<p>Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. </p><p>För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. </p><p>Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt.</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>I föreliggande uppsats genomförs en studie vars syfte är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar och talar kring begreppet fostran.</p><p>Tidigare forskning visar på att de begrepp som finns beskrivna i läroplanerna kan uppfattas som diffusa och tvetydiga. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Som blivande lärare ser vi det som intressant att fördjupa oss i hur det kan uppfattas och se ut för lärare ute på fältet.</p><p>Datainsamlingen har utförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som vi analyserat utefter ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien är av diskursanalytisk karaktär då syftet är att undersöka hur lärare talar om begreppet fostran och hur det kan uppfattas.</p><p>Resultaten visar på en mångfald där åsikterna går isär, det råder en relativt stor osäkerhet kring vad fostran står för och främst hur lärarens roll ser ut i det hela då begreppet uppfattas som mycket komplext. Vårt resultat åskådliggör att det är lärarens personliga tolkningar av begreppet fostran som styr.</p><p>Vidare följer en diskussion där några av de områden som diskuteras och tas upp är skolans och föräldrarnas ansvar, tolkningar av läroplanen, värdegrunden samt det yrkesetiska språket. Tidigare forskning och litteratur kring ämnet reflekteras kring och redogörs för.</p> / <p>In the previous essay, we have carried out a study which aims to bring about an insight into the reasoning of teachers, teaching the lower levels of compulsory school, as regarding the notion of child rearing.</p><p>Earlier research reveals that the concepts found in the course of instruction can be interpreted as vague and ambiguous. It is therefore important to investigate how teachers themselves apprehend their situation. As teachers to be, we find it interesting to get more involved in the realities of working teachers.</p><p>The collection of data has been carried out with the aid of interviews that we have analysed in a qualitative matter. Our study has the character of a discourse analytical study with an aim to investigate how teachers talk about the notion of child rearing and how that same notion is perceived.</p><p>The results show up a multifold of varied opinions; there seems to be a rather large insecurity as to what the notion of child rearing actually entails and, mainly, how they as teachers should position themselves as regarding this notion which is thought of as very complex. Our result shows that it is each teacher’s personal interpretation that governs the interpretation of the notion of child rearing.</p><p>Further on, there is a discussion containing, amongst other things, the responsibilities of the school and the parents, interpretations of the course of study, the foundations of values as well as the ethical language of teachers. Earlier research on the subject is reflected upon and accounted for.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre på gymnasiets yrkesprogram upplever att undervisningen i svenskämnet påverkat tilltron till deras förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Syftet är också att undersöka hur undervisningen klarar att efterleva de krav på att elever ska få tillit till sin språkförmåga som står i ämnesplanen i svenska. Materialet samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer. Materialet sorterades i kategorier och två normkritiska teoretiska perspektiv användes i tolkningen. Resultaten visar att undervisningen i svenskämnet haft både positiv och negativ påverkan på elevernas tilltro till uttrycksförmågan i tal och skrift. Resultaten visar också att en bristande tilltro till uttrycksförmågan i tal är vanligare än en bristande tilltro till uttrycksförmågan i skrift och att undervisningen har brister när det gäller att hjälpa eleverna till en god tilltro till uttrycksförmågan. Studiens didaktiska slutsats är att undervisningen har stor påverkan på elevers tilltro till uttrycksförmågan och att undervisningen bör utformas på ett genomtänkt sätt för att stärka elevers tilltro.

Studien som genomförts är en småskalig kvalitativ studie som utifrån två lärare i förskoleklass syftar till att synliggöra vad lärare i förskoleklass beskriver som signifikanta kunskaper och erfarenheter vid barns inträde i förskoleklass samt hur lärare arbetar med variationerna i barnens erfarenheter i förskoleklass. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med två lärare i förskoleklass. Lärarnas utsagor har sedan ställts i relation till tidigare forskning och didaktisk teori. I den didaktiska teorin beskrivs delar som styrdokument, rapporter och lagremisser samt vedertagna teorier som behandlar de fyra f:n och den proximala utvecklingszonen. I analysen har lärarnas utsagor ställts i relation till tidigare forskning och valda teorier. I studien framkommer hur barns sociala förmågor för en överordnad roll och beskrivs som en förutsättning för barns utveckling och lärande i förskoleklassen. Lärarna beskriver att de variationer som återfinns i ämnesorienterade kunskaper inte är ett bekymmer, utan de sociala förmågorna blir också studiens kärnämne. Lärarna i studien beskriver också hur de utvecklat olika metoder för att får kunskap om varje barns erfarenheter och kunskapsnivå, distanserat från förskolans praktik.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om förskollärares bemötande av utmanande beteende i barngruppen i relation till rådande normer och värden. Genom kvalitativa intervjuer med sex förskollärare undersöks vid vilka aktiviteter förskollärarna återkommande upplever utmanande beteende samt hur de resonerar kring sitt bemötande och de pedagogiska dilemman och organisatoriska hinder som de möter i samband med utmanande beteende. Studiens resultat visar att förskollärare upplever utmanande beteende både i lärarledda och ej lärarledda aktiviteter, med viss överrepresentation av de lärarledda aktiviteterna. De har en vision av att inta ett relationellt perspektiv på barnen och bemöta dem utifrån ett kommunikativt handlande, men så blir inte alltid fallet. Detta kan bero på de pedagogiska dilemman och organisatoriska hinder som uppstår i samband med utmanande beteende och som villkorar bemötandet. Dessa är exempelvis situationer då förskollärarna behöver stoppa fysiskt utagerande barn, motsättningar i arbetslaget angående vilket bemötande som anses bäst och försvårande ramfaktorer såsom brist på tid och för stora barngrupper. Studien har också synliggjort att förskollärare inte alltid är medvetna om den värdepedagogik som de förmedlar då de fostrar barnen till mer önskvärda beteenden. Socialkonstruktivismen utgör grunden för studiens teoretiska ramverk och är det perspektiv som har präglat studiens utveckling. Detta med utgångspunkt i att de normer och värden som kommuniceras i talet om och bemötandet av utmanande beteende är socialt konstruerade och därför också något som är föränderligt över tid beroende på samhällets, och i förlängningen förskolans läroplans, utveckling. För att analysera resultatet och den kommunikation som präglar förskollärarnas bemötande av utmanande beteende används strategiskt kontra kommunikativt handlande samt det kategoriska och relationella perspektivet.

The Swedish schools’ “värdegrund”, or as it would be called in English, the Swedish schools’ fundamental values, are something that’s been granted the first chapter in the national curriculum. It’s something quite unique and not something you’ll find in other nations’ curriculums.1 The questions this study has been asking is not why it exists but rather how teachers interpret it and how they work in relation to these values. Another question that’s been raised concerns how teachers relate to the fosterage role that is assigned to them according to the curriculum. To answer these questions a qualitative interview study has been conducted where six upper secondary school teachers were interviewed. The interviews where analyzed thematically and then further analyzed and discussed in relation to different theoretical perspectives.2 The study found that even though these teachers were somewhat vague in their interpretation of the fundamental values they still showed an awareness about the central principles of it and how to work accordingly. The study also showed that there were two ways the teachers worked according to the fundamental values, in this study these were named: “the conflict solving fundamental values” and “the knowledge mediating fundamental values”. The study also found that the teachers’ relations to their fosterage role is quite strong and that it’s something they try to act according to.

The Right knowledge for a future head of state. The Societal fostering of Swedish successors to the throne during 200 years. The purpose of this study has been to compile and analyse the general educational demands on Swedish successors to the throne in the Bernadotte dynasty; it also strives to analyse how the constitutional context has affected these demands during the 200 years that were examined. The study has a subject didactic approach focusing on the successors to the throne’s education in social science, more particularly on the subject’s fostering aspect. In this context, societal fostering, or “samhällsfostran” in Swedish, is defined as education that strives to foster individuals that understand their position in society and can act accordingly. The principal thesis is that the didactics will be reflected in the politics; the fostering of the successors to the throne will be reflected in how they act in society. The theoretical framework is based on the three didactic questions What, Why and How together with the didactic triangle. The study was conducted by a qualitative text analysis on a rich quantity of sources like biographies, memoirs and encyclopaedias and showed that the successors to the throne in the 19th century to a high degree were fostered to become societal monarchs that ruled over a society they themselves were not a part of; Much, in some cases all, of their education was private with few or no classmates, and thus protecting them from political matters and criticism. Despite this, their fostering emphasized competence and merit; they should never take their position for granted, and always work hard to protect the crown. During the 20th century, after the breakthrough of parliamentarism, the successors’ fostering became more common, following a normal curriculum and having them attend public schools. Their special education towards their future duty is now after their matriculation.

Syftet med studien är att få barns perspektiv på reglerna och inflytande i förskolan. Med utgångspunkt från en tidigare observation under ett mellanmål, där barnen på olika sätt förhöll sig till reglerna som finns under ett mellanmål. Den observationen, som ligger som grund till föreliggande studie, var att tolka barns förhållningssätt, så som en vidare studie på den observationen, så är det barns perspektiv som ligger i fokus. Föreliggande studie är genomförd med en kvalitativ metod där barns perspektiv har samlats in med hjälp av en deltagande observation och två gruppintervjuer, en grupp med tre barn och en grupp med två barn. Gruppintervjuerna var semistrukturerade, där frågeställningarna var, hur de ser på inflytande, relationerna och reglerna som finns i en förskola. Empirin har samlats in med hjälp av inspelning under intervjuerna som sedan transkriberats. Empirin har sedan reducerats med en försiktighet så att det är relevant för studien. I analysen så har det de delat med sig av kopplats till ett barndomssociologiskt perspektiv där makten, relationerna och inflytandet har varit i fokus, då ur ett barns perspektiv. Där framkom det att barn både följer, vill ändra, visar motstånd och är nöjda med de regler som finns i förskolan. Vidare så diskuteras empirin med utgångspunkt från den tidigare forskningen då mest i ett fokus på reglerna utifrån ett fostransperspektiv, men också barnsyn och metoderna diskuteras.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om professionellas erfarenheter av att arbeta med delaktighet inom rättspsykiatrisk vård, vilka möjligheter och svårigheter som beskrivs och hur dessa kan bemötas. Metodologiska utgångspunkter är hermeneutik och en kvalitativ ansats. Studiens resultat grundas på semistrukturerade intervjuer med 5 professionella som arbetar inom rättspsykiatrisk vård och i direktkontakt med patienterna. Teoretisk utgångspunkt är Deweys teori om lärande och uppfostran. Resultatet har visat att samtliga respondenter upplever arbetet med delaktighet inom rättspsykiatrisk vård på ungefär samma sätt. Delaktighet definieras av respondenterna som information om, och engagemang i vården. Utmaningarna är patienternas sjukdomar och varierande kognitiva förmågor som kan försvåra arbetet med delaktighet. Tvången i vården och säkerheten på avdelningar försvårar arbetet med delaktigheten. Rättspsykiatrisk vård har blivit mer hierarkisk de senaste åren och försvårar därför normalisering av patienternas tillvaro.  Relationer i olika konstellationer påverkar delaktigheten samtidigt som delaktighet är omöjligt utan relation. Respondenterna betonar vikten av patienternas normaliserade tillvaro som en förutsättning för ett lyckat liv utanför kliniken. Professionellas indirekta uppgift är patienternas fostran till fungerande samhällsmedlemmar. Trots alla motgångar försöker de arbeta delaktighetsfrämjande för att hjälpa patienterna vidare i vårdprocessen. Professionella använder sig själva som verktyg i motivationsarbetet för att uppmuntra patienterna till delaktighet.