This master’s thesis analyzes how cultural policy was problematized in three governmental policy areas; culturalpolicy for the free sector, education policy and popular education policy, during the social democrat Ragnar Edenman’s time (1957-67) as minister of ecclesiasticalaffairs. Earlier research has examined the policy for the free sector, concerning artist’s economic problems. This thesisadds an analysis of the other fields of policy, which were reformed in the 1960’s by the same ministry. The purpose is twofold: first to examine if the two fields wereproblematized as a cultural policy. The conclusion is that popular education was part of what Edenman problematizedas a “wider cultural policy”. Education policy was not included in this field of reform, but not conceptually different from it. Secondly to examine what these threepolicies had in common as a problematization. This concept is combined with the concept of governmentality into ananalysis of how wider cultural policy was defined by two technologies, aesthetic education and environment. These elements are analyzed in programs for these fields of policy, their use of behavioral sciences and ideological programs after 1946. The conclusion is that the wider problematizationduring the early part of the period was part of a governmentality held together by a psychologically defined democratic subject. When cultural policy was defined as aseparate field of policy in the 1960’s, it lost contact with this governmentality’s focus on the citizen’s ethical behavior.Instead, its purpose was to fulfill goals of the citizen’s wellbeing in society. / Program: Bibliotekarie

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med högläsningsböcker och vad eleverna förväntas lära sig av dessa. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer av lärare i årskurs 4-6, och materialet analyseras främst utifrån den fenomenologiska teorin att objektet, högläsningsboken, framträder i upplevelsen med subjektet, lärarna. Sammantaget har lärarna en positiv inställning till högläsningsboken, och vår studie visar att högläsningsboken används i flera syften samtidigt, såsom språkutveckling, läsupplevelse och olika former av fostran. Valet av böcker visar hur lärare använder texterna för att samtala om exempelvis normer och värderingar. Lärarna använder även tillfället för att skapa en mysig stund i klassrummet. Det finns en skillnad mellan hur forskarna menar att man bör arbeta med högläsning och hur lärarna själva beskriver att de undervisar med hjälp av böckerna. Skillnaden ligger främst i lärarnas val av högläsningstillfälle, samt vilken arbetsinsats som förväntas av eleverna. Lärarna själva menar att med hjälp av högläsningsböckerna kan ett klassrumsklimat skapas som främjar läslust, och att eleverna ibland behöver en stund av gemenskap utan stora krav. Vår slutsats är att om syftet med val av bok tydligt förmedlas till eleverna kan lärarnas mål med högläsningsböckerna enklare urskiljas och elevernas utveckling lättare följas upp.

<p>Det har blivit ett hårdare och egocentrerat klimat i samhället. Enligt statliga rapporter mår många unga dåligt idag. För att förbättra ungdomars psykiska hälsa och välmående rekommenderar Ungdomsstyrelsen mer psykossocial verksamhet i skolan. SET är en metod som handlar om social och emotionell träning i skolan och den är till för att förebygga problem för unga. Syfte med denna uppsats har varit att belysa SET-metoden utifrån lärares erfarenheter och åsikter. En kvalitiv ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem informanter som är lärare och arbetar med SET-metoden i grundskolan deltog i studien. Resultat som framkommit är att SET-metoden är ett återkommande moment i skolor (som ingick i min undersökning) och innebär bland annat att värderingsövningar samt problemdiskussioner sker under lektionstid i ämnet livskunskap. Hur bra det fungerar med SET beror mycket på läraren, hur engagerade läraren lyckas få eleverna i övningar och i vilken grad läraren ser den röda tråden med SET. Det framkom vidare att en del positiva resultat som mindre konflikter, utveckling av elever och lärare samt ökad gemenskap har skett efter införande av SET i skolan. Det är mycket annat som påverkar elevers välmående och normer. Socialisationsagenter som föräldrar, kamrater och media är med och påverkar och formar barn och ungdomars normer. En av de slutsatser som dragits av resultatet är att arbetet med SET medför mer praktiskt värdegrundsarbete med värderingar som det står i läroplanen att skolan ska förmedla</p>

<p>Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift. Undersökningen av författarnas titlar har visat att de som kom till tals i Barn utgjordes till en stor del av professionella. Föräldrarna är inte synliga och slutsatsen som dras är att Barn inte utgör något undantag från den allmänna synen på föräldrarna och att den därför ej kan betraktas som en verklig representant för dessa.</p>

<p>Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6. </p><p>Resultatet av undersökningen visade att lärarna såg flera olika syften med arbetet. Dessa har analyserats och kategoriserats i fyra olika kategorier: <i>Förberedelse för vidare studier, Kulturell identitet, Social kompetens </i>och <i>Historisk tillförlitlighet</i>. Även materialet från intervjuerna med elever och lärarutbildare har placerats i dessa kategorier. Jag fann att både lärare, elever och lärarutbildare lade stor vikt vid de isländska sagornas betydelse för utvecklandet av elevernas kulturella identitet och alla ansåg det viktigt att känna till sitt kulturella och historiska arv. Lärarna menade också att de isländska sagorna kan användas i arbetet med att öka elevernas sociala kompetens. I kapitel 6 resonerar jag kring vad kulturell identitet innebär och jämför den isländska skolan med den svenska utifrån denna aspekt. Även begreppet social kompetens diskuteras med utgångspunkt i de båda skolsystemen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på, beskriva och förstå vad några pedagoger på en skola har för uppfattning om fostran utifrån läroplanens värdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har använts för att få svar på detta är kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgå inom ämnena fostranoch värdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansågs som det dokument skolans verksamhet vilar på och att fostran utifrån detta skapar goda samhällsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Det främsta sättet som pedagogerna använde för att fostra utifrån skolans värdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner. De tre pedagogerna önskar tydligare läroplanoch mer utbildning inom värdegrundsfrågor.</p>

<p>I den här studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmänhet och inom livskunskap i synnerhet. På en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal år ett tämligen nytt ämne som heter just livskunskap. Initiativet kommer från skolorna själva och är vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vår studie har varit olika läromedel i livskunskap och framförallt att närgranska ett läromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och därför kan innehållet skifta från olika skolor och likaså omfattningen. Vi har lagt fokus i vår studie har legat på elevernas inre utveckling som ett motiv för en socialisationsprocess. Frågeställningen har bland annat varit vilken sorts elev det är som man vill skapa med livskunskap och vilka motiv so, ligger bakom. Vi kan se att det är två olika målsättningar som krockar i detta fostrande projekt: Dels ambitionen med den individuella utvecklingen av varje elev parallellt med formandet av en idealbild av den skötsamma, positiva och följsamma eleven baserad på en förhärskande normalitet.</p> / <p>In this study the part of the school in the governing of the students will be reviewed, especially from, the Knowledge of Life. In some schools in Sweden there has been a subject called: the Knowledge of Life for some years. It was the schools which came up with the idea and they took the initiative, which is why it is called a bottom-up movement. The platform for our study has been the textbooks for the subject Knowledge of Life, and we have chosen to work mainly with a textbook called Livsviktigt. Knowledge of Life has no national syllabus, and therefore the content of the course and the general concept may vary. In our study we have focused on the student’s inner emotional development as a reason for processes of socialisation. The questions have been what kind of a student the schools want to create with the Knowledge of Life and what the reasons might be. There are two different kinds of ambitions colliding in this governing project: It is the ambition of the individual growth of the student with a parallel of constructing of the model student as a well-behaved, positive and accommodating student. This is based on a generally accepted normality.</p>

Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift. Undersökningen av författarnas titlar har visat att de som kom till tals i Barn utgjordes till en stor del av professionella. Föräldrarna är inte synliga och slutsatsen som dras är att Barn inte utgör något undantag från den allmänna synen på föräldrarna och att den därför ej kan betraktas som en verklig representant för dessa.

Syftet med studien är att belysa åtta lärares vägar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat område en begreppsutredning där jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras både normativ och deskriptiv litteratur då tidigare emprisk forskning finns i begränsad mängd. De refererade källorna är av både äldre och nyare karaktär. Aktuella variabler i urvalet är lärares kön, undervisningsstadium, antal år i yrket och skolans upptagningsområde (status och typ av bebyggelse). Datainsamlingen har skett med en etnografisk metod där observationer, informella intervjuer och formella intervjuer har följt varandra. Analysen har skett med hjälp av procedurer som hämtats från grounded theoryansatsen där kodning och kategorisering av data har följt metodens mönster. De kategorier som växt fram är ett steg på vägen till en teorigenerering. Resultatet visar att det finns två huvudkategorier då det gäller lärares vägar till fostran, explicit och implicit påverkan. Explicit påverkan sker i form av värderingsöverföring och negativ och positiv förstärkning. Implicit påverkan sker med hjälp av det sociala klimatet, arbetssättet och materiella miljön. Studien visar att lärare är personliga i sin fostran av elever och att de fostrar på både ett medvetet och ett omedvetet sätt. Studien bekräftar annars den refererade litteraturen vad gäller lärares vägar till fostran av elever i klassrummet.

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt.