Studiens forskningsgap visas genom mångtydigheten som råder kring specialpedagogensuppdrag och arbetsuppgifter, vilket medför och ökar utbytbarheten i den specialpedagogiskayrkesprofessionen. Tidigare forskning visar att ramfaktorer såsom rektorns ledarskap ochkunskap om specialpedagogens uppdrag, påverkar vilka arbetsuppgifter och ansvarsområdensom tillfaller specialpedagoger i grundskolan. Syftet med studien är därmed att synliggöraramfaktorer som styr specialpedagogens ansvarsområden i grundskolans systematiskakvalitetsarbete och på så sätt rama in specialpedagogens profession. För detta användessemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, innefattandes fyra rektorer och femspecialpedagoger från fyra olika grundskolor. Den teoretiska ansatsen i studiens analys utgickfrån professionsteorin. Resultat och analys visar att specialpedagog tillhör benämningsemiprofession utifrån bland annat sin tvärvetenskapliga utbildning och begränsade autonomigenom skolans styrdokument, rektors ledarskap och organisatorisk struktur i grundskolansverksamhet. Analysen visar vidare att specialpedagogens tvärvetenskapliga kunskap möjliggörflexibilitet för hur specialpedagogers kompetens kan prioriteras i det systematiskakvalitetsarbetet samt ökar möjlighet för samsyn i den tvärprofessionella samverkan i detsystematiska kvalitetsarbetet. Studiens slutsats är att de främsta ramfaktorer som styrspecialpedagogens ansvarsområden i grundskolans systematiska kvalitetsarbete ärstyrdokument, ledarskap och organisation i kvalitetsarbetet. Vidare dras slutsats att trotsspecialpedagogens flexibla och mångfacetterade kompetens, skulle professionen gynnas av ettförtydligande av specialpedagogens uppdrag som i sin tur skulle kunna minskaspecialpedagogens utbytbarhet. / This studies research gap is shown by the ambiguity revolving around the special educationneeds coordinators (SENCO) work tasks and assignments, causing, and increasing theinterchangeability of the profession. Prior research has shown that frame factors as the headteachers’ leadership and knowledge of the SENCOs tasks, affects which assignments and areaof responsibility are assigned to SENCOs in primary school. The aim of this study is to visibilizethe frame factors determining the responsibilities of SENCOs in the primary schools’ systematicquality work, and thereby frame the profession of SENCO. The data was collected though semistructuredinterviews including four head teachers and five SENCOs from four differentprimary schools. The studies theoretical approach was based on the theory of profession.Results and analysis show that SENCO belongs to the term semi-profession due to theirinterdisciplinary education and autonomy limited by the schools’ governing documents, thehead teachers’ leadership, and the organizational structure in the primary schools’ activities.The analysis also show that the SENCOs’ interdisciplinary knowledge enables flexibility tohow SENCOs’ expertise can be prioritized in the schools’ systematic quality work. Following,this increases the opportunity for consensus within the interprofessional cooperation in thesystematic quality work. The conclusion of the study is that the most outstanding frame factorsdetermining SENCOs responsibilities in the primary schools’ systematic quality work aregoverning documents, leadership, and the organization of the primary schools’ activities.Furthermore, the study concludes that even if the expertise of SENCO can be described asflexible and versatile, the profession would benefit from a clarification of the tasks which coulddecrease the interchangeability of SENCO.

Bakgrund. Simning är en livsviktig kunskap och färskvara. Därför behöver förmågan underhållas livet ut. Simförmåga är inte ett binärt förhållningssätt, utan påverkas av olika förutsättningar. Exempelvis vattnets temperatur.  Syfte. Studiens syfte är att undersöka hur sim- och vattenundervisning används i svenska gymnasieskolor och vilka utmaningar som påverkar dess implementering. Metod. Undersökningen är en kvantitativ webbaserad enkätstudie som genom ett stratifierat urval har besvarats av 135 idrottslärare på gymnasieskolor ifrån hela Sverige. Resultat. Resultatet påvisar att 75,6 % utav respondenterna använder någon form av simundervisning. Det är 25,9 % respondenter som enbart använder praktisk undervisning och 4,4 % som använder teoretisk. Flest lärare (45,2 %) använder bägge. Den praktiska undervisningen används vid få tillfällen, där majoriteten av lärarna använder det under genomsnittet (M = 3,01). Ett chi2-test (15,76; df = 3; p = 0,001) och ett Cramérs V (0,34) påvisade att det finns ett signifikant samband där kvinnor i en högre grad har ett uttalat intresse för sim- och vattenaktiviteter. De fem största utmaningarna i realiserings- och transformeringsarenan är tillgång till simhall/badplats, tidsaspekten, klassernas storlek, kroppsideal och genusaspekter. Livräddningsaktiviteter är den absolut vanligaste aktiviteten, följt utav traditionell motionssimning. Majoriteten av lärare kunde koppla ämnesplanen till simundervisningen. Kopplingen är dock svag och påverkar därför simundervisningens användande och utformning. Slutsats. Studiens resultat påvisar att nästan alla respondenter anser att simundervisning är viktigt. En stor andel av dem använder sim- och vattenundervisning i skolan och majoriteten av dem vill ha mer simundervisning. Yttre ramfaktorer och att det saknas starka kopplingar till ämnesplanen kan försvåra simundervisningens implementering i praktiken. / Background. Swimming is a lifesaving skill. It is a dynamic process that needs to be practiced throughout life. Swimming ability is not on a binary scale but on a continuum that depends on different factors, such as water temperature. Aim. This study aims to research the usage of swimming and aquatic education in upper-secondary Swedish schools and its challenging factors.  Method. The study uses a quantitative web-based survey that has been responded to by 135 upper-secondary school PEH teachers from all over Sweden through a stratified selection. Results. The results show that 75.6 % of the respondents use some form of aquatic education. Of the educators, 25.9 % only use practical swimming education, and 4.4 % use theoretical Aquatic education. Most of the respondents (45.2 %) use both. Swimming education is used on rare occasions, where most teachers use it below average (M = 3.01). A Chi2 test (15.76, df = 3, p = 0.001) and a Cramér’s V test (0.34) show that there is a statistically significant relationship that indicates that women tend to have a higher interest in aquatic activities than men. The five most common challenges for implementing aquatic education are in the transformation arena and the realization arena. These challenges include access to swimming facilities, time, class size, body image, and gender perspectives. The most common activity used is lifesaving, followed by traditional swimming. Most teachers could connect swimming to the curriculum. However, the connection was tenuous and affected the implementation of aquatic education in PEH. Conclusion. The result of the study shows that most teachers believe swimming education to be important. Many teachers use swimming education in school, and most of them want more of it. Factors such as the curriculum and distance to water make it challenging to implement swimming in education.

Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning. Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial. / The purpose of this research in social studies didactics is to examine what teachers in social studies perceive as the most important influencing factors for the transformation from social studies as school subject to social studies as classroom teaching, based on didactic questions as; What?, How? and Why?, and how this is perceived has changed over a period of about twenty years or more. The study is based on the hermeneutic-phenomenological life-world approach, where phenomenological description and hermeneutic interpretation are central. The empirical data consist of interviews with ten teachers in social studies with extensive professional experience in lower secondary school, upper secondary school or adult education. The result is thematically based on inspiration from frame factor theory in four dimensions of influencing factors, which are; The personal dimension, The didactic dimension, The governing dimension and The societal dimension. Each of these dimensions is divided into a number of variations. The dimensions are designed on the principle of the personally close to the societal distanced. In addition to these dimensions, an aspect of these is added. It is The pupil aspect, whose content pupils as influencing factor. The teachers in the study never talk about pupils and their influence on the teaching without connection to any of the four dimensions. Conclusions drawn in the study is that the ten teachers all have very different stories about what they perceive as the most important influencing factors. Some places the greatest emphasis on their personal background or personal interests. Others focus more on didactic ideas, on policy documents or on the economical and organizational framework. The study also shows that all the teachers have one or two dominant dimensions as most visible, that also affects the way they talk about the other dimensions. The teachers’ stories also show that they perceive that the teaching and what impact this change appreciably over time. The study’s most important contribution is perhaps that it exemplifies theoretical perspectives, for an example highlighting that the frame factor theoretical scaffolding must be adapted to the specific study and its issues and research materials.

The aim of this thesis is to describe and review the visual art teaching profession from a wider cultural perspective. This can lead to a better understanding of how teachers in 2000s Sweden manage change and relate to their task. This is a starting point for the formation of question areas that are of concern: the importance of their own specific interests in various visual art media for the development of their professional knowledge; what conditions different types of schools provide for the development of the subject and the strategies visual art teachers (in the study) use to develop their teaching on the theme of contemporary art. The theoretical framework is based on a socio-cultural perspective. Analysis combine cultural semiotic and frame factor models. Institutional art theory focuses on art’s audience and the art institutions which are central to contemporary art manifestations. The thesis is based on two case studies conducted by three separate teacher-training days at Bildmuseet in Umeå. 14 Visual Art teachers from four different types of schools: compulsory school, years 7-9, upper secondary school, folk high school and volountary art school (Swe. kulturskola) participated in the study. The investigations has generated data produced through interviews, observation, self-reports and images. Contemporary Art is involved in society's constant change and mix of new medias. The changes concernes the visual art educational field. The opportunities different school contexts provides for education, has an impact on how knowledge is transformed. Conformity, solid structures, formes of assessment and low legitimacy shape resistance. Teaching in visual art is highly based on teachers' own choices. A fragmented knowledge-culture with focus on manual or digital mediations leads to different knowledge-selection. This study highlights resistances that affect applying contemporary art on its own terms. Contemporary art’s starting points and new perspectives represent other paradigms than traditional art classifications. This sigifies tension between the artworld and the educational field. To reducie the tension, a dialogue and interaction between the fields on equal terms is recommended. The study identifies a lack of procedures and resources for formal continuing professional development. There is a need of developing the collective body of knowledge, covering both the theoretical and practical knowledge in the visual art teacher culture.

Syftet är att undersöka pedagogers uppfattning av krishanteringen i förskolan under covid-19 pandemin genom en analys av den psykosociala arbetsmiljön. Mätmetoden skapades av QPSNordic och diskuteras utifrån ett ramfaktorsteoretiskt perspektiv. Frågeställningarna för studien lyder: Hur skattar pedagogerna sin psykosociala arbetsmiljö under denna krishantering? Vilka åtgärder upplever pedagogerna de behöver i den psykosociala arbetsmiljön för att lyckas med krishanteringen, och på vilken teoretisk begreppsnivå är det aktuellt? Finns det skillnader i pedagogers upplevelse av covid-19 pandemi krishantering i förskolan med hänsyn till tidigare forskning om detta fenomen i andra länder? Begreppen arbetsnivå, social- och organisationsnivå samt individnivå i ramfaktorteorin diskuterades med resultatet att pedagogernas psykosociala arbetsmiljö har påverkats mest i den grad av kontroll pedagoger upplever att de har över sitt arbete. Arbetsnivån var negativ, social- och organisationsnivån var positiv och individnivån hade ingen korrelation med den upplevda krishanteringen. Flera tog upp den förändring förskolan har genomgått på grund av pandemin och att de förändrade förutsättningarna innebär att den pedagogiska verksamheten har fått göra restriktioner på plats jämfört med internationellt som stängde ner verksamheterna eller utförde det distans. / The purpose is to investigate educators' perception of crisis management in preschool during the Covid-19 pandemic through an analysis of the psychosocial work environment. The measurement method was created by QPSNordic and is discussed from a frame factor factor theoretical perspective. The questions for the study are: How do educators evaluate their psychosocial work environment during this crisis management? What measures do the educators experience they need in the psychosocial work environment to succeed in crisis management, and at what theoretical level of concept is it relevant? Are there differences in educators' experience of Covid-19 pandemic crisis management in preschool with regard to previous research on this phenomenon in other countries? The concepts of work level, social and organizational level and individual level in the frame factor factor theory were discussed with the result that the educators' psychosocial work environment had mostly been affected to the degree of control educators felt they had over their work. The work level was negative, the social and organizational level was positive, and the individual level had no correlation with the perceived crisis management. Several mentioned the change the preschool had undergone due to the pandemic and that the changed conditions meant that the educational activities have had to make restrictions in place compared to internationally, which closed the activities or performed it remotely.

Aim and research questions The purpose of this study is to investigate how teachers in physical education (PE) in grades 7-9 use ball games in education in relation to the curriculum. The study also aims to investigate teachers' description of how their assessment of students in connection with ball games relates to the knowledge requirements. Below we present our specific question formulation. In what way do PE teachers work with ball games in relation the curriculum for grades 7-9? How do PE teachers motivate the use of ball games in education connected to the curriculum? How do PE teachers describe their assessment of students’ ability in relation to ball games as content and the curriculums’ knowledge requirements? Method The data collection was done through semi-structured interviews. Six legitimate PE teachers in grades 7-9 were interviewed. All the interviewed teachers worked in different suburbs to Stockholm. The selection was made through a structured selection with the help of the Facebook groups “Idrottslärare” and “Sveriges idrottslärare” but also through snowball selection. The theories that have been helpful in understanding and interpreting the results are curriculum theory and frame factor theory. Results All interviewed teachers work with ball games as a tool to develop students’ complex movements and cooperative ability. A couple of teachers said that ball games can also be applied to parts of the curriculum such as health, sports injuries and more. The PE teachers motivate ball games as a method for developing student’s complex movements. Most of the teachers describe that it is difficult to know where the boundary between different grades when it comes to assessment and that it is also difficult to justify why the students has received a specific grade. Conclusion The study shows that the curriculum in PE for grades 7-9 is perceived as relatively interpretable on the transformation and realisation arena. This gives teachers choices when it comes to the choice of teaching content and implementation. Based on the curriculum theory it is possible to ascertain that all interviewed teachers interpret ball games in the curriculum and think that ball games are an important part of teaching. The reason why the PE teachers think that ball games are considered to have a place in PE may be because they are influenced by society and sports culture. Based on the pedagogical framework system, the teachers must have a great knowledge about how the assessment should be realized in reality and to avoid different interpretations of the grading steps, teachers work and discuss together to make the assessment fair. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 använder bollspel i undervisningen i förhållande till ämnets kursplan. Studien syftar också till att undersöka lärares beskrivning av hur deras bedömning av eleverna i samband med bollspel relaterar till kunskapskraven. Nedan presenteras studiens specifika frågeställningar. På vilket sätt arbetar lärare i idrott och hälsa med bollspel i relation till kursplanen för årskurs 7–9? Hur motiverar lärare i idrott och hälsa användandet av bollspel i undervisningen kopplat till kursplanen? Hur beskriver lärare i idrott och hälsa att deras bedömning av elevernas förmåga går till i relation till bollspel som innehåll och kursplanens kunskapskrav? Metod Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7–9 intervjuades. Alla intervjuade lärare arbetade i olika förorter till Stockholm. Urvalet skedde genom ett strukturerat urval med hjälp av Facebookgrupperna ”Idrottslärare” och ”Sveriges idrottslärare” men även genom snöbollsurval. Teorierna som funnits till hjälp för att förstå och tolka resultatet är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat Samtliga intervjuade lärare arbetar med bollspel som ett verktyg för att utveckla elevernas komplexa rörelser och samarbetsförmåga. Ett par lärare menade att bollspel går att applicera även på delar i kursplanen såsom hälsa, idrottsskador med mera. Lärarna i idrott och hälsa motiverar bollspel som en metod för att utveckla elevernas komplexa rörelser. En majoritet av lärarna menar att det är svårt att veta var gränsen mellan olika betygssteg går, och att det även är svårt att motivera varför eleven har fått ett specifikt betyg. Slutsats Studien visar att kursplanen i idrott och hälsa för årskurs 7–9 uppfattas relativt tolkningsbar på transformerings- och realiseringsarenan. Detta ger lärare valmöjligheter när det kommer till val av undervisningsinnehåll och genomförande. Med utgångspunkt i läroplansteorin går det att konstatera att alla intervjuade lärare tolkar in bollspel i kursplanen och anser att bollspel är en viktig del i undervisningen. Anledningen till att bollspel anses ha en plats i undervisningen kan bero på att de är influerade av samhället och idrottskulturen. Kopplat till det pedagogiska ramsystemet krävs en stor kunskap gällande hur bedömning ska gå till och för att undvika olika tolkningar av betygsstegen arbetar och diskuterar kollegor tillsammans för att bedömningen ska bli rättvis.

Syftet med följande studie har varit att bidra med kunskap om hur samverkan och utbytet av kunskaper, erfarenheter och information vid övergången mellan förskola och förskoleklass enligt lärare i dessa skolformer kan bidra till kontinuitet och progression i barns lärande och utveckling. Syftet med studien har även varit att synliggöra hur och i vilka avseenden förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklass använder sig av överlämningsdokumentation och bedömning vid övergången. Studien utgår från en kvalitativ metod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer deltar totalt sex informanter i studien. Insamlade data har analyserats med hjälp av ramfaktorteoretiska begrepp såsom övergångens yttre villkor, lärares inre logik och den dolda läroplanen. Vidare har kontinuitetsbegreppet analyserats i olika dimensioner, det vill säga, undervisningskontinuitet, social kontinuitet samt fysisk- och kulturell kontinuitet. Respektive kontinuitet kunde också beskrivas som diskontinuitet. Resultatet visar att det finns samverkansstrategier som i varierande grad möjliggör kontinuitet och progression i barns lärande och utveckling mellan förskola och förskoleklass. Överlämningsdokumentet på gruppnivå tolkas bidra till att delar av förskolans utbildning får möjlighet att beskrivas för läraren i förskoleklass. Att det går förhållandevis lång tid mellan tidsperioden då överlämningsdokumentation skrivs, fram tills att barn börjar i förskoleklass framkommer som en avgörande faktor för att inte beskriva enskilda barn detaljerat. Barn befinner sig ständigt i utvecklingsfaser, vilket påverkar informanternas sätt att se på barns lärande och utveckling i övergångens sammanhang. Studien visar också att det sker ett starkt avståndstagande från att det i något avseende förekommer bedömning av enskilda barn under övergången. Samtidigt visar förskollärare och lärare sig medvetna om att kriterier för bedömning inte alltid är lätta att tolka. Avslutningsvis tyder resultatet på att det på en nationell nivå behövs öka möjligheter för samsyn mellan skolformer. Det behöver finnas en eftersträvan av att fler samverkansformer förekommer under läsåret än just vid övergångar för att öka förutsättningarna för kontinuitet och progression mellan skolformer.

The aim of this study is to illustrate the experiences of school age educare teachers when it comes to group sizes in Swedish school age educare. The quality of the Swedish school age educare has decreased and one of many factors seem to be essential to this development – big groups.  There are not many studies in this field, only a few related to preschool and compulsory school as in class sizes. That is why it is of interest to study this area. The research questions bring up the teachers’ possibilities and restraints in relation to the size of the groups of children in school age educare.  The empirical data consists of both a qualitative survey and qualitative interviews. The data has been processed by using hermeneutic perspectives and categorized and divided into themes. To analyze and discuss the results I’ve approached theories about the ecological systems theory by Bronfenbrenner and Dahllöf’s frame factor theory.  The conclusion is that in school age educare managing large groups, the staff experience difficulties to create relations to the children and because of the lack of space they need to structure the time, spaces, and activities. Hence, a bigger group and narrow spaces can have negative effects on the social relations and the spare time of the children which are two important aspects within Swedish school age educare. The teachers believe that a smaller group of children is preferable as well as appropriate locals and enough space to be able to fulfill the curriculum and to increase the quality.

Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s. Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher’s job is that of a lone worker. The purpose of this paper is to study how the role of the teacher has been defined in the Swedish curricula of 1962, 1980, 1994 and 2011. Of particular interest is if the teacher role is expected to be solitary or collaborative and if this has changed from the 1960s to the current curriculum of 2011. The theoretical framework consists of the frame factor theory and systemic/role theory. The curricula have been studied using a word search method, identifying sentences with the words teacher or teachers. These sentences have then been coded in different categories depending on what instructional words have used together with the word teacher/teachers. In the analysis, specific interest has been addressed to autonomous (solitary) or homonymous (collaborative) role expectations. The study shows that the teacher role has changed from one curriculum to the other. The state control of the teacher varies through the use of different instructional words. The state control has increased and is strongest in the most recent curriculum of 2011. The study also reveals the fact that Swedish curriculums never have been used to stress to collaborative aspects of being a teacher but rather to stress solitary role expectations. / Syftet med denna studie är att studera hur lärarrollen har definierats och förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1962-2011, med fokus på två olika sätt att se på lärarens uppdrag; läraren som ensam styrare av verksamheten i klassrummet eller lärarlag som utövar en viss grad av kollektiv styrning. Frågeställningarna i studien är; Hur har lärarens uppdrag formulerats i läroplanerna? Förväntas läraren utföra sitt uppdrag ensam eller tillsammans med andra lärare? Organisationsteori är utgångspunkten för forskningsintresset och det är inom denna sektor som studiens resultat kan vara av praktisk nytta. Studien fokuserar på läroplanerna och de rollförväntningar som beskrivs i dessa. Rollteori/systemteori ger de teoretiska begreppen och är utgångspunkten för analysen. Studien har en kvalitativ ansats men en viss kvantitativ bearbetning av data förekommer. Ett urval av data har gjorts från läroplanerna LGR 62, LGR 80, Lpo 94 samt LGR 11. Vid urvalet har selektiv kodning använts med utgångspunkt i kärnkategorin läraren/lärarna. Nästa kategorisering har varit vilka instruktionsord som kopplas samman med kärnkategorin. I analysmomentet har särskilt intresse riktats mot autonoma rollförväntningar (individuella roller) eller homonoma rollförväntningar (samarbetsroller). Studien visar att formuleringen av lärarens uppdrag förändrats från en läroplan till en annan. Statens styrning har förändrats genom användandet av olika slags instruktionsord. Vad man väljer att styra hårdare har varierat. Den senaste läroplanen LGR 11 innehåller också den starkaste styrningen genom ett konsekvent användande av instruktionen läraren ska. Studien visar också att läroplanerna aldrig i någon högre grad har använts för att formulera ett kollektivt uppdrag riktat till lärarna som grupp. De kollektiva beslutsprocesser som beskrivs är mer inriktade på att involvera eleverna i beslutsfattande. Huvudfokus i alla läroplanerna ligger på den enskilde lärarens arbete och inte på ett kollektivt utförande av uppdraget.