Denna studie undersöker begreppet likvärdighet genom att analysera hur elevernas bristande kunskapskontinuitet vid skolbyte upplevs och hanteras av rektorer och lärare, samt deras uppfattningar om den nya stadieindelade timplanens påverkan i måluppfyllelse och likvärdighet. Studien baseras på en semikvantitativ webbenkätundersökning med 145 rektorer och lärare i grundskolor i hela landet.  Mer än hälften av informanterna får inte någon information om elevernas tidigare undervisningstid. Kartläggning av elevernas kunskapsnivå vid skolbyte är utbredd och många bekräftar att påtagliga kunskapsluckor existerar. Majoriteten menar att eleverna får möjlighet att ta igen undervisningen genom kompensatoriska åtgärder som innebär anpassning av undervisningssätt och extra insatser utanför skolans ordinarie schema. Tidsstyrningen i skolan påverkas huvudsakligen av timplanen istället för lärarnas och elevernas önskemål. Ramfaktorteori och händelselogik visar att begreppet likvärdighet har två dimensioner. Likvärdighet mellan skolorna påverkas negativt av den befintliga timplanens brist på avstämningstillfällen, som leder till låg kunskapskontinuitet vid skolbyte. Detta avspeglas i informanternas positiva attityd mot centraliseringsåtgärder som exempelvis en stadiepreciserad timplan. Likvärdighet mellan eleverna är det mål som informanterna enligt sin inre logik strävar efter med hjälp av pedagogisk kartläggning och kompensatoriska åtgärdar. För att öka likvärdigheten måste timplanens implementering vara mer realistisk och stadieprecisering måste kompletteras med uppföljning i förhållande till måluppfyllelse. / This study examines the interpretation of educational equity by analysing how students’ lack of knowledge continuity upon school switching is experienced and handled by principals and teachers, and their opinion on the new level-divided national time schedule’s effects on goal attainment and equity. 145 principals and teachers in primary and lower secondary schools in Sweden participate in a semi-quantitative web survey for this study.  More than half of the informants do not receive any information concerning students’ former teaching hours. It is a common practice to chart students’ level of knowledge and one third of the informants confirm a significant knowledge gap. Catching up on lost teaching is possible according to most informants, with compensatory measures that encompass adaptation of teaching methods and extra-curricular activities not included in the normal timetable. Time allocation is mainly determined by the constraints of the national time schedule instead of the needs of teachers and students. By applyingthe theory of frame factor and practical reasoning, it is shown that equity has two dimensions. Equity between schools is dampened by the current national time schedule’s lack of follow-up occasions, leading to inadequate knowledge continuity upon school switching. This is reflected by the informants’ positive attitude towards educational centralisation by means of a more precise, level-divided time schedule. Equity between students has been the main goal that most schools strive for, by implementing knowledge-charting procedures and compensatory measures in the light of practical reasoning. In order to improve equity, a more precise and realistic time schedule needs to be complemented by more rigorous control in relation to goal-fulfilment.

Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur förskollärare tolkar och resonerar kring fysisk aktivitet i relation till begreppet undervisning i den reviderade läroplanen Lpfö 18. I vår undersökning valde vi fokusgruppsintervjuer som kvalitativ intervjumetod. Fyra förskolor och totalt 16 förskollärare intervjuades och resultatet ställdes mot relevant litteratur samt tidigare forskning. I studien används ramfaktorteorin som teoretiskt ramverk för att upptäcka samband mellan rörelseglädje och ramfaktorteori. Resultatet visar att möjligheten till undervisning av fysiska aktiviteter i förskolan påverkas utifrån konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar. Undersökningens slutsats är att förskollärare alltid arbetat med undervisning i relation till rörelseglädje i förskolan men att det krävs tid, planering och engagemang till bearbetning av läroplan för att målstyrda lärprocesser ska kunna genomföras och uppnås. / The purpose of the study was to increase the knowledge about how preschool teachers ideas about physical activity in relation to the concept teaching in the new curriculum Lpfö 18. The study was a qualitative study and the data was collected in form of focus group interviews. Four preschools and total 16 preschool teachers were interviewed (four groups). Framework factor theory was used as a theoretical framework. The result shows that the possibility of teaching physical activities in preschool are influenced by constitutional, organizational and physical frameworks. The study's conclusion is that preschool teachers have always worked with teaching in relation to physical activity in preschool, but that it requires time, planning and commitment to the processing of the curriculum in order to be able to implement and achieve goal-oriented learning processes.

Sammanfattning I denna studie har FRAM-samarbetet stått i fokus. FRAM är ett interkommunalt skolutvecklingssamarbete som har pågått i några kommuner i en av storstadsregionerna . Syftet har varit att genom intervjuundersökningar belysa hur FRAM bidragit till kvalitetsförbättring och skolutveckling i de utvärderade skolorna. Utgångspunkten för denna studie har varit att undersöka i vilken grad två aktörer i ledningsnivå, nämligen förvaltningschefer och rektorer, har uppfattat FRAM’s bidrag och på vilket sätt de anser att den lett till kvalitetsförbättring. Studien är en kvalitativ forskningsstudie där förvaltningschefer och rektorer har blivit intervjuade med utgångspunkt från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Där aktörerna och deras handlingsutrymme har beaktas i samband med de institutionella ramar och förutsättningar i vilka de befinner sig i. Ett dialektiskt samspel mellan individen och de institutionella normer och rutiner i vilken individernas handlingar formas av och i. Studien har en abduktiv ansats i betydelsen att den söker efter mönster och drag, i empirin, det vill säga de processer som pågått i samband med utvärderingarna, tillsyfte att med stöd av teorin för att öka förståelsen och kunskapen om FRAM-utvärderingens bidrag till kvalitetsförbättring i den enskilda skolan och den kommunala skolorganisationen. Studien lyfter upp blicken från de skolinterna aktörer (rektorer, lärare, elever) till de externa det vill säga den kommunala förvaltningens och de statlig institutionellas betydelse för hur det praktiska kvalitetsfrågorna formas och sker i skolan. För att förstå olika aktörers handlingar i det skolexterna, belystes två centrala begrepp, kvalitetsförbättring och utvärdering, vilket har präglat skolan i de senaste 20 åren. Vidare redovisades hur förändringar i styrningsmekanismer lett till dessa begrepps intrång i skolväsendet. Kvalitetsredovisningar och kvalitetskontroll av olika slag har så småningom omvandlats till härskande styrmekanism i skolan. Med kvalitetsstyrning följer andra kontroll mekanismer såsom uppföljning och utvärdering i skolans vokabulär. På så sätt har utvärdering omvandlas till en självklar melodi i skolan och övriga samhället för den delen. Men vad dessa utvärderingar leder till och vilken funktion de har pratas mindre om. Vidare redovisas hur åtstramning i den statliga ramfaktornivån gällande kvalitetsredovisningar ledde till åtskilliga aktiviteter och åtgärder runt om i landet i början och mitten av 2000-talet. FRAM är en av dem. Resultatet i den här forskningsstudien bekräftar tidigare forskning att externa och centralstyrda utvärderingars funktion ofta är av en administrativ karaktär och tjänar mest de centrala organisationerna än den lokala. Undersökningen bekräftar även att yttre aktörerna handlingar har betydelse för att leda och stödja utvecklingsarbetet i den enskilda skolan och hur den kan formas och drivas. Av studien framgår att skolutveckling och kvalitetsförbättring, i betydelsen högre måluppfyllelse, är en lokal angelägenhet och de växer utifrån analys av de lokala behov och långsiktig förändringsarbete. Forskning visar även att den lokala skolan inte mäktar ensamt att hålla en stadig förändringstakt om den inte får stöd från förvaltningen med analysverktyg, ledarskap och andra resurser. Nyckelord: Utvärdering, skolutvärdering, kvalitetsförbättring, skolutveckling, uppföljning, kvalitetsredovisning, Skolinspektion, Handlingsutrymme, ramfaktorteorin, inre och yttre gränser / In this study, FRAM- cooperation was in focus. FRAM is an inter-municipal school development cooperation that has been going on in a few communities in the metropolitan regions. The aim has been to highlight how FRAM by using interview surveys contributed to quality improvement and school improvement in the evaluated schools. The starting point of this study was to examine the degree to which two actors in management, namely managing directors and principals, have perceived FRAM´s contributions and how they feel it has led to quality improvement. The study is a qualitative research study in which management directors and principals have been interviewed on the basis of one Frame factor theoretical perspective. There, participants and their flexibility have taken into account the institutional framework and the conditions in which they are involved. This is a dialectical interplay between the individual and the institutional norms and practices in which the actions of individuals are shaped. The study is abductive in the sense that it looks for patterns and traits, the empirically, that is, the processes going on in the evaluations, intended to with the support of the theory increase understanding and knowledge of FRAM evaluation contribution to quality improvement of the school and the local school organization. The study changes perspective from the impact of school's internal participants (principals, teachers, students) to that of the external ones i. e. the municipal administration and the state institution on how the practical quality issues are formed in school. In order to understand different actors ´actions in the school externally, two key concepts were quality highlighted, improvement and evaluation, which have characterized the school system in the past 20 years in Sweden. It is also reported how changes in governance mechanisms have lead to intrusion of these concepts into the school system. Quality reports and quality control of various kinds have been gradually converted into dominant control mechanism in school. With quality management follows the other control mechanisms such as monitoring and evaluation of the school's vocabulary. In this way, evaluation has become a natural feature in school and society too, for that matter. But what these evaluations lead to and what function they have, is less talked about. Furthermore it is shown how austerity at government framework level concerning quality reports led to numerous activities and actions around the country in the early and mid 2000's. FRAM is one of them. The results of this research study confirm previous research that external and centralized function evaluations often are of an administrative character and they mostly serve central organizations more than the local ones. The survey also confirms that external actors are relevant in order to lead and support the development of the school and how it can be formed and operated. The study shows that school development and quality improvement, in the sense of greater achievement, is a local matter and they develop by the analysis of local needs and long-term change. Research also shows that the local school alone is not capable of keeping a steady pace of change if it is not supported by management with tools of analysis, leadership, and other resources.

Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka hur lärare i moderna språk uppfattar begreppet entreprenöriellt lärande, och vilka möjligheter och hinder de ser med att tillämpa entreprenöriella arbetsformer i språkundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur sju lärare i moderna språk med olika uppfattningar resonerar kring entreprenöriellt lärande i sina ämnen. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom att våga, förmågan att ta initiativ och omsätta idéer till handlingar men de ser sig också ställda inför en del svårigheter med att tillämpa de nya metoderna. Ett intressant utfall var att lärarnas uppfattning av sina förutsättningar hänger ihop väldigt starkt med deras uppfattning av och förhållningssätt till EL. Studien visar att det krävs större satsningar och framförallt mer forskning och beprövad erfarenhet inom fältet. / The new curriculum for primary education 2011 calls on all teachers in Swedish schools to strengthen an entrepreneurial attitude in students. According to the government's Strategy for entrepreneurship in education, entrepreneurship should permeate the whole school system. While some research has been done at secondary level and from a student perspective, relatively few studies have investigated the issue from a teachers' perspective and at primary level. The prerequisites for the introduction of entrepreneurial learning are somewhat unclear. An important condition is, however, that teachers are familiar with concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning. This study aims to examine how teachers of modern languages perceive the concept of entrepreneurial learning, and what opportunities and obstacles they see to the application of entrepreneurial work in language teaching. By using qualitative interviews, the study investigates how seven teachers of modern languages with different experiences of the methods reason about enterprise learning in their subjects. The teachers find it important to help their students develop such characteristics as daring, the ability to take initiatives and turn their ideas into actions, but they also find themselves facing some difficulties in applying the new methods. An interesting outcome was that the teachers’ perceptions of their conditions are closely connected to their perceptions of and attitudes towards enterprise learning. The study shows that greater efforts and most importantly, more research and documented experience is needed in the field.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att: Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar. Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar friluftsundervisningen i hög grad. Lärarna försöker prioritera ämnesområdet friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt. För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik. / In this qualitative interview study PE-teachers perceptions of outdoor teaching in schools in the North-West region of Götaland, in Sweden, were examined. The following key issues were examined; attitudes and experiences, frameworks, as well as didactic approach, which prevails in outdoor education, and the aim was to investigate outdoor education related to these factors. The study reveals, among other things, that: The teachers have similar attitudes and experiences for outdoor recreation. Their vision seems to have been marked by experiences in later ages. The teachers are relatively satisfied with the constitutional, organizational and physical frameworks of today, but that those frames are factors that affect outdoor teaching. The teachers try to prioritize the field of outdoor activities to a greater extent than in the past, but they have slightly different didactical approaches. In order to investigate these issues, qualitative and semi-structured interviews were used as a method for data collection. Five different teachers at five different schools, in North-West of Götaland, has been interviewed. The study was anchored in three theoretical frameworks; habitus theory, frame factor theory and didactics.

Fysisk aktivitet är en betydelsefull faktor för människors psykiska och fysiska hälsa. I dagens samhälle har stillasittandet ökat och den fysiska aktiviteten minskat. Mer än 85% av barnen i Sverige går i förskolan vilket gör förskolan till en betydande plats för barn att vara fysiskt aktiva på. Vad händer om förskolan inte är en arena som främjar fysisk aktivitet? Mot denna bakgrund är syftet med föreliggande studie att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter och arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från en kvantitativ ansats där datainsamlingen sker genom en webbaserad enkät som besvaras av 54 förskollärare. Studiens huvudresultat visar att förskollärarna har goda erfarenheter av fysisk aktivitet. Det är vanligast att vuxenstyrd fysisk aktivitet genomförs 2-3 gånger i veckan. Det framkommer i resultatet att förskolans fysiska miljö och organisatoriska faktorer som personaltäthet och tid är betydelsefulla faktorer som påverkar förskollärares arbete med fysisk aktivitet i förskolan. Trots förskollärarnas goda erfarenheter av fysisk aktivitet lyfts pedagogers kunskap och engagemang fram som en faktor som påverkar barns möjligheter till fysisk aktivitet. I resultatet presenteras även tydliga samband mellan förskollärares erfarenheter och variabler som mängden vuxenstyrd fysisk aktivitet, förskolans inomhusmiljö och tid. För att öka barns fysiska aktivitetsnivå i förskolan är pedagoger i behov av att stärka sina kunskaper kring fysisk aktivitet, samt i högre utsträckning vara engagerade i arbetet med barns fysiska aktivitet i förskolan. Även förskolors inomhusmiljö behöver utvecklas och anpassas för att förskollärare ska kunna genomföra ett arbete som främjar fysisk aktivitet. / Physical activity, preschool, preschool teacher, childrens health, environment, frame factor theory

Syftet med uppsatsen var att studera huruvida det går att sätta rättssäkra betyg på elever i idrott och hälsa under distansundervisning. Enkätundersökning var metoden för att besvara frågeställningen. 100 lärare deltog i undersökningen och besvarade tolv frågor om ämnets planering och bedömning i idrott och hälsa. Resultatet visade att 84 % av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande eller delvis utmanande att planera lektioner för elever på distansundervisning i ämnet idrott och hälsa. Resterande (16 %) ansåg det lätt eller delvis lätt att planera undervisning på distans. Gällande att bedöma elever under distansundervisning ansåg 87 % av de svarande att det är utmanande eller delvis utmanande att planera undervisning på distans. Resterande (13 %) ansåg det vara delvis lätt, men inga lärare ansåg det vara lätt. Resultatet visade på att det är en bred fördelning gällande de undervisningsmetoder lärare använde under distansundervisningen. Lärare använder kommunikation via videosamtal med eller utan kamera, mailkorrespondens eller kontakt via andra plattformar. Eleverna arbetar med “deadlines” och en del får disponera tiden fritt utifrån att de utför de uppgifter som de är tilldelade. Flera lärare svarade att de inte kan garantera att eleverna själva gör vad som förväntas av dem samt att det är ett problem. I slutsatsen kom vi fram till att det inte går att garantera rättssäkerhet vid betygsättning av distansundervisning i idrott och hälsa. Resultatet som presenteras visade att en majoritet av de svarande lärarna ansåg det vara utmanande att både planera, genomföra samt bedöma idrott- och hälsaundervisningen. Det var för oss ett tecken på att rättssäkerheten vid betygssättningen bör ifrågasättas. För framtida studier presenterade vi flera förslag på vad vi ansåg vara relevant att studera vidare om.

Syftet med denna studie är att belysa hur gymnasielärare i samhällskunskap använder formativ bedömning, hur detta påverkas av interna och externa faktorer samt vilka förutsättningar att ge formativ bedömning som respondenterna beskriver som specifika för samhällskunskap. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och ramfaktorteorin utgjorde studiens teoretiska utgångspunkt. Ett resultat av studien är att samtliga respondenter använder formativ bedömning och anpassar densamma utifrån varje elevs behov. Ett annat resultat är att respondenterna menar att externa faktorer har en större påverkan på deras formativa bedömning än interna faktorer. Ytterliggare ett resultat är att hälften av respondenterna anser att det finns specifika förutsättningar att använda formativ bedömning i samhällskunskap jämfört med historia, svenska och matematik. / The purpose of this study is to highlight how social studies teachers in the Swedish upper secondary school uses formative assessment, how this is affected by internal and external factors and which conditions to give formative assessment the respondents describes as specific for social studies. The result of the study is based on semistructured interviews with six social studies teachers in the upper secondary school. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis and the frame factor theory constituted the studies theoretical starting point. One result of this study is that all respondents uses formative assessment and adjusts the same based on the specific needs of every pupil. Another result is that the respondents consider external factors as having a larger impact on their formative assessment than internal factors. A further result is that half of the respondents think that there are specific conditions for using formative assessment in social studies compared to history, swedish, and mathematics.

Studiens syfte är att bidra med kunskaper om hur blivande förskollärare ser på fysisk aktivitet i förskolan och om det finns yttre ramfaktorer som påverkar för vilken fysisk aktivitet som möjliggörs. Det handlar om yttre ramfaktorer såsom styrdokument, tid för planering, pedagogers kompetens och förhållningssätt, barngruppens storlek, lokaler, miljöer samt materiella resurser. Dessa ramfaktorer utgår från ramfaktorteorin som också varit den teoretiska grunden för vår studie. 14 blivande förskollärare fördelat på tre grupper deltog i studien, där fokusgrupper användes som metod för att få kunskaper om vilka uppfattningar de blivande förskollärarna har om fysisk aktivitet och vilka yttre ramfaktorer som kan påverka inom området. Utifrån ljudinspelning vid fokusgruppsintervjuerna samt transkribering av materialet som sedan analyserades utifrån IPA- metoden, kunde ett resultat urskönjas.Resultatet visar att de blivande förskollärarna upplever att de finns påverkande ramfaktorer för vilken fysisk aktivitet som kan möjliggöras i förskolan. Läroplanen och tiden för planering av fysisk aktivitet är svårpåverkade ramfaktorer. Att barngruppens storlek, pedagogers kompetens och förskolans olika miljöer är ramfaktorer som påverkar möjliggörandet av fysisk aktivitet framkommer också. Samtidigt ser de blivande förskollärarna möjligheterna i att kunna påverka dessa ramfaktorer för att kunna möjliggöra för fysisk aktivitet i större utsträckning. Därmed visar resultatet att hur förskollärare väljer att förhålla sig till de yttre ramfaktorerna, påverkar för vilken fysisk aktivitet som sker i förskolan. Vår studie visar att blivande förskollärare har en positiv syn i att se möjligheterna i de yttre ramfaktorerna vilket bidrar till att barn i större utsträckning får vara fysiskt aktiva. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how prospective preschool teachers view physical activity in preschool and whether there are external framework factors that affect which physical activity is made possible. These are external framework factors such as curriculum, time for planning, educators' skills and attitudes, the size of the children's group, premises, environments and material resources. These framework factors are based on the framework factor theory, which has also been the theoretical basis for our study. 14 prospective preschool teachers divided into three groups participated in the study. Focus groups were used as a method to gain knowledge about what perceptions the prospective preschool teachers have about physical activity and which external framework factors can influence the area. Based on audio recording at the focus group interviews and transcription of the material, which was then analyzed based on the IPA method, a result could be discerned. The results show that the prospective preschool teachers feel that there are influencing framework factors for what physical activity can be made possible in the preschool. The curriculum and the time for planning physical activity are difficult factors to influence. It also appears that the size of the group of children, the competence of educators and the different environments of the preschool are framework factors that affect the enabling of physical activity. At the same time, the prospective preschool teachers see the possibilities in being able to influence these framework factors in order to be able to enable physical activity to a greater extent. Thus, the results show that how preschool teachers choose to relate to the external framework factors, affects for which physical activity takes place in the preschool. Our study shows that prospective preschool teachers have a positive view in seeing the possibilities in the external framework factors, which contributes to children being physically active to a greater extent.

Detta arbete syftar till att bidra med utökad kunskap om hur samhällskunskapslärare på gymnasiet utformar undervisning om samhällsaktuella händelser. Studien ämnar beskriva lärarnas didaktiska avvägningar vid urvalet av undervisningsmetoder. Utöver det var syftet att undersöka vilka ramfaktorer som påverkar lärarna mest i undervisningen om samhällsaktuella händelser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare i samhällskunskap som undervisar på olika skolor i landet. Dessa hade varierade erfarenheter av undervisningen och utöver det undervisade olika elevgrupper som kännetecknades av olika etniska, kulturella och socioekonomiska bakgrunder. Resultatet visar att lärarna påverkas i undervisningen av olika faktorer som bestäms främst genom styrdokumenten, administrationen och de olika elevgrupperna. Empirin visar att lärarna undervisar kontinuerligt om samhällsaktuella händelser genom varierande undervisningsmetoder. Empirin påvisar också att de mest positiva påverkningsfaktorerna i undervisningen var eleverna själva medan de hämmande undervisningsfaktorerna var av den administrativa karaktären. Slutsatsen som dras från studien handlar om lärarens behov av anpassning till skolans specifika kultur och miljö, arbetsvillkor med avseende på tillgängliga resurser samt den miljö som eleverna kommer ifrån. Studiens viktigaste bidrag bekräftar det ramfaktorteoretiska ramverkets riktighet att undervisningen utformas med hjälp av olika tolkningar av styrdokumenten och anpassas till en specifik elevgrupp. Konsekvensen blir att såväl lektionsinnehåll som krav och bedömningar ser olika ut i olika undervisningsgrupper. / This work aims to contribute with increased knowledge about how social studies teachers at upper secondary school design teaching about current events in society. The study aims to describe the teacher´s didactic considerations for the selection of teaching methods. In addition to that, the aim was to investigate which framework factors influence the teachers the most in teaching about current events in society. The study is based on qualitative interviews with six social studies teachers who teach at different schools in the country. These had varied experiences of teaching and, in addition, taught different groups of students characterized by different ethnic, cultural, and socio-economic backgrounds. The results show that the teachers are influenced in teaching by a range of factors which are mainly determined by the governing documents, the administration, and the different student groups. Empiric evidence shows that teachers continuously teach about current events in society through varying teaching methods. Empiric evidence shows also that the most positive influencing factors in teaching were the students themselves, while the inhibiting teaching factors were of an administrative nature. The conclusion drawn from the study concerns the teacher's need for adaptation to the school's specific culture and environment, working conditions with respect to available resources and the environment the students come from. The study's most important contribution confirms the correctness of the frame factor theoretical framework, that the teaching is designed with the help of different interpretations of the governing documents and is adapted to a specific student group. Consequently, lesson content, as well as requirements and assessment are different in different student group.