Syftet med studien är att beskriva pedagogers uppfattningar kring begreppet elevinflytande och hur de möjliggör detta i fritidshemmet. Elevinflytandet utgör en central del av fritidshemmets tradition, likväl finns forskning som visar på att demokratiuppdraget inte förekommer i den omfattningen som det borde. Kausaliteten till fenomenet kan vara en följd av de nya kraven som infördes i fritidshemmet, vilket omfattar mer målinriktade och mätbara aktiviteter än tidigare. Läroplanens måluppfyllelser för fritidshemmets del innebär ett elevinflytande som också ska synliggöras, däremellan finns krav på att pedagoger också ska stimulera elevers utveckling och lärande genom att de utmanas till nya upptäckter. Utmaningar som okunskap och osäkerhet hos pedagoger i vad eleverna kan och ska ha inflytande över, samt stora elevgrupper framkommer också i tidigare forskning. Begränsningar kring elevinflytandet kan även handla om elevers önskningar, transportmedel, materiella och personella resurser. I studien har det genomförts kvalitativa intervjuer med sju fritidspedagoger som arbetar på olika fritidshem i Sverige. Utifrån vårt resultat kan vi tolka att fritidslärarnas delar gemensamma uppfattningar kring begreppet elevinflytande och de möjliggör detta i verksamheten, samt att det handlar om flera olika faktorer. Fritidslärarna beskriver även olika slags utmaningar och begränsningar i arbetet med elevinflytande. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>

Studien syftar till att undersöka hur fritidslärare ser på sin didaktiska roll i klassrummet och hur fritidslärare resonerar kring samverkan med lärare i den didaktiska processen. I undersökningen presenteras två frågeställningar. Dessa är “Hur ser fritidslärare på sin didaktiska roll i klassrummet?” och “Hur resonerar fritidslärare om samverkan mellan fritidslärare och lärare i den didaktiska processen?”. En kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har använts för att studera undersökningsområdet. Sedan analyserades, kategoriserades och diskuterades det insamlade datamaterialet utefter syftet och frågeställningarna. Den teoretiska utgångspunkten som har använts är Haglunds (2004) struktureringsteoretiska praktiker. Materialet som samlades in genom intervjuerna analyserades med hjälp av den valda teoretiska utgångspunkten. I resultatet framkom det att fritidslärare har diverse roller i klassrummet, samt att de bedriver halvklassundervisning. Det tillkom även att fritidslärare synliggjorde statusskillnader mellan dem och lärare. Fritidslärarna i undersökningen anser att samverkan kring planeringen varken är positiv eller negativ, samtidigt som att tillvägagångssättet av samverkan angående detta är varierande. I samverkan kring genomförandet förklaras det att fritidslärare regelbundet arbetar som understödjare till lärarna. Dock finns det tendenser till att bryta detta traditionella arbetssätt och röra sig mot en mer integrerad samverkan i genomförandet. Vidare i resultatet beskrivs samverkan gällande utvärderingen som att den utgår från lärares villkor. Däremot finns det även här tendenser till att röra sig mot en mer integrerad samverkan i utvärderingen. I diskussionen diskuteras resultatet gentemot Haglunds (2004) tre praktiker samt skillnader och likheter med tidigare forskning.

Studiens syfte är att bidra med en översikt av hur rektorer beskriver sitt pedagogiska ledarskap i fritidshemmet. De forskningsfrågor som har använts är: • Vad beskriver rektorer som viktiga kvalitéer och förmågor i det pedagogiska ledarskapet i fritidshemmets verksamhet? • Hur arbetar rektorer för att leda fritidshemmets verksamhet? En kvalitativ metod har använts när den empiriska datan har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med verksamma rektorer från olika skolområden inom samma kommun. Datan har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen har inhämtat inspiration från fenomenologin. Det som framgick i resultatet var att rektorer anser det som viktigt med en tydlig kommunikation och att personalen får vara delaktiga i beslutsfattning. De påtalar även vikten av att lyfta fritidspersonalens kompetenser och att detta kräver en förkunskap om fritidshemmets verksamhet. Rektorerna berättar att de delegerar ansvar och vill fungera som ett stöd i strävan på en självorganisering.

Denna studies syfte är att få mer kunskap i hur fritidslärare och idrottslärare belyser aspekter kring utomhuspedagogiken. Studien kommer även belysa fritidslärares och idrottslärares förhållningssätt till eleverna när det gäller rörelse och hälsa i samband med utevistelsen. Studien vilar på utgångspunkter och centrala begrepp. Utgångspunkterna är sociokulturellt perspektiv, barnperspektiv och utomhuspedagogik. De centrala begreppen är hälsa och rörelse. I studien undersöks fritidslärares och idrottslärares uppfattningar med hjälp av intervjuer. De kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjälp av en tematisk analys har synliggjort tre tydliga förhållningssätt naturälskaren, den stöttande läraren och optimisten. Resultatet visar hur dessa tre olika lärartypiska inställningarna skiljer sig åt i förhållande till utomhuspedagogik, rörelse och hälsa.

Begreppet inkludering har utgjort ett centralt innehåll under vår utbildning på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Trots detta centrala område har vi kommit till kännedom att det inte finns någon specifik forskning som behandlar begrepp som inkludering och ADHD utifrån fritidslärares perspektiv. Syftet med denna studie har varit att undersöka fritidslärares uppfattningar i förhållande till inkludering. Men dessutom deras uppfattningar kring yrkeskompetens, strategier, möjligheter och utmaningar anknytning till att arbeta med inkludering. Vi har utfört en kvalitativ studie och samlat in data genom att ha använt oss av sju skriftliga intervjuer samt en intervju via telefon som vi har analyserat utifrån en fenomenografisk ansats. De teoretiska utgångspunkter vi utgått ifrån i vår studie är specialpedagogiska perspektiv. Resultatet redogör att fritidslärarna uppfattar yrkeskompetens och inkludering olika samt att det krävs olika kompetenser för att arbeta med inkludering för elever med ADHD. Vidare presenterar resultatet att de flesta av fritidslärarna arbetar utifrån ett kritiskt perspektiv i förhållande till ett inkluderande arbetssätt. Studien visade även att genom ett inkluderade arbetssätt kan elever få möjlighet till en större förståelse och respekt för att människor är olika. De största utmaningarna med inkludering var stora elevgrupper, klassrumsmiljön och resurser.

Studien handlar om de arbetssätt fritidslärare väljer att använda när de applicerar elevinflytande på fritidshemmet. Syftet är att undersöka fritidslärares upplevelse av elevinflytandet på fritidshemmet. För att ta reda på hur fritidshemmet förbereder elever för delaktighet och det medansvar som krävs för att bli demokratiska medborgare (Skolverket, 2019), intervjuades fyra fritidslärarna från två olika skolor.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka huruvida fritidslärare arbetar kring utomhuspedagogik i det vardagliga pedagogiska arbetet. Syftet var också att undersöka fritidslärares uppfattningar om utomhuspedagogik. Genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer undersöktes följande frågeställningar: Hur uppfattar fritidslärare begreppet utomhuspedagogik? Hur beskriver fritidslärare sitt arbetssätt kring utomhuspedagogik i fritidshemmet? Hur upplever fritidslärare arbetet med utomhuspedagogik i fritidshemmet? Totalt sex utbildade fritidslärare från olika fritidshem deltog genom ett godtyckligt urval och snöbollsurval. I resultatet framkom att utomhuspedagogik uppfattades av fritidslärarna som ett lärande i utomhusmiljön där eleverna lär sig genom sina sinnen och kroppar. Fritidslärarna använder utomhuspedagogiken i strukturerad undervisning där de styr upp utomhusaktiviteter samt ostrukturerad undervisning där fritidslärarna fångar eleverna i stunden. Fritidslärarna belyste även utmaningar och hinder inom utomhuspedagogiken. De utmaningar och hinder som togs upp av fritidslärarna var exempelvis stora elevgrupper, anpassande kläder, planeringstiden samt motivationen hos eleverna och kollegor.

Det står i både skollagen och styrdokumenten att fritidshemsundervisningen ska komplettera den obligatoriska delen av skolverksamheten. Därför finns det ett intresse att undersöka hur fritidshemsundervisningen kan vara kompletterande för elever i behov av särskilt stöd. På så vis har syftet med studien varit att undersöka hur fritidslärare uppfattar och arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna till studien är följande; Hur uppfattar fritidslärare begreppet elever i behov av särskilt stöd? Hur beskriver fritidslärare arbetet med elever i behov av särskilt stöd?  Med hjälp av dilemmaperspektivet har studiens resultat haft möjlighet till att argumenterats och kopplats till tidigare forskning i diskussion delen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där data samlades in med hjälp av semistrukturerade enskilda intervjuer. Totalt deltog fem utav de sju tillfrågade fritidslärare i intervjuerna. Respondenterna i studien var alla utbildade fritidslärare med varierade arbetserfarenheter. Resultatet visar att ett övervägande dilemma kan kopplas till hur bred variation det finns bland fritidslärares uppfattningar, deras arbetssätt med elever i behov av särskilt stöd samt hur det aktualiseras till skrivelserna i de aktuella styrdokument och skollagar.

Studiens syfte är att utöka kunskapen kring hur fritidslärare resonerar om sociala relationer i fritidshem. Med hjälp av en kvalitativ metod har studien genomförts och utgår från semistrukturerade intervjuer med fem utbildade fritidslärare, från tre olika skolor i södra Sverige. För att besvara studiens syfte har tre centrala forskningsfrågor utformats: Hur resonerar fritidslärare om betydelsen av sociala relationer i fritidshemmet? Hur resonerar fritidslärare om hur de kan skapa möjlighet att stödja elevers sociala relationer? samt Hur resonerar fritidslärare om hur elever påverkas av deras sociala relationer i fritidshemmet? Resultatet av studien visar att fritidshemmet som arena grundar sig i sociala relationer, där eleverna ges möjlighet att skapa och träna på relationer ständigt i samspel med varandra. Det framkommer även i studien att fritidslärarna delar sina uppfattningar om hur de arbetar med sociala relationer i verksamheten. Även om det skiljer sig lite åt har samtliga respondenter ett tillvägagångssätt för att arbeta med sociala relationer i fritidshemmet. Resultatet visar även hur elever påverkas av deras sociala relationer i fritidshemmet, och visar att det kan vara direkt kopplat till elevernas välmående.