Syftet med uppsatsen är att undersöka de konkurrerande uppfattningar och anspråk ifråga om skolans fostransuppdrag som framförs i debatter om återinförandet av ordningsomdöme. För att besvara syftet har vi undersökt framställningen av skolan och dess fostransuppdrag i två riksdagsdebatter om återinförandet av ordningsomdöme, då detta särskilt aktualiserar frågor om skolan som en fostrande institution. Vi vill med denna uppsats bidra med mer kunskap om den syn olika partier har kring fostransuppdraget och i synnerhet ordningsomdöme i svenska skolan. Teoretiskt och metodologiskt har vi använt Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, enligt vilket språket har en konstituerande roll och påverkar därför den sociala verkligheten. Vi kompletterar Faircloughs kritiska diskursteori med perspektiv på makt och styrningsprinciper från Michel Foucault. Resultatet av analysen visar att det finns stora skillnader i framställningen av skolan och dess fostransuppdrag i de granskade debatterna. Analysen lyfter i synnerhet fram två kontrasterande framställningar av skolan, en positiv och en negativ bild. Dessa ligger till grund för olikartade positioner ifråga om ordningsomdömets vara eller icke vara. Analysen visade även på flera likheter mellan Foucaults olika makt och styrningsprinciper och de skilda uppfattningarna om skolan och inställningen till ett ordningsomdöme.

No description available.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen kring hur några förskollärare ser på sitt fostransuppdrag i allmänhet, samt hur de förhåller sig till barn som de anser har ett utmanande eller avvikande beteende i synnerhet. Metoden som används för att uppnå syftet med studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. Studien har analyserats och tolkats utifrån Foucaults maktperspektiv. Resultatet visar att utagerande beteende ses som utmanande eller avvikande men även andra beteenden framträder som avvikande mot rådande beteendenormer. Resultatet visar även att ett bemötande som leder till ett ändrat beteende hos barnet värderas som ett framgångsrikt bemötande, medan bemötande som sker i affekt värderas som mindre lämpligt. De värden som förskollärarna anser att barnen ska fostras mot relaterar de till läroplanens värdegrund. Förskollärarna lyfter fram vikten av allas lika värde, demokrati och hur man agerar i sociala samspel. Vår slutsats är att förskollärarna utövar makt i sina fostranshandlingar när de definierar och bemöter barn som de upplever ha ett utmanande eller avvikande beteende.

Att undervisa om kontroversiella ämnen i skolan är enligt framstående forskare i fältetgynnsamt för att skapa demokratiska medborgare. Det är dessutom förenligt medskolans övergripande uppdrag varpå historieämnet inte är ett undantag vilket anges i degällande styrdokumenten. Samtidigt råder det en brist på kunskap om hur svenskahistorielärare ser på relationen mellan kontroversiella ämnen i historieämnet ochuppdraget att fostra demokratiska medborgare. Denna studies syfte är att undersöka hurhistorielärare från två sydsvenska kommuner hanterar och ser på denna relation. Dennakvalitativa studie har inhämtat material genom semistrukturerade intervjuer med fyraverksamma historielärare. Lärarnas förhållningssätt analyserades utefter fyra strategierutvecklade av Robert Stradling. Analysen av lärarnas syn på historieämnet gjordesgenom Kvande och Naastads elva element i historieämnet som bidrar tilldemokratiupplärning. Det resulterade i insikten att respondentgruppen hållerkontroversiella ämnens roll i historieundervisning som essentiell för historieämnet ochen tillförsikt om kontroversiella ämnens användbarhet som redskap för att främja dendemokratiska fostran. Studien ger förslag på vidare forskning som kan bidra med merfördjupad kunskap om vilka ämnen som upplevs kontroversiella beroende på plats samten djupare analys av huruvida olika historiekulturer i ett klassrum bidrar till möjlighetereller hinder för en den demokratiska fostran.

I läroplanen för den svenska förskolan Lpfö98/2016 står det att “Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan” (Skolverket 2016). I det här examensarbetet har syftet varit att undersöka förskollärares berättelser kring omsorg om barn i förskolan samt hur de dokumenterar omsorg i sitt syste- matiska kvalitetsarbete. Vår uppfattning är att begreppet omsorg inte har en framträdande roll i förskolans läroplan. I den här studien utgår vi från tre övergripande teman; hur förskollärare arbetar med omsorg i sin verksamhet, hur förskollärare dokumenterar omsorg i kvalitetsarbetet samt deras tillbakablickar och framåtblickar kring omsorgsbegreppet. Genom dessa teman har vi velat ta reda på hur förskollärare tolkar omsorgsbegreppet, samt hur de utifrån läroplanen arbetar med och dokumenterar omsorg i sin verksamhet. Vi intervjuade sex förskollärare som alla arbetade på samma förskola. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa analyserade vi sedan utifrån innehållsanalys för att få syn på mönster, likheter och skillnader i respondenternas svar. Vår teoretiska grund bygger på Nel Noddings (2012a, 2012b, 2012c) teori om omsorgsetik. Utifrån studiens resultat har vi kunnat se att förskollärarna anser att trygghet är en stor del av omsorgen samt att den är en grundläggande faktor för barnens välbefinnande. Resultaten visar även att förskollärarna inte anser sig dokumentera omsorgen utan den får stå tillbaka för dokumentationen kring barnens lärande. På grund av detta får inte omsorgen och lärandet likvärdig status och kan på så vis inte verka på samma villkor. Flera av förskollärarna talar om negativa faktorer som stora barngrupper och tidsbrist som skeenden som delvis påverkar deras arbete med omsorg. De tycker däremot att en revidering av läroplanen och ett förtydligande av omsorgsbegreppet är något bra och nödvändigt. Nyckelord: Dokumentation, fostran, förhållningssätt, förskollärare, lärande, omsorg, om-sorgsetik

Syftet med denna studie är att skapa förståelse kring hur förskollärare kan tolkafostransuppdraget och vad fostran i förskolan innebär för dem. Vi har insett att det inteär självklart att fostransuppdraget innebär och tolkas på samma sätt av alla förskollärareoch har därför valt fostran i förskolan som forskningsområde.De begrepp som vi har använt oss av i studien är Sommers tolkning av fostran somindirekt och direkt och Baumrinds begrepp auktoritativ och auktoritär fostransstil. Dettaför att synliggöra hur fostran kan gestaltas på olika sätt. Även Foucaults maktteori därbegreppen makt och disciplin används i studien för att skapa förståelse för hur maktuppstår och används i förskolan och hur det i sin tur påverkar gestaltningen av fostran.Bourdieus teoretiska begrepp habitus brukas också i studien för att belysa hur deintervjuade förskollärarnas fostransbakgrund kan påverka deras tolkning avfostransuppdraget och därmed också deras agerande i fostranssituationer. Metoden vivalt är kvalitativa intervjuer, detta för att kunna synliggöra och skapa förståelse för vadfostran i förskolan innebär för de utvalda förskollärarna.Resultatet av denna studie visar att de intervjuade förskollärarnas syn på och tolkning avfostransuppdraget stämmer överens om att vara goda förebilder för barnen och att derasuppdrag är att fostra barnen till goda samhällsmedborgare. Däremot skiljer sig tankarnaom vad som ska förmedlas till barnen och när de ska vägledas. Det framkommer ocksåatt barnens vardag i förskolan styrs mycket av tid och rum som leder till att barnensinflytande begränsas. Resultatet visar att förskollärarnas fostransbakgrund kan habetydelse för hur de tänker och agerar i fostranssituationer på förskolans arena.Resultatet kommer att presenteras utifrån fyra teman som synliggjorts i analysen avempirin. Sammanfattningsvis kommer resultatet av studien att diskuteras och möjligframtida forskning kommer att lyftas.

Den här studien handlar om hur pedagoger praktiserar fostran av barn i förskolan trots  att begreppet fostran inte används i läroplanen som skall fungera som ledstjärna för pedagogers arbete i verksamheten. Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur fostran och vägledning praktiseras under måltidssituationer i förskolan. För att uppnå syftet observeras och granskas interaktioner mellan pedagoger och barn under måltider med huvudfokus på pedagogen. Vilket vi synliggör genom att lägga ett maktperspektiv på studien för att synliggöra aktuella maktpositioner och maktutövning som sker i interaktion mellan vuxna och barn. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att undersöka och granska sex måltidssituationer på tre olika förskolor i södra              Norrland i Sverige. Resultatet visade att pedagoger praktiserar fostran genom att påverka barnets             beteende genom tillrättavisningar, beröm och frågor i former av direkt och indirekt vägledning.             Fostrandet riktas mot ett önskvärt beteende där barn handlar självständigt oberoende av pedagogers vägledning och stöd är central. Vidare visar resultatet att pedagoger även utför inkonsekventa handlingar mot vad de fostrandet av  barn mot vid måltider genom att servera barnmat oavsett om barnet hävdar sin självständiga förmåga. De slutsatser vi dragit är att pedagogers maktutövande och fostran har goda möjligheter till att ge en verkan på barnen eftersom att barnen underordnar sig pedagogernas maktposition och maktutövande. De områden som synliggjorts utifrån analysen är att pedagoger riktar fostran av barn mot ett gott bordsskick, att bli självständiga individer samt att använda sig av verbal kommunikation vid måltidssituationer. / <p>2019-12-20</p>

Denna studie behandlar ämnet stallet som fostrande miljö för svenska kvinnliga chefer, genom de interaktioner som beskrivs som relevanta för yrkeslivet. I studien undersöks även om de socioekonomiska kapitalen påverkat och påverkats av vistelsen i stallmiljön och yrkeslivet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats då fokuset ligger på hur respondenterna själva beskriver sin vistelse och erfarenheter från stallmiljön. För att samla in empirin gjordes nio semistrukturerade intervjuer, genom att göra semistrukturerade intervjuer låts respondenterna tala fritt inom ramen för ämnet. Empirin tolkas och analyser sedan med hjälp av Bourdieus teorier om kapital och habitus, Goffmans teori om tron på rollen samt Collins teori om interaktionsritualer. Genom att genomföra studien tolkas det att det finns vissa egenskaper som respondenterna beskriver som framträdande. Dessa beskrev respondenterna att de utvecklat i stallmiljön och är av värde för deras sätt att tänka och agera i yrkeslivet.

Studien undersöker ”Tio små kompisböcker” som läromedel och bokseriens budskap för vad som anses viktigt för barn att lära sig samt hur det kan påverka barns aktörskap. Studien består även av intervjuer med förskollärare om hur och i vilket syfte de arbetar med bokserien i förskolans undervisning. Bokförlaget Natur &amp; Kultur är utgivare av bokserien och deras målsättning är att ge ut folkbildande litteratur som ska verka för tolerans, humanism och demokrati. Genom att analysera litteraturen och intervjuerna med förskollärarna ville vi synliggöra vilka känslor och moraliska värderingar som anses rätt och därmed hur barn påverkas i sitt aktörskapande. Empirin har bearbetats både enskilt och tillsammans och med våra egna tolkningar och generaliseringar som lett fram till studiens resultat. Genom att vi utgick från en induktiv ansats i analyserna av empirin kunde vi se att de didaktiska frågorna VAD, HUR och VARFÖR passade som teman. Vi använde sedan frågorna som utgångspunkt vidare i analysprocessen som gjorde att studien tillslut landade i det sociokulturella perspektivet med inslag av pragmatismen. Forskningen om barnlitteratur som ligger till grund för studien fokuserar främst på hur den använts i fostrande syfte både historiskt och i nutid.  Resultatet som vi kommit fram till genom studien är att förskollärarna främst arbetar med bokserien i värdegrundsarbetet som verkar handla om värderingar som ska forma barnen till att bli socialt ansvarskännande samhällsmedlemmar. Värderingarna som bokserien framhäver är att vissa känslor som glad är mer önskvärda än att vara arg och beteenden som är mer önskvärda är att hjälpas åt och dela med sig till andra. Att använda bokserien i förskolans undervisning ska ge barnen förutsättningar att lära sig använda de normer och värderingar som anses rätta av en individ av samhället. Resultatet påvisar även att de yngre karaktärerna i bokserien inte klarar sig lika bra på egen hand och behöver hjälp från de äldre karaktärerna vilket kan anses förminska barnens aktörskapande.

Syftet med den här uppsatsen är att identifiera hur lärare i grundskolan, arbetar med demokratiuppdraget i en mångkulturell kontext. Studien ämnar ta reda på hur lärare upplever sitt demokratiuppdrag med tanke på fostran av elever med annan kulturell bakgrund än den svenska. Metoden som använts är kvalitativa, semistrukturerade intervjuermed fenomenologiskt fokus. De tio lärare som har intervjuats till den här studien arbetar alla med mångkulturella elever. Lärarna beskriver olika stödstrukturer och arbetsformer som de använder i arbetet med demokrati rent allmänt.Svårigheter som beskrivs istudien är elever med avvikande värden än de svenska,kulturkrockar samt skillnad i beteenden mellan svenska elever och elever med andraetniciteter. Berikande är att få ta del av andra kulturer.