AbstractLarsson, Evelina & Lund-Jensen, Sofi (2010). Disciplinering. En studie av sex läraresförhållningssätt till ordning och reda. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.I denna studie läggs fokus på begreppet disciplinering. Syftet är att beskriva, analyseraoch diskutera disciplineringens betydelse i skolans sammanhang ur ett lärarperspektiv.Studien äger rum på en skola där urvalsgruppen består av fem lärare som undervisareleverna i årskurs 5. Med utgång från vår frågeställningen belyser det lärarnas praktiskaförhållningssätt och därför utförs observationer. Intervjuer är också en metod somanvänds för att få inblick i lärarnas resonemang om disciplinering och för att fåförståelse för lärarnas tillämpning. Efter insamlad empiri i form av observationer ochintervjuer tolkas och analyseras materialet samt styrks med resonemang av tidigareforskning. Det som legat till grund i urvalet av litteratur är förhållningssätt tilldisciplinering. Sammanfattningsvis kan motsägelser urskiljas i studien gällande lärarnasresonemang om disciplinering och för hur lärarna sedan tillämpat disciplinering ipraktiken. Studien är därför relevant i den meningen att belysa och föra vidare endiskussion i syfte om att öka medvetenhet.Nyckelord: Auktoritet, Disciplinering, Fostran, Makt, Respekt / Disciplination. A study of five teachers approach to the code of conduct.

Arbetets syfte är att utröna vilka förändringar som har skett mellan läroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 när det gäller värdegrundsfrågor. Utifrån tre teoretiska utgångspunkter som samtliga berör värdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys där mina tre teoretiska utgångspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgångspunkter berör värdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera på dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. Då förändringen var som mest påtaglig i frågor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa också skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet. När det gäller värdegrunden har förändringen mest gällt vilken elevsyn skolan förmedlar. Vi har gått från att förmedla en lydnadskultur till att göra eleverna mer självständiga. När det gäller genus har skolans styrdokument blivit mer accepterande mot icke heteronormativa förhållningssätt och uppmanar även mer till lika behandling mellan könen. Kulturellt har skolan blivit mycket mer accepterande jämte mångkultur och idag skrivs detta ut som något positivt. Vidare diskuterar jag resultatet av min analys med hjälp av teorier som är enhetliga med mina fokuspunkter för att belysa och problematisera förändringarna jag hittar. I min slutsats öppnar jag upp för vidare funderingar kring resultaten av analysen.

Syftet med denna uppsats, detta examensarbete, har varit att undersöka vilken innebörd pedagoger i förskolan samt föräldrar, tillskriver begreppet fostran. Vi har genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två olika förskolor samt tre föräldrar, fått erfara att fostran kan innebära att lära sig om det sociala samspelet, att lära sig skillnaden mellan rätt och fel eller vilka beteenden som är acceptabla och vilka som inte är det. Flertalet av de intervjuade, såväl pedagoger som föräldrar, uppfattar att lärande och fostran i mångt och mycket är samma sak och att det i slutändan handlar om att föra, dels den egna familjens, men också de rådande samhällsvärderingar, vidare till barnet för att på så vis skapa goda, empatiska samhällsmedborgare. Vår slutsats av detta är att genom mellanmänskliga samspel, särskilt vuxnas förhållningssätt, fostras barn in i det samhälle som för närvarande råder och därmed utvecklar barn kompetenser för att möta sin egen framtid.

Fostran i svensk förskola och i samhället har sett olika ut i olika tidsepoker. Lagar har ändrats och samhället har moderniserats. Barn har gått från att enbart ha blivit fostrade i hemmet till att också fostras i förskolan. I styrdokumenten för förskolan skrivs det fram att förskolan har ett uppdrag att fostra barn och i samverkan med vårdnadshavare verka för barns utveckling och lärande (Lpfö 98 rev 2016). Enligt Fjellström (2004) finns det inga lagar och förordningar för hur olika fostranssituationer ska se ut, utan detta styrs av normer och värderingar som de som fostrar erhåller. Uppdraget i förskolan är komplext, då läroplanen lyfter att vi i förskolans verksamhet ska fostra barnen, men inte hur fostransuppdraget ska genomföras. Juul (2006) belyser vikten av en jämställd kommunikation mellan vuxna och barn, där man samspelar med varandra på ett givande och tagande sätt. Mot denna bakgrund vill vi undersöka vårdnadshavares och förskollärares samsyn på fostran. Studien kommer att utgå ifrån fostransteori som innebär att man utifrån ett jämlikt och ömsesidigt tillvägagångssätt fostrar barnen (Juul & Jensen, 2009). Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare. Genom intervjuerna har det framkommit att fostran ses som ett ämne som inte diskuteras särskilt ofta samt att vårdnadshavare och förskollärare upplever samverkan kring fostran på olika sätt, men de är överens om att normer och erfarenheter speglar deras sätt att se och utföra fostran. I samsyn med Fjellströms (2004) åsikter i sin studie, har vår studie visat på att fostran styrs av normer och åsikter, därför anser vi att ämnet är relevant att diskutera vidare.

Syftet med undersökningen är att vi vill göra en historisk tillbakablick för att se om det finns en skillnad över tiden bland yrkesverksamma lärares kunskaper och erfarenheter om grupprocesser i skolan och vad som bidragit till att det eventuellt kan vara så. Detta gör vi genom att undersöka vilka erfarenheter och kunskaper yrkesverksamma lärare har om ämnet samt vad dessa har med sig från sin yrkesutbildning. Tillvägagångssättet har varit enkäter, intervjuer samt litteraturstudier för att se vad som påverkar lärarnas syn på grupprocesser. Det vi sett är att två kulturer påverkar lärarnas roll: en officiell kultur (progressivismen) och en inofficiell kultur (enligt uppfostringsdoktrinen). Intervjuerna visar tydligt att läraren i sin roll behöver kunskaper inom ämnet, men att de fått dessa utanför och före lärarutbildningen och inte genom den. Detta tyder på att om den inofficiella kulturen i skolan ska påverkas behöver lärarstudenterna ges en adekvat utbildning. Denna kan gå i linje med den officiella kulturen. / The purpose of our survey is to look back in time to see if there are a difference among teachers´ knowledge and experience about the group processes. This we do by an investigation of experience and knowledge teachers have about the subject as well as what their former education has given them. The procedure has been questionnaires, interviews and literature studies to see what affects teachers´ views on group processes. What we have seen is that two cultures affect teachers´ roles. One is an official (progressivism); the other is unofficial with aim on the doctrine of raising children. Interviews clearly show that a teacher in his or her role needs knowledge about the subject, but receives them outside and before their school of teachers´ education. This points towars that if the unofficial culture in school needs to be affected then the students in school of teachers´ education has to have an adequate education. This should go in the line of the official culture.

Den här studien tar upp fem lärares syn på auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhället vi lever i. Detta är en studie om läraren som en auktoritet i klassrummet och deras förhållningssätt till begreppen auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att få djupare förståelse om lärarnas syn på dessa begrepp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstå och relatera i ett historiskt perspektiv på synen av en lärare.I studien kom vi fram till att lärarens roll som auktoritet hör i väldigt stor grad ihop med lärarens lärarstil och hur den är som person. Vidare spelar omgivningen och samhället vi lever i in väldigt mycket i normer angående vilka beteende som lärare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse då lärarens auktoritet svarar på de responser runt omkring en.Samhället och olika generationer har stor inverkan på vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras då vår känslighet, vårt seende och tänkande har förändrats betydligt under sista halvan av 1900- talet.

Vi, Patricia Contreras och Sarah Ryberg, har i vår studie, Omsorg, fostran och lärande i teori och praktik, valt att genomföra vår undersökning på fyra småbarnsavdelningar på fyra förskolor i en storstad i södra Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på om omsorg, fostran och lärande bildar en helhet på dessa avdelningar, samt hur pedagoger-na tänker kring och arbetar med att skapa en miljö för småbarn där omsorg, fostran och lärande skapar en helhet. Uppsatsen baseras på frågorna: Hur gestaltar sig omsorg, fost-ran och lärande i den pedagogiska verksamheten på fyra förskolor i en storstad? Och vad lägger pedagogen i begreppen omsorg, fostran och lärande? Metoderna för detta arbete har varit observationer och intervjuer av pedagoger på avdelningarna.Arbetets teoretiska bakgrund baseras på Daniel Sterns, Dion Sommers, Ingrid Pramling Samuelssons och Lev Vygotskijs teorier kring omsorg, fostran och lärande. Kapitel Resultat är en sammanställning av empiri och teori. Varje begrepp har behandlats för sig för att slutligen knyta samman begreppen till en helhet. Slutsatsen av undersökningen är att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i de verksamheter vi har undersökt. Det framgår av arbetet att pedagogerna är konsekventa, då deras uppfattning av begreppen omsorg, fostran och lärande även gestaltar sig i de-ras verksamhet.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger ser på måltidens funktion i förskolan, vilka regler som råder och om barnen har något inflytande under måltiderna. Vårt intresse för detta ämne väcktes då vi läst en artikel i Lärarnas Nyheter (2011) om pedagogers roll under måltiderna i förskolan. I artikeln skrivs det att det bedrivs uppfostringspedagogik och vuxen makt i dagens förskolor. Vi valde därför att studera detta vidare och har observerat barn och pedagoger, samt intervjuat pedagoger på en förskola. Resultatet av studien visar att pedagogerna väljer att lägga stort fokus på regler som enbart är gjorda av vuxna, vilket även tidigare forskning påvisat. Vi kan se att barnen inte har inflytande gällande skapandet av reglerna, men däremot upplever vi att barnen har inflytande under måltiderna på andra vis, bland annat genom samtal.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som behandlar möjligheter och utmaningar vid implementering av skolans demokratiuppdrag. Vidare studeras även hur samhällskunskapen arbetar med att fostra aktiva demokratiska medborgare. Kunskapsöversiktens frågeställningar är; Hur definieras och beskrivs syftet med skolans och samhällskunskapens demokratiuppdrag enligt tidigare forskning? Vilka aspekter lyfts fram i forskning som viktiga för skolans och samhällskunskapens demokratiska uppdrag? För att få fram relevant information användes systematiska sökningar i SwePub, ERC och Libsearch. Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan olika aspekter som studerats i resultatet. De olika aspekterna lyfter fram utmaningarna och möjligheterna och visar hur stor påverkan samhällskunskapsämnet och skolan har i att fostra aktiva demokratiska medborgare. Resultatet visar vidare på att möjligheterna ligger i att skolverksamheten drar nytta av samhällskunskapsämnets aktualitet och resurserna som aspekterna lyfter fram. Utmaningarna som lyfts fram i resultaten är lärarnas förmåga att anpassa sig, samt hur man ska ge elever rätt verktyg till att kunna bli aktiva demokratiska medborgare. I diskussionen lyfts aspekternas relevans upp och vikten av att fostra aktiva demokratiska medborgare. Vidare diskuteras även att det omgivande samhället ställer krav på att skolan, lärare och elever ska vara anpassningsbara.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers olika uppfattningar om fostran i förskolan. Metoden som använts är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fokus på fem pedagogers uppfattningar och erfarenheter. Materialet har analyserats och tolkats utifrån de teoretiska begreppen normer, motstånd och normalitet. Resultatet visar att fostran sker under hela dagen i förskolan, enligt pedagogernas uttryck. En viktig del i arbetet med fostran är att ge barnen en grund att förhålla sig till så att de kan umgås i grupp och bli goda medmänniskor i samhället. Respekt för andra människor är ett särskilt viktigt värde som ska förmedlas till barnen. Pedagogernas förhållningssätt präglas av empati och sympati. Fostran ska enligt de flesta av pedagogerna ske i samarbete med hemmet. Varken pedagogerna eller hemmet har något större ansvar än den andra, enligt de flesta av pedagogerna. Några av pedagogerna uttrycker dock att föräldrarna har större delen av ansvaret. Enligt pedagogernas erfarenheter är det vanligaste sättet att fostra på genom att föra dialoger med barnen. Att ge förklaringar till varför barnen inte får göra specifika saker samt visa på alternativa sätt att göra istället ses som viktigt av alla pedagoger. En återkommande uttryckt svårighet med fostransuppdraget är för flera av pedagogerna att uppfattningen om fostran kan krocka med föräldrarnas uppfattning, och att olika regler gäller för barnen. En slutsats är att barnen ska ha respekt för andra människor och bli goda medmänniskor i samhället och att de ska kunna fungera i grupp. Framtiden är alltså en stor del i fostransuppdraget enligt våra intervjuade pedagoger, och det visar även tidigare forskning genom bland annat Airi Bigsten (2015) och Anna Rantala (2016).