Syftet med studien är att undersöka fritidslärares aktiva arbete med genus -        Hur arbetar lärare i fritidshem med genus? -        Hur förhåller sig lärare i fritidshem till genus, såsom könsmönster? Martinsson och Reimers (2020) menar på att den elevenen som inte följer normen av de traditionella könsmönstren är den eleven som blir bestraffad. Eftersom vi utgör vissa handlingar utifrån om det är en pojke eller flicka. I studien använder vi oss av kvalitativa metoder där vi samlar in vår data med hjälp av observationer och intervjuer. Utifrån studien framgår det genom fem intervjuer och fyra observationer av verksamma fritidslärare fram att genus är något de arbetar aktivt med. Här arbetar fritidslärarna utifrån individen och inte gentemot könen. De försöker ge en bred och varierad undervisning som ska inkludera alla. Ingen av fritidslärarna försöker få eleverna till att leka eller göra något specifikt som kan riktas mot de traditionella könsmönster, de ser till individen och försöker skapa en verksamhet som är gynnsam för alla. Fritidslärarna upplever att det har skett en stor förändring från förr jämfört mot idag. Det framkommer dock att två av pedagogerna behandlar flickor och pojkar på olika sätt ibland men att inget dem har reflekterat över detta tidigare.  Trots att det skett en stor förändring i fritidshemmen gällande arbetet med genus finns det fortfarande mycket att arbeta med, vilket fritidslärarna i studien också bekräftar.  Slutsatsen av det fritidslärare som deltog i studien och hur de förhåller sig till genus och könsmönster är att de arbetar utifrån individen. Att forska vidare på anser vi att arbetet ska fortsätta framåt med genus hade det varit intressant att se vilket stöd fritidshemmet får av rektor och huvudman.

Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur utvecklingen i fritidshemmet över tid har påverkat fritidslärarnas yrkesroll samt arbetet med värdegrund och grupp dynamik. Sedan fritidshemmet integrerades i skolan och officiellt blev en del av det svenska utbildningssystemet har stora förändringar skett inom yrket. Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer och de deltagande fritidslärarna har varit verksamma i fritidshemmet under flera år, vilket innebär att de har varit med om förändringar i deras yrkesroll. För att studiens empiri inte skulle vara alltför bred och omfattande beslutades det att studien specifikt skulle syfta till att besvara hur yrkesrollen, grupp dynamiken och arbetet med värdegrund uttrycks ha förändrats över tid. Utifrån ramfaktorteorin och den utvecklingsekologiska systemteorin har empirin analyserats, varav resultatet indikerar att den förändring som påverkat verksamheten mest under dessa år är dess strukturella förutsättningar. Det vill säga lokaler, storleken på elevgruppen samt vilken personalresurs som finns, men även hur rektorer tolkar var fritidslärare ska lägga sin tid och kompetens.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur rektorer resonerar kring fritidslärarnas planeringstid och uppdrag. Ett ytterligare intresseområde i studien är att få en uppfattning av hur rektorer uppfattar hur fritidslärarna kan få förutsättningar till att kunna genomföra sin planeringstid för fritidshemmets uppdrag. Tanken till att utföra denna studie stöds i tidigare forskning och rapporter från Skolinspektionen som visar på brister gällande fritidshemmet och rektorers ledning och styrning av fritidshemmet. Studien analyseras utifrån ramfaktorteorin och maktperspektivet där utgångspunkten är intervjuer med rektorer då det finns forskningsluckor när det kommer till studier med just skolledning. Studiens resultat visar att rektorerna uppfattar sig själva vara insatta i fritidshemmets uppdrag och uppger att deras fritidspersonal har gott med planeringstid för att genomföra kvalificerad undervisning på deras skolors fritidshem. En gemensam syn på planeringstiden och en tydlig utgångspunkt för rektorerna är att planeringstiden ska användas effektivt.

No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva fritidslärares uppfattningar om möjligheter och utmaningar i arbetet med informations-, och kommunikationsteknik (IKT). Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med utbildade verksamma lärare i fritidshem. Databearbetningen och den analytiska processen av studiens insamlade data utgick från en kvalitativ analysmetod. Intervjusvaren jämfördes med studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning som ett stöd i processen att uppfatta det mest intressanta och relevanta. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är: sociokulturellt perspektiv samt diffusionsteorin. Studiens resultat visar att fritidslärarna är medvetna om att IKT är en del av deras uppdrag och att de spelar en viktig roll i arbetet. Fritidslärarna uttryckte gemensamt vikten av att ledsaga eleverna kring användningen av IKT, främst med fokus på sociala medier och elevernas intressen. Informanterna menar att när IKT integreras i verksamheten ökar elevernas motivation, engagemang och kan bidra till social utveckling. Utöver dessa möjligheter uttryckte fritidslärarna olika utmaningar inom IKT. De faktorer fritidslärarna uppfattade som hinder i arbetet med IKT var brist på tid, kompetens och fortbildning. I resultatet kom det fram att fritidslärare upplevde det som en utmaning att uppfylla alla delar i det centrala innehållet och skapa en balans i verksamheten. En slutsats denna studie landar i, är att IKT bör prioriteras högre inom fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Studien tar sin utgångspunkt i problemområdet rasten, som inte beskrivs i läroplanen Lgr 11 trots att rasten inträffar dagligen för alla elever i svensk grundskola. Syftet för studien är avgränsad till att undersöka hur fritidslärare upplever relationsarbetet med elever på rasten. Vi hade formulerat två frågeställningar som ämnade till att besvara syftet: Vilken betydelse har fritidslärares förhållningssätt för relationsskapande på rasten? samt På vilket sätt påverkar den fria leken respektive den styrda rastaktiviteten arbetet med elevrelationer? Valet av fritidslärare ansåg vi utifrån deras profession och studiens syfte som det mest intressanta läraryrket att intervjua. Den insamlade datan transkriberades och därefter följde en tematisk analys. Resultatet presenterades i fyra teman; Fritidslärares förutsättningar, Fritidslärares förhållningssätt, Trygghet på rasten samt Lekens betydelse. Vi analyserade och diskuterade empirin utifrån Aspelins teori om relationskompetens. Resultatet visar att fritidslärarna i olika omfattning arbetar medvetet med elevrelationer på rasten. Leken ses som central för rasten och fritidslärarna upplever både möjligheter och utmaningar för relationsskapande. Vår slutsats är att fritidslärarna upplever sitt förhållningssätt och leken som betydelsefull för relationsskapande. Rasten ses också som en arena för fritidslärarna att förverkliga det kompletterande uppdraget. Vi ser ett fortsatt behov av forskning inom området rast och relationer, förslagsvis hur eleverna upplever relationen till fritidslärarna på rasten. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syftet med studien var att undersöka fritidslärares förståelse för genus och hur de beskriver sig arbeta med genus i fritidshemmet med fokus på jämställdhet och könsmönster. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där sex fritidslärare intervjuats. Dessa intervjusvar har sedan analyserats genom en kvalitativ analys. Studiens teoretiska utgångspunkt har bestått av Hirdmans genusteori. Resultatet visar att fritidslärarna beskriver en grundläggande förståelse för könsmönster och jämställdhet, men att i princip inget konkret arbete om genus med eleverna genomfördes. Däremot redogör fritidslärarna för att arbetet sker genom spontana samtal med eleverna, att erbjuda varierande aktiviteter samt genom att själv utmana könsmönster. Vidare framkommer det att några fritidslärare kategoriserar flickor och pojkar utifrån stereotypa förväntningar medan andra uttrycker en mer medveten och djupare förståelse för genus. Slutsatsen är att arbetet med genus i fritidsverksamheten behöver utvecklas, i synnerlighet när det gäller konkreta och planerade aktiviteter tillsammans med eleverna. Vidare behöver fritidslärarna mer fortbildning inom området för att öka sin medvetenhet och utveckla arbetet om genus. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Elever har rätt till en utifrån sina behov anpassad verksamhet. Idag är fritidshemmet lite beforskat, vilket gör att hur arbetet med elever inom npf (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) ser ut i fritidshemmet är ganska outforskat. Syftet med denna studie är att beskriva fritidslärares uppfattningar och vad de upplever betydelsefullt i arbetet med elever med en npf-diagnos i fritidshemmet. I vår analys har vi utgått utifrån Nilholms (2020) perspektiv, det kompensatoriska-, kritiska och dilemmaperspektivet. I studien har det genomförts kvalitativa intervjuer med åtta utbildade fritidslärare som arbetar på olika fritidshem i Sverige. I resultatet kan vi se att fritidslärarnas olika uppfattningar vid arbetet med elever som har diagnoser inom npf, påverkar hur de väljer att arbeta med eleverna i verksamheten. I diskussionen uppfattar fritidslärarna också olika framgångsfaktorer och utmaningar vid arbetet. Det framkom i slutsatsen att fritidslärarna uppfattar det viktigt med generella anpassningar i form av struktur, värdegrund och relationsbyggande i mötet med elever inom npf, men att ibland krävs det extra anpassningar. Det bekräftar tidigare studier kring arbetet med elever som har diagnoser inom npf. Fritidslärarnas uppfattningar kan ses i alla Nilholms (2020) tre perspektiv, där det kritiska och kompensatoriska perspektiven är mer framträdande. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Studiens syfte är att undersöka tio fritidslärares uppfattningar om vad utomhuspedagogiken innebär i verksamheten. Den teoretiska utgångspunkt som studien grundar sig i är kombinationen av teori och praktik, utifrån John Deweys (2004) lärandeteori; ‘learning by doing’. Följande frågeställningar har undersökts genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tio verksamma fritidslärare/fritidspedagoger; Vilken innebörd har utomhuspedagogiken enligt fritidslärarna samt vilka fördelar respektive nackdelar upplever fritidslärarna i arbetet med utomhuspedagogik? Insamlat datamaterial har bearbetats genom en tematisk analys för att identifiera mönster och teman. Studiens resultat visar att fritidslärarna ser fördelar med att använda utomhuspedagogik som ett komplement till skolans undervisning, men att utomhusundervisning inte genomförs i den utsträckning som deltagarna önskar. Våra slutsatser är att det krävs mer forskning kring utomhuspedagogiken utifrån fritidslärares perspektiv, samt att utomhuspedagogik kan bidra till ett fördjupat såväl som långsiktigt lärande för eleverna. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syfet med denna studie är att beskriva sex lärares uppfattningar om hur samverkan mellan fritidshemmet och skolan tar sig i uttryck. Studien använder samverkansteori som teoretisk utgångspunkt för att avgränsa och förstå samverkan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, datainsamlingen bestod av intervjuer och utgick från ett snöbollsurval. Studieobjekten var tre fritidslärare och tre klasslärare verksamma inom lågstadiet, från tre olika skolor. Resultatet visar på att de olika yrkesrollerna har olika ingångar till arbetet i skolan men att fritidspedagogiken sällan tas tillvara på. Det framkommer att vid god samverkan ses eleverna som ett gemensamt ansvar och att eleverna tjänar på en god samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Tidigare forskning pekar på problemet med tidsbrist och att förutsättningar för samverkan inte möjliggörs när lärarna inte har gemensam planeringstid. Lärarna i studien lyfter fram rektorernas roll i möjliggörandet av samverkan, de uttrycker också en önskan för mer gemensam planeringstid i arbetslag. Vidare forskning med förskollärare som är verksamma inom skolan samt rektorer och skolledning skulle kunna bidra med intressanta infallsvinklar och kunskap utifrån deras perspektiv och upplevelser om samverkan. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>