utsträckning beskrivs som en daglig praxis som genomsyrar alla sociala interaktioner. I resultatet framkom kommunikativa undervisningsmetoder som centrala, i syfte att utbilda eleverna till framtida samhällsmedborgare. Vår slutsats var att lärarna arbetar på likartat sätt i relationsarbetet, oberoende av hur de socioekonomiska förutsättningarna på skolan ser ut, vilket motsäger tidigare forskning som vi presenterat. Slutsatsen är även att alla barn, i olika utsträckning, har ett grundläggande behov av goda relationer, oberoende av socioekonomiska förutsättningar. Varje elevs individuella behov bör istället därför ligga till grund för hur lärare arbetar med relationsarbetet i den dubbla bemärkelsen, istället för att utgå ifrån socioekonomiska faktorer.

The purpose of this study has been to investigate how teachers are affected by a homogeneous group of students in their daily life as Social Science teachers, and how student’s position in the classroom impact their behaviour and attitudes. In order for us to answer this study’s research questions, two interviews with currently active teachers have been conducted, and students at two noticeably different schools have been asked to answer a survey. The study has been impacted by the fact that students were not in school answering the questionnaire, but instead at home participating in remote learning. Therefore, the number of students responding to the survey is lower than expected. However, the collected data, from both the survey and the interviews have been analysed through Bourdieu's theory of habitus, capital and fields, as well as alienation.The conclusions reached from this study are that teachers, in different ways, are affected by their homogeneous groups of students. The students, in turn, are affected by a lack of heterogeneity, and the absence of “the other” in their classroom. Thus, alienation can be identified in both schools, but it is expressed differently depending on the school culture.

Det här examensarbetet har undersökt vilka normativa uppfattningar samhällskunskapslärare på gymnasiet har gällande allsidighet och saklighet i undervisningen, samt hur de upplever detta i sin undervisningspraktik. Empirin resultatet baseras på har samlats in genom tre intervjuer med semistrukturerad intervjudesign. Resultatet har analyserats utifrån pragmatisk diskursanalys, tre diskurser har identifierats: neutralitet, nyansering och fostran. Neutralitet är den dominerande diskursen, vars logik kan sammanfattas som en strävan att lärarens åsikter ska påverka undervisningen i så liten utsträckning som möjligt. Lärarnas definition och uppfattning om neutralitet som en väsentlig faktor för allsidighet och saklighet, är i stora drag samstämmig. Skillnader har främst uttolkats i informanternas variation av undervisningspraktiker på klassrumsnivå. Den andra diskursen är nyansering och ses som en operationaliserande diskurs av neutralitet. Nyanseringsdiskursen kan sammanfattas som ett förhållningssätt till elevernas åsikter med syfte att utmana och komplettera elevers världsbild.Sista diskursen är fostran och ses som en konkurrerande diskurs till den dominerande. Fostransdiskursen består av lärares uppdrag att förmedla skolans värdegrund, vilket benämns som inkompatibelt med saklighet och allsidighet av lärarna i studien. Av den anledning ses diskursen som konkurrerande, då målet att överföra specifika värden ses som oförenligt med neutralitetdiskursens mål.

Med denna studie är syftet att beskriva och förstå hur pedagoger bedriver undervisning i förskolans verksamhet. För att nå syftet fokuserade vi på två olika planerade lärandesituationer, mat och samlingssituationer genom att observera och intervjua sju verksamma pedagoger på tre olika förskolor i Sundsvalls kommun.  Resultatet som framkom ur våra observationer var att alla pedagoger hade ett tydligt syfte med sina samlingar och att fostran är en viktig aspekt som gör det möjligt för pedagogerna att kunna bedriva tydliga undervisningssituationer. Fostran visade sig mest under måltidssituationerna men framkom även som ett tydligt inslag i samlingarna.  Intervjuerna visade på att alla pedagoger ansåg att begreppet undervisning bara är ett begrepp och att de anser att lärandet är undervisning som pedagogerna alltid bedrivit i verksamheten. Fostransaspekten var däremot inget som pedagogerna uppmärksammade men som resultatet visade på kan ses som en förutsättning för undervisning. / <p>2012-12-20</p>

Studiens utgångspunkt är att ta reda på om begreppet god samhällsmedborgare upplevs som en målbild av lärare i årskurs 1–3 eftersom det kommuniceras som ett mål ifrån Högskolan Dalarnas grundlärarutbildning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 uppfattar sitt uppdrag vilket konkretiseras i tre frågeställningar: Vad innebär begreppet god samhällsmedborgare för dessa lärare? Hur arbetar lärare med fostrans- och kunskapsuppdraget? Vilken är dessa lärares upplevelser av sitt uppdrag? Syftet och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ metod där åtta lärare som undervisar i årskurs 1–3 deltog i semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultatet visar att begreppet god samhällsmedborgare uppfattas och definieras på olika sätt av lärarna. I studien framkommer lärarnas syn på läroplanen och samtliga uppfattar enbart kunskapsmålen som faktiska mål. Det leder till att fostran och kunskap får olika stort utrymme samtidigt som lärarna uttrycker stor ambivalens gällande läroplanens praktiska genomförande. Andra faktorer som påverkar utrymmet för de båda uppdragen uppges vara skolans ekonomiska förutsättningar, elevgruppernas sammansättning och storlek samt lärarens personlighet. Planerade moment där fostran får stå i förgrunden sker oftast inom so-ämnet även om samtliga lärare är överens om att fostransuppdraget är bredare än ämnesundervisningen. Resultatet synliggör en differens mellan både forskning och skola samt teori och praktik. Enligt forskningsbakgrunden som den här studien vilar på finns det fyra övergripande komponenter för en god samhällsmedborgare där samtliga lärare bara berör tre av dem. Forskningen menar att alla fyra komponenter måste beröras för att anses tillräckligt. Målet att utbilda mot goda samhällsmedborgare så som det kommuniceras från läroplanen kräver både mer forskning och utbildning för lärarna innan hela uppdraget kan realiseras på ett tillfredsställande sätt. Slutligen visar studiens resultat att ytterligare en revidering av styrdokumenten kan vara aktuell.

Studiens syfte är att studera och analysera hur fostransuppdraget beskrivs i centralt, regionalt och lokalt producerade texter relaterade till en förskoleklass i ett mångetniskt urbant område. Forskningsfrågorna är: Vem beskrivs som utföraren? Hur beskrivs utförandet? Hur beskrivs det önskade resultatet? Hur kan relationen mellan de olika texterna beskrivas? Teoretiska begrepp i analysen är sociala konventioner, styrning och individualisering samt begrepp från den kritiska diskursanalysen. De texter som analyseras i studien är läroplaner, kommunala skolplaner och en variation av lokala texter från den aktuella stadsdelen, rektorsområdet, skolan och förskoleklassen. Utföraren av fostransuppdraget är på alla nivåer hemmen och skolan/förskolan, men uppdraget varierar mellan nivåerna. En rörelse syns från en uppdelning mellan hemmets beteendefostran och skolans värdefostran på central nivå till den lokala nivåns framhållande av beteendefostran för båda parter, men där båda också fostrar till värden. Här innefattar fostran också föräldrarna. De tekniker som används är införandet av livskunskap som en lokal styrningsteknik riktad mot individualisering och kulturell omformning, legitimerat genom dess organisation som skolämne. Andra tekniker är disciplinering av kroppen, styrning genom samtal i möten och självstyrning för självreglering genom bestraffning och belöning. Det önskade resultatet av fostransarbetet är likartat på central och regional nivå: ett individualiserat, framgångsorienterat, autonomt, självständigt barn med en kritisk förmåga som utövar självkontroll. Lokalt framträder en nästan motsatt konvention där barnet ses som beroende av andra, ett barn som agerar utifrån kontextuella begränsningar och möjligheter såsom etnicitet och kön, som är empatisk för att förhindra mobbning på skolan, och som har en moralisk inre spärr.

I denna studie vill vi forska om hur barns delaktighet kan bli synlig. Vårt syfte är att undersöka ifall barnen ges delaktighet i den planerade verksamheten. Vi har använt oss av forskning om barns delaktighet, rutiner, fostran, barn som demokratiska medborgare, barns perspektiv och barnperspektiv. Det teoretiska perspektiv som vi har fokuserat på att utgå ifrån i våra diskussioner är det utvecklingspedagogiska perspektivet. De centrala begrepp som vi valt att koppla till det utvecklingspedagogiska perspektivet är relevansstruktur och lärandets objekt. För att kunna genomföra denna studie har vi tagit intervjuer till hjälp och analyserat dessa. Det var tre barn och tre förskollärare som deltog i studien. Det som var intressant i våra intervjuer var att se likheten mellan barnen respektive förskollärarnas intervjusvar. Vi kom fram till att förskollärarna arbetar mycket med barns delaktighet i verksamheten men däremot att det finns vissa rutiner som är viktiga att hålla och rätta sig efter. Under processen av vår studie har vi märkt att det är viktigt att låta barnen vara delaktiga i olika beslut i verksamheten och låta barnen påverka sin vistelse på förskolan. / In this study we want to do research and see how children's participation may become visible. The aim of this study is to investigate if the children gives participation in preschool. We did research on children's participation, routines, education and children as democratic citizens, child perspective and children’s perspective. The theoretical perspective that we have focused on as a starting point for our discussions is the developing educational perspective. Keywords we can connect to the developing educational perspective in our study is relevance structure and learning objects. In order to implement our study we did interviews and analyzed these. There were three children and three preschool teachers who participated in our study. What was interesting in our interviews was that the children and preschool teachers perceived the interview questions in a similar way. However, the children didn’t see preschool as a learning environment, but instead more like a play environment. Our conclusion was that the preschool teachers work a lot with children's participation in activities but that certain types of routines exist and are important to follow. During the process of our study, we have noticed that it is important to allow children to be involved in various decisions and let the children affect their stay in preschool.

Studien syftar till att synliggöra pedagogers styrning av barnen under måltiden ur ett maktperspektiv. Vi har utgått från följande frågeställningar i denna studie. Vad är det som styrs under måltiden? Hur styrs barnen under måltiden? För att kunna undersöka dessa frågor vände vi oss till två närbelägna förskolor och frågade om de ville delta i vår studie. Då alla samtyckeslappar var insamlade började vår resa. För att få mer djup i studien använde vi oss av två olika insamlingsmetoder. Metoderna var observation via filmning och pedagogintervjuer. Efter insamlandet av vårt empiriska material transkriberade och tematiserade vi det.Då vi analyserade vår empiri såg vi mycket av Foucaults teorier om makt och styrning. Vi har tematiserat olika styrningstekniker som vi har tagit fasta på och utgått ifrån när vi analyserat vårt material. Resultatet visar att miljön och pedagogerna styr barnens agerande bort från det felaktiga beteendet mot det önskvärda beteendet. Vi ser en styrning mot en grupphomogenisering och framtida goda samhällsmedborgare

Det här examensarbetet syftar till att titta närmare på de bilder av förskollärare som framträder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebär att förskolläraren påverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskolläraren som kommuniceras på olika arenor i samhället. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollärarens uppdrag förstås av politiker, föräldrar, allmänheten, barnen och yrkesutövarna själva. En diskursanalytisk syn på språket som den yttre ramen för våra tankar och våra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri består av sju böcker riktade till barn i förskoleåldern och dessa böcker analyserades med hjälp av verktyg tillhandahållna av analysmetoden visuell textanalys. Frågeställningarna i studien är: Hur framstår förskollärarkaraktärernas förhållningssätt i relationen till barnen? Vilka karaktärsdrag och emotionella uttryck ger de skildrade förskollärarna uttryck för? Hur förhåller sig förskolläraren till kategorierna omsorg, fostran och lärande, vilka utgör grunden för förskolans verksamhet? Slutsatsen blir att det, sida vid sida, existerar flera olika föreställningar om förskolläraren idag och att de tycks kunna härledas till historiska bilder, till barnsyn, till tolkningen av förskolans omsorgs-, fostrans- och lärandeuppdrag samt till synen på den inbördes relationen dem emellan.

Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie ta reda på om det finns några samband mellan elevers upplevda påverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda påverkansmöjlighet i samhället. Detta görs genom att besvara frågor om eleverna upplever att de kan påverka skolan respektive samhället samt om man kan se en koppling mellan dessa två och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig på intervjuer med gymnasieelever på högskoleförberedande program Resultaten från intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att påverka i skolan och i samhället. Dock kan man generellt säga att de som upplever att de kan påverka på sin skola också upplever att de kan påverka i samhället, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan påverka. Undersökningen visar att när elever upplever att de kan påverka på sin skola så ökar också möjligheten att de upplever att de kan påverka i samhället. Alltså innebär en väl fungerande elevdemokrati där alla elever har en möjlighet att komma till tals också att de senare kommer ha lättare för att vara engagerade samhällsmedborgare.