In this essay the author has studied teachers work with order and measure in the classroom. The empirical survey method has been collected through interviews of focus groups from three different schools located in three different municipalities consisting nine participating teachers in total. The aim with the study is to understand the complexity of creating order in the classrooms by the existing means of control and finding an answer to teachers reasoning around the two articles “We need to inform how the situation are in school when it is at its worst” and “Stop defaming school”. The analysis is structured by my questions at issue which are; How does the teachers' work with the means of control which exists in the curriculum to maintain the order in the classroom; how does the teachers concure to the concept of order in relation to the media and the political statements that exists regarding the order issues at school; are there any alternative measures and methods to maintain the order in the classroom. The result shows a unanimous view about what order is among the teachers. Order is a necessity for the pupils to have a good studying climate. The result shows the teachers accepts a classroom environment which is loud and a bit messy as long as the pupils knows what to do and does what they are supposed to do. The result further shows the teacher's leadership ability is decisive for maintaining order. The teacher should be an authority. She has to be consistent, be able to communicate, respect the pupils and be well prepared for the lessons. The result further shows reprimanding when someone disturbs the order or breaks the rules doesn't help. Teachers often uses threats like calling the parents or threaten to keep the pupil at school when the others goes on field trips, to get the situation under control.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken. I studien framkommer det att flickorna socialiseras inom förenings och tävlingsfostran. Det framkommer också att den manliga normen inte är så tydlig för dessa unga flickor. Däremot socialiseras de in i en könsbestämning som är mer åt den manliga normen än den kvinnliga normen utifrån samhällets perspektiv. Inom fotbollens värld socialiseras de i en norm där de har mer fria tyglar och därmed utvidgar gränserna för den manliga normen.

Abstract This examination project studies two groups of students, who are in the last year of the mandatory school attendance in Sweden (15 years old and in school year nine), their views and thoughts about the Swedish school. The purpose of this study is to examine how the students in the study thinks about the role that the Swedish school have, and should have in the society, and how, and if the fostering mission that the Swedish school have, has any implication on the student’s opinions. I have also studied if the student’s trusts the Swedish school. I have made my study on interviews with two groups of students, one with four boys and one with four girls. The members in both of the groups came from the same class in school year nine. My results shows that the students have some trust for the Swedish school but it’s hard to see if there is a high amount of trust or a low amount by looking at the boys answers, but the girls answers shows that they have a low amount of trust for the Swedish school. But both of the groups agree that the role that the school should have, is to teach the children things that they have use of in the future. They also agree that they have not been influenced by the schools fostering mission, and that is not the schools mission to foster the children, it’s the parents who should have that role. By the end of the examination project there is a discussion, where I discuss the implications that my results may have on my upcoming work as a teacher. / Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om hur två elevgrupper ser på den svenska skolan som institution, och om och i så fall hur skolans fostransuppdrag upplevs av eleverna, och om den har någon påverkan. Detta är även mitt syfte med examensarbetet, att undersöka hur elever ser på skolan. Detta gör jag genom att undersöka hur stort förtroende eleverna har för skolan, upplever eleverna att de blir utsatta för påverkan av de värden som skall förmedlas av skolan, eller har andra faktorer en större påverkan för elevernas åsiktsbildning? Min undersökning är gjord på intervjuer med två stycken fokusgrupper, en med fyra stycken killar, och en med fyra stycken tjejer. Båda grupperna kom från samma årskurs nioklass, från en högstadieskola som jag i examensarbetet håller anonym. Mina resultat visar att eleverna visar upp ett visst förtroende för skolan, men om förtroendet är högt eller lågt är svårt att utläsa ur killgruppens svar, medan tjejgruppen utrycker ett lägre förtroende för skolan. Men båda grupperna är överens om att skolans uppdrag är att ”lära ut barnen” och att det är skolans uppgift att lära dem saker de behöver ha med sig i framtiden. Eleverna i studien upplever sig inte heller bli utsatta för någon fostran eller påverkan från skolans håll, och dem anser inte heller att det är skolans uppgift att fostra eleverna, utan att det istället är en uppgift för hemmet. I den avslutande diskussionen så diskuterar jag mina resultat och vilka konsekvenser dessa kan ha för mitt kommande yrke som lärare.

Syftet med denna uppsats är att identifiera, kartlägga och jämföra de argument som fördesfram för och emot enhetsskolans (och så småningom grundskolans) införande under perioden1940-1962. De aktörer vars argument är av intresse är folkskollärare och läroverkslärare.Dessa båda lärargrupper antas ha haft olika attityder till den enhetsskola som föreslogs somett alternativ till det då rådande skolsystemet, där en allmän, kommunal folkskola avsedd förden breda allmänheten och en rad statliga läroverk och realskolor, främst avsedda förstudiebegåvade elever med höga ambitioner, existerade parallellt. Detta jämförelsevisförlegade system ledde enligt många till orättvisor som inte hade någon plats i ett samhälledär välfärden stadigt ökade.Studien är en kvalitativ testanalys och analysen har gjorts med hjälp av Ludvig Beckmansmodell för argumentationsanalys. Dessutom har materialet granskats utifrån GunnarRichardsons analysmodell ”Idéernas kraft eller realiteternas tryck?” Argumenten har jag främst sökt bland ett antal tidningar skrivna av och för lärare från de ovannämna lärargrupperna. Främst har jag använt mig av Tidning för Sveriges läroverk och Svenskskoltidning. Utöver detta har Statens offentliga utredningar (SOU) använts i stor utsträckning.Av undersökningen framgår att lärargruppernas argument skiljde sig åt främst gällande hurden nya skolan borde differentieras och vad målen med skolan borde vara.

Results in this study appears to show that the moral curriculum of the swedish school, from 1946 to 2011, has contributed to increasing equality between men and woman, the possibilities for self-realization, civics knowledge and choice of profession at the same time as it has participated in creating old and new form of exclusion/alienation. The conclusions lands in the advocacy of regaining the neutrality requirements in the moral curriculum of swedish schools. The school should work according to democratic practices but should not proclaim democratic-poltical doctrines. The moral curriculum should be as thin as possible and use a vocabulary which is open for relativism. The description of the Christian and humanist tradition should be developed into something more inclusive or complemented by the design of the diverse and actual society.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur vårdnadshavare uppfattar barns vistelsetid i relation till det förskolan erbjuder av omsorg, fostran och lärande. Detta för att söka svar utifrån enskilda vårdnadshavare erfarenheter, tankar samt åsikter. 18 vårdnadshavare från en förskola har tagit del av ett elektroniskt frågeformulär för att svara på frågor kring vistelsetid, omsorg, fostran samt lärande i förskola. Studien grundar sig på en kvalitativ metod med en teoretisk utgångpunkt i fenomenologi. Det insamlade materialet har sedan bearbetats och tolkats med hjälp av olika kategorier efter de svar som framkommit. Resultatet visar att vårdnadshavarna anser att trygghet och socialt samspel är två av de absolut viktigaste grundstenarna i förskolan för barns omsorg, fostran och lärande.

Syftet med denna studie var att se hur fostran av känslor gestaltas i två barngrupper i förskolansamt hur barn bemöter denna fostran. Studien tar även upp bakomliggande normer som synliggörsi och med fostranshandlingarna. Det är en kvalitativ studie bestående av fältstudier på tvåolika förskoleavdelningar, där en barngrupp bestod av fyraåringar och en barngrupp av femåringar.Studien är bedriven som en deltagande observation med en etnografisk ansats och jag haranalyserat datan utifrån Foucaults teorier om makt. Resultatet visar att fostran av känslor i dessabarngrupper gestaltas både som ett lyhört ledarskap och som vuxnas maktutövning och barnsmotstånd mot denna. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Results in this study appears to show that the moral curriculum of the swedish school, from 1946 to 2011, has contributed to increasing equality between men and woman, the possibilities for self-realization, civics knowledge and choice of profession at the same time as it has participated in creating old and new form of exclusion/alienation. The conclusions lands in the advocacy of regaining the neutrality requirements in the moral curriculum of swedish schools. The school should work according to democratic practices but should not proclaim democratic-poltical doctrines. The moral curriculum should be as thin as possible and use a vocabulary which is open for relativism. The description of the Christian and humanist tradition should be developed into something more inclusive or complemented by the design of the diverse and actual society.

Dagens debatt är fylld av argument kring disciplinens roll i skolan där både ökad och minskad disciplin förespråkas. Inte minst inför valet 2018 finns löften och krav på att denna fråga ska beröras. En del i denna debatt rör en önskan kring en tillbakagång till tidigare värdegrunder där en annan typ av disciplin var närvarande. Kring detta finns också en debatt kring kyrkan och religionens närvaro i skolans sfär där skolavslutning i kyrkan och religiösa friskolor dominerar. En genomgående tanke som finns är att fostran och styrningsprocesserna i skolan gått från ett mörker till ljus som under efterkrigstiden tog form av en individuell frihet och demokratiska värderingar. Denna studie behandlar styrningsprocessernas utveckling och förändring i skolans stadgar och läroplaner från 1842 till 2011 genom en genealogisk diskursanalys. Syftet är att kunna ge en härledning till dagens debatter kring disciplinära problem i skolan idag. Detta ställs i studien mot religionens närvarande och hur dessa processer förändrats i relation till dess närvaro i stadgarna. Metoden och resultatet bygger på Foucaults disciplinära maktanalys och genealogiska arbetssätt. Resultatet visar på att begreppsanvändningen i stadgarna har inte förändrats nämnvärt utanför den kroppsliga och religiösa närvaron som försvann 1962 i läroverket. Folkskolan visar på en utveckling där disciplinen istället ökat i relation till religionens tillbakagång och 1921, dryga tio år innan läroverkets förbud mot kroppslig bestraffning, infördes begreppet aga som en del av folkskolestadgans disciplinära åtgärder. De förhållningssätt som 1859 fanns i läroverken var också närvarande i dagens skollag. Den stora förändring som kan identifieras är den värdegrundsutvecklingen som skett där individuell frihet och mer demokratiska förhållningssätt växt fram under det senaste seklet, en del av denna värdegrunds förändring var också att den kroppsliga agan försvann och en mer psykologiskt inriktad disciplin tog form, i likhet med Foucaults disciplinära maktteori.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lärares tankar och uppfattningar av värdegrundsarbetet i årskurserna F-3. Insamlandet av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i olika årskurser mellan F-3. Intervjuerna transkriberades och genom en tematisk analys har data sedan bearbetats och kodats.  Resultatet av studien visar att lärarnas uppfattning av värdegrundsbegreppet är vitt och brett men att samtliga lärare är enade om att det i grund och botten handlar om hur man behandlar varandra. Värdegrundsarbetet i de klasser där lärarna arbetar visar sig främst spontant i situationer som uppstår, där det kräver att värdegrunden behöver påminnas om. Men flera lärare uttrycker att de gärna ser mer struktur och förebyggande arbete. Arbetet med etik och moral upplevs tätt sammanflätat i det övriga värdegrundsarbetet. I flera fall upplevs tidsbrist vid värdegrundsarbetet. Lärarna upplever att de skulle behöva mer tid till planerade värdegrundsarbeten utan att “stjäla” undervisningstid från övriga ämnen. Resultatet visar också att flera lärare önskar ett tätare samarbete mellan kollegor där det även finns möjlighet till att diskutera värdegrundsfrågor mellan pedagoger.