En god och trygg miljö för lärande och utveckling för eleverna är enligt Skolverket (2011) en förutsättningför att eleverna ska ges möjlighet att uppnå de uppsatta kunskapskraven och utbildningens mål i skolansverksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur fritidslärarna anser att degemensamt med klasslärarna och andra pedagoger arbetar med att stötta elever i behov av särskilt stödunder fritidshemstiden. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjueroch intervjuerna anpassades utifrån hur de utvecklade sig. Tidigare forskning påvisade hur utvecklingengått framåt och hur fritidshemmet integrerats i skolan och för att gemensamt arbeta mot samma läroplan ochde uppsatta målen för verksamheterna. I resultatet framkom det att för att kunna skapa en helhetssyn övereleverna och för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, så krävs det ett bra samarbete mellanklasslärare och fritidslärare. Med denna studie vill vi bidra med några olika förutsättningar för arbetet medelever i behov av särskilt stöd. Som i sin tur skulle kunna leda till att fritidslärarna får en möjlighet attutforma en lärorik, utvecklande och trygg fritidsverksamhet för eleverna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Syftet med forskningen är att ge ökad och fördjupad kunskap kring hur fritidslärare anser att fritidshemmet kan öka den fysiska aktiveten genom digitala verktyg. Detta undersöks genom en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Sex fritidslärare intervjuades, alla med varierande ålder och bakgrunder. Fritidslärarna var fördelade på två skolor i småland. Intervjuerna analyseras sedan med hjälp av tidigare forskning och begrepp om digital ojämlikhet. Forskningen resulterade i att fritidslärare arbetar med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet, dock saknar de fortbildning för att utveckla sitt arbete ytterligare. Fritidslärarna ser flera möjligheter med användningen av digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet exempelvis dans och orientering. Det framkom att det fanns hinder för arbete med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet vilket gör arbetet problematiskt, exempelvis brist i tid, kunskap, resurser och styrning från ledning.

Det här arbetet behandlar fysisk aktivitet på fritidshemmet. Syftet är att undersöka hur fritidslärare anser sig motivera elever till fysisk aktivitet utifrån: styrda-, fria aktiviteter. Intresset handlar även om att undersöka hur fritidslärarnas uppfattningar ser ut ur ett genusperspektiv under fysisk aktivitet. Detta är en kvalitativ studie vilket har använt en fenomenografisk ansats där sex verksamma fritidslärare intervjuats. Studiens resultat visade att elever påverkas positivt då fritidspedagoger medverkar i styrda fysiska aktiviteter, där samtliga informanter bidrog till att försöka motivera eleverna. Utifrån den fria fysiska aktiviteten talade informanterna om att kommunikation med eleverna har en god inverkan när det kommer till att motivera elever inom fysisk aktivitet. Möjligheter skapas genom att pedagoger tillgodoser elever med materiella resurser. Utifrån genusperspektivet var de flesta informanter överens om att pojkar tog mer plats än flickor inom fysisk aktivitet. Skillnader fanns i informanternas tillvägagångssett för att motverka stereotypa könsroller, där pojkar och flickor ibland inte erbjöds fysisk aktivitet tillsammans.

Studien har syftat i att få en djupare förståelse om hur sex fritidslärare upplever elevers konflikter, hur konflikterna hanteras och förebyggs. Syftet var även att ta reda på vilka metoder som används för att elevernas konflikter ska kunna lösas och vilka konflikter som bör motverkas. För att nå en djupare kunskap i ämnet gjordes en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex fritidslärare. Genom intervjuerna framkom fritidslärarnas upplevelser, tankar och åsikter kring konflikter, dess hantering samt förebyggande arbete. Därför har arbetet grundat sig i det fenomenologiska perspektivet. I studien framkom det att konflikthantering och att arbeta förebyggande tillhör vardagen för fritidslärare. Att främst prata om, lära sig förstå sin egen och andras roller i konflikter både i verkligheten och genom rollspel har visat sig vara en stark grund för att hantera och förebygga konflikter.

Studien utfördes med syfte att öka kunskapen om hur fritidslärarens arbete och yrkesroll påverkas genom att intervjua lärare från fritidshem i olika socioekonomiska områden. För att nå syftet ställdes dessa forskningsfrågor: -        Hur beskriver fritidsläraren sitt arbete på fritidshemmet? -        Hur beskriver fritidsläraren fritidshemmets närområde? -        Hur beskriver fritidsläraren de sociala relationerna mellan fritidslärarna, föräldrarna och barnen? Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod och metoden som användes var semistrukturerad intervju. Undersökningen genomfördes på två skolor i olika socioekonomiska områden. På varje skola intervjuades tre fritidslärare. Resultatet i studien visade att det är stor skillnad på att arbeta i olika socioekonomiska områden samt att fritidslärarens arbete och yrkesroll påverkas på olika sätt. Utifrån dessa rubriker redovisades resultatet: Beskrivning av yrkesvardagen, Planering och innehåll samt Områdets påverkan och sociala relationer. Studien utgick från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Studien har haft som mål att undersöka vilka förutsättningar som finns för samverkan mellan skola och fritidslärare under den obligatoriska skoldagen. Samverkan mellan fritidshem och skola har varit ett pågående projekt ända sedan sammanslagningen av dem i början av 90-talet och har sedan dess varit en del av många fritidslärares arbetsdag. Forskning på ämnet har gjorts men en del som ofta har saknats är lärarnas perspektiv. Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer med åtta yrkesaktiva lågstadielärare som har erfarenhet av samverkan med fritidslärare och intervjuerna har haft fokus på uppfattningar om samverkan och uppfattningar om fritidslärares yrkeskompetens. I resultatet framkommer bland annat en osäkerhet kring fritidslärarens yrkeskompetens samt uppfattningar om att skolans verksamhet gavs företräde och även om det gick att diskutera kring hur lärarnas uppfattningar kan påverka förutsättningarna för samverkan blev det svårt att dra några definitiva slutsatser. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Denna studie berör fyra fritidslärares yrkesroll under den obligatoriska skoldagen samt realiseringen av deras kompetenser. Den tidigare forskningen förklarar hur fritidshemmet tillsammans med förskoleklassen och skolan har möjlighet att komplettera varandras verksamheter för att skapa en samlad skoldag för eleven, där denne kan tillgodogöra sig teoretiska kunskaper genom olika verktyg och arbetssätt. Dock har fritidslärarens yrkesroll enligt tidigare forskning visat sig vara otydlig i sitt uppdrag under den obligatoriska skoldagen vilket har bidragit till utformandet av syfte och frågeställningar för denna studie. Undersökningen till denna studie har genomförts för att öka förståelsen för fritidslärarens yrkesroll, vad som påverkar och formar fritidslärarens arbetsuppgifter samt för att synliggöra skillnader och likheter i arbetet mellan yrkesrollerna på de utvalda skolorna. För att nå detta har ett empiriskt material samlats in via observation med kompletterande samtal, där vi följt fyra verksamma fritidslärare, under tre dagar, i deras vardagliga arbete under den obligatoriska skoltiden. Datamaterialet har sedan analyserats, kategoriserats och diskuterats utifrån syftets frågeställningar i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att fritidslärarna i studien intar flera olika roller under den obligatoriska skoldagen och har varierande förutsättningar samt möjligheter att använda sina yrkeskompetenser, vilka talar för att styras utifrån behov och prioriteringar. Utifrån resultatet tolkar vi att fritidsläraryrket är individuellt och formas samt påverkas utifrån hur skolan med övriga lärarkategorier, rektor och fritidsläraren själv vill arbeta. Resultatet visar att de fyra fritidslärarna upplever det diffusa uppdraget som positivt då de genom detta kan arbeta friare och utifrån sina individuella kompetenser och intressen samt efter det behov som finns i till exempel rådande elevgrupp. En slutsatsats som vi drar utifrån studien är att utmaningarna de fyra fritidslärarna står inför talar för att vara att stå upp för sin yrkesroll, artikulera sina kompetenser och argumentera för tillvaratagandet av fritidspedagogiken. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syftet med studien är att ökad kunskapen om vilka arbetsuppgifter några fritidslärare uppfattar att de har under skoltid. I studien har fem intervjuer genomförts med utbildade fritidslärare där de berättar om vilka arbetsuppgifter de har under skolverksamheten samt även hur de förhåller sig till detta efter fritidshemsverksamhetens integrering med skolverksamheten. I analysarbetet kommer det fram om vad intervjupersonerna har för uppfattningar kring uppdraget, vissa av de tycker att de utnyttjas som vikarierar, medans andra anser att det är bra för eleverna när fritidslärarna kommer in i skolverksamheten då fritidslärarna arbetar mer på ett pedagogiskt sätt jämfört med ämneslärarna. Sammanfattningsvis så finns det kvalitativt skilda uppfattningar om vad en fritidslärare gör och vilka olika arbetsuppgifter de har. Övergripande så visar det att de fritidslärare som har en heltidstjänst behöver arbeta inom skolverksamheten och där vara ett stort komplement eller avlastare. Genom att finnas inom skolans verksamhet och ha ständig kontakt med eleverna så uppfattar fritidslärarna att de får en bättre kontakt och relation till eleverna då de senare träffas under fritidsverksamheten också. Dessa relationer uppfattar fritidslärarna har en positiv inverkan på samspelet i skolan med eleverna för att skapa en så bra och trygg miljö som möjligt. I slutändan uppfattas det som att fritidsläraryrket är det komplement och klister som skolan behöver för att vara en funktionell verksamhet då klasslärarna måste avlastas och andra tomrum måste fyllas ut för att ge alla elever de bästa förutsättningarna på en bra skolgång med mycket kunskapsinlärning och trygghet.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ ansats och med ett professionsteoretiskt perspektiv ge en inblick i hur lärare i fritidshem uppfattar uppdraget gällande att stödja och vägleda elever i deras utveckling angående socialt samspel. Fritidshemmets uppdrag innebär bland annat att erbjuda en meningsfull fritid och främja allsidiga kontakter. Detta innebär att eleverna ska känna trygghet i den sociala gemenskapen. Genom att intervjua fyra yrkesverksamma fritidslärare på fyra olika skolor om hur de upplever socialt samspel bland eleverna vill vi bidra till en större förståelse för hur lärare i fritidshem förhåller sig till uppdraget. Vi har valt att undersöka hur fritidslärare förhåller sig till uppdraget att stötta elever i deras sociala utveckling som står beskrivet i styrdokumenten, samt vilka kompetenser och resurser som behövs för att uppfylla detta. I analysen av studien visade det sig att det fanns en rad olika faktorer som alla var avgörande för hur fritidslärarna kunde arbeta med socialt samspel i verksamheten. Fritidslärarna upplevde att det fanns svårigheter att arbeta med uppdraget då det inte fanns tillräckliga resurser att tillgå. Detta påverkade både hur de arbetade med elevgrupperna samt med de olika mål som fritidshemmen har utifrån styrdokumenten

I detta arbete har jag gjort en studie om fritidslärares uppfattningar kring att planera och motivera för rörelseaktivitet. Jag har valt att studera detta område då jag själv är fysiskt aktiv och har läst i kurslitteratur och i artiklar om att det idag finns ett problem med allt fler stillasittande elever. Detta är något som även arbetskollegor har talat om. Det som har framkommit i denna studie är att ett vanligt synsätt kring planering av rörelseaktiviteter på fritidshemmet sker spontant under en verksamhetsdag. Det verkar handla om att utgå från hur elevgruppen är och vilka behov som finns under den aktuella dagen. Samtidigt finns det också uppfattningar att det är bra att få med eleverna i planeringen av rörelseaktiviteter för att de ska lära sig det här med elevinflytande, samt att lära sig planera och ta eget ansvar för aktiviteter. Uppfattningarna kring att motivera för rörelseaktivitet handlar mycket om det sociala samspelet mellan inom elevgruppen. Rörelseaktiviteter ses som ett bra verktyg för eleverna att träna på att skapa relationer och att uppträda på ett hänsynsfullt sätt gentemot varandra. Vad gäller att motivera eleverna till att delta så handlar det enligt respondenternas utsagor i mångt och mycket om att vara en god förebild som vuxen. Detta kan ske genom att själv starta upp och vara med i aktiviteter tillsammans med elevgruppen. Sedan finns det också uppfattningar om att föra diskussioner med eleverna kring nyttan med rörelseaktiviteter är viktigt, men fritidsläraren bör undvika att själv hamna i centrum och att hålla sig kortfattad och tydlig för eleverna. / <p>Godkännande datum: 2017-11-13</p>