Den stora ökningen av nyanlända barn under de senaste åren har inneburit stora utmaningar för skolan. Syftet i studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare beskriver sitt arbete med integration av nyanlända barn i fritidshemmets verksamhet. Hur beskriver fritidslärare det första mötet med det nyanlända barnet? Hur beskriver fritidslärare att de förbereder sig för att ta emot nyanlända barn? Hur beskriver fritidslärare vilka resurser de har tillgång till på fritidshemmet för integration av de nyanlända barnen? Ett sociokulturellt perspektiv på lärande, språk och utveckling har tillämpats i studien. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. I resultatet framkommer det att det första mötet med ett nyanlänt barn har stor betydelse. Den största svårigheten som beskrivs är kommunikationen i mötet med nyanlända barn och vårdnadshavare. Ytterligare resultat som framkommit i studien är att resurser såsom modersmålslärare ska finnas tillgängligt i fritidshemsverksamheten för att stödja det nyanlända barnets språkutveckling.

Elever befinner sig dagligen i grupperingar, i grupperna blir eleverna granskade och möjligheten finns att bli accepterade eller uteslutna.  Syftet med studien var därför att skapa kunskap om vilka bakomliggande faktorer det finns avseende elevgrupperingar på fritidshem. De forskningsfrågor som inriktades var: Hur beskriver fritidslärarna vad som skapar elevgrupperingar på fritidshemmet? Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att motverka elevgrupperingar? Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att medverka till elevgrupperingar? Studien tog sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där vi tog stöd i de centrala begreppen appropriering och mediering. Studien utgick från en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer användes.   Genom intervjuerna framkom att gemensamma intressen, kompisar, popularitet och kultur var de framträdande faktorerna avseende elevgrupperingar på fritidshem. Relationsskapande var en tydlig kärna angående hur fritidslärarna motverkar till elevgrupperingar. Fritidslärarna belyste även att utveckla verksamheten genom intressegrupper som centralt i att medverka till elevgrupperingar.

Syftet med studien är att belysa och analysera fritidshemspersonalens arbete med och synsättet på barns/elevers rättigheter i fritidshemmet samt bidra till att fylla detta förhållandevis outforskade fält med mer kunskap. Det empiriska underlaget, som består av tio kvalitativa intervjuer med verksamma fritidslärare, har analyserats och tematiserats utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv för att undersöka det personalen ger uttryck för. Ett teoretiskt ramverk har fungerat som stöd i arbetet med tolkning och analys där centrala begrepp lyfts och diskuteras och även sätts i relation till det empiriska underlaget. Resultatet som framkommit visar att personalens barnsyn överlag kan tolkas utifrån begreppet being, snarare än becoming. Dessa två begrepp är olika sätt att se på barn och barndom utifrån det barndomssociologiska fältet. Dock har det i föreliggande studie visat sig att det finns tydliga motsägelser mellan de båda synsätten som ibland präglar samma pedagog. Personalen säger sig arbeta utifrån begreppet being, men tycks snarare agera utifrån begreppet becoming. Detta blir en motsägelse där organisation kontra pedagogisk vision ställs mot varandra. De viktigaste iakttagelserna och därmed också slutsatserna för studien är att arbetet och förståelsen av barnkonventionen och barns rättigheter tolkas på olika sätt av lärare i fritidshem. Undervisningen som pedagogerna beskriver tycks ge eleverna vissa möjligheter att utveckla kunskap och kännedom om sina egna rättigheter men det ser väldigt olika ut vilket också kan påverka likvärdigheten i utbildningen. Det finns också ett uttryckt behov bland fritidspersonalen av en engagerad ledning som uppmärksammar barnkonventionen bland personalen och stöttar vid implementeringsarbetet av densamma. Hur och om man arbetar med barns rättigheter utifrån barnkonventionen beror alltså mycket på personalens egen barnsyn, intresse och engagemang. Detta gör att arbetet med eleverna därmed ser olika ut från ett fritidshem till ett annat.

Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen mellan fritidslärare och vårdnadshavare på flerspråkiga fritidshem fungerar med vårdnadshavare som har bristande svenska språkkunskaper. För att granska detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidslärare på olika fritidshem. Fem legitimerade fritidslärare intervjuades för att samla in data. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats. Urvalet som gjordes för studien var legitimerade och erfarna fritidslärare på flerspråkiga fritidshem.  Det intervjuarna har kommit fram till är att kommunikationen mellan fritidshemmet och vårdnadshavarna är avgörande för elevernas utveckling och vardag. Det kan finnas olika faktorer som försvårar kommunikationen mellan fritidslärarna och vårdnadshavarna. En av det slaget är vårdnadshavare med bristande svenska språkkunskaper. Resultatet visar att fritidslärarna upplever att det finns en del problem i kommunikationen med vårdnadshavarna. Faktorer som vårdnadshavarnas språk, kultur, skilda synsätt, intresse och engagemang spelar en stor roll i hur väl kommunikationen fungerar. Resultatet har visat hur bland annat fritidslärare använder olika metoder för att komma i kontakt med vårdnadshavare. Fritidslärarna tar hjälp av kollegor, modersmålslärare, tolkar samt teknik i form av digitala tjänster och sociala medier som kan användas som bildstöd för att kommunicera med vårdnadshavare.

Avsikten med denna studie är att skapa kunskap om hur fritidslärare/pedagoger arbetar för att förbättra elevernas fysiska aktivitet. De frågeställningar som använts i studien är: Hur arbetar fritidsläraren/pedagogen för att främja elevernas fysiska hälsa? samt hur arbetar fritidslärarna/pedagogerna för att främja den fysiska aktiviteten hos eleverna? Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer både i par och individuellt med sju legitimerade fritidslärare/pedagoger vid fyra olika grundskolor. Utifrån KASAM analyserades studiens empiri och fyra huvudkategorier framkom. Studiens resultat påvisar att rastaktiviteten har en väsentlig funktion inom skolans verksamhet och det av flera anledningar. Enligt respondenterna skapas samverkan, glädje och gemenskap som ger positiva effekter på elevernas fysiska och psykiska hälsa. Studieresultatet bekräftar likväl att fritidslärarna/pedagogerna fyller en viktig funktion, en funktion som innefattar att stötta och peppa eleverna samt skapa tillfällen för informella lärandesituationer. Slutsatsen blir att rastaktiviteterna fyller en viktig funktion både inom det fysiologiska samt psykologiska samtidigt som rastaktiviteterna bidrar till en förbättrad hälsa hos eleverna. Studien påvisar likväl att stöttningen framför allt från skolornas rektorer har haft stor betydelsen, enligt respondenterna. Detta eftersom det är med hjälp av rektorns stöd som fritidslärarna/pedagogerna har fått möjlighet till dels att utforma rastaktiviteten som fenomen likväl som de fått möjlighet till att vidareutbilda sig med hjälp av kurser.

Studien ämnar synliggöra jämställdhetsarbetet på fritidshemmet med ett fokus på hur fritidslärare identifierar och motverkar maskulina normer. Detta åstadkoms genom de tre forskningsfrågorna: Hur framträder maskulina normer på fritidshemmet? Var och när framträder maskulina normer? Hur arbetar fritidslärarna för att motverka maskulina normer? Ansatsen till studien är kvalitativ och använder sig av semistukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där fyra utbildade informanter intervjuades. Studiens teoretiska ramverk utgår från en hegemonisk maskulinitet samt en jämställdhetsteori. Studiens resultat visar på en rådande våldskultur på fritidshemmet där fotbollsplanen är arenan där maskulina normer framträder tydligast och där pojkars status formas. I resultatet framhävs även hur fritidslärarna genom olika motverkande försöker bryta den traditionella maskulina normen. Dessa brytande sker i form av praktiska ingripande som nolltolerans mot våldslekar och verbala markeringar och styrningar. I bemötandet med pojkarna framgår vikten för läraren att vara en god förebild för pojkarna och genom detta reproducera en positiv maskulinitet.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön i fritidshem. Studien vill ta reda på hur fritidslärare upplever att inomhusmiljön skulle se ut för att vara meningsfull för fritidsverksamhet. Frågeställningarna som studien har i utgångspunkt är: Hur upplever fritidslärare inomhusmiljön i fritidshem? Hur anser fritidslärare att inomhusmiljön samspelar med en meningsfull fritid? En kvalitativ metod används och då genom semistrukturerade intervjuer för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar. I studien intervjuas sju legitimerade fritidslärare från fyra fritidshem där två av fritidshemmen har egna lokaler och resterande två fritidshem har delade lokaler med den obligatoriska skolan. Resultatet visar att vissa fritidshem har egna lokaler vilket möjliggör en utformning av verksamheten utifrån fritidshemmets uppdrag, däremot upplevs lokalerna för små utifrån elevgruppens storlek. Resterande fritidshem har delade lokaler med den obligatoriska skolan vilket resulterar i stora lokaler men att de inte är utformade för fritidshemmets uppdrag. Oavsett om lokalerna är delade eller ej ger alla fritidslärarna uttryck för att lokalerna inte är tillräckligt ändamålsenliga. Fritidslärarna är överens om att deras lokaler begränsar vilka aktiviteter som kan erbjudas, vilket i sin tur begränsar möjligheten att arbeta i enlighet med Lgr11. I den bästa av världar önskar fritidslärarna en fritidsverksamhet vars utformning är mer lik en hemmiljö.

Ett hälsofrämjande arbete inom fritidshemmet betonar elevernas möjligheter att stimulera sina fysiska och psykiska behov. Studiens syfte har varit att bidra med ökad förståelse kring hur olika fritidshem arbetar gällande det hälsofrämjande arbetet. Fritidshemmens olika förutsättningar för ett sådant arbete vill vi även undersöka. Studiens grund har utgått från fritidslärarnas egna kunskaper och perspektiv på hälsoarbetets betydelse. Åtta kvalitativa intervjuer har lagt grunden till studiens resultat. Dessa intervjuer har transkriberats för sedan analyseras med hjälp av en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet analyserades och jämfördes med relevant litteratur samt ramfaktorteorin, som även är studiens teoretiska utgångspunkt. Studiens slutsats är att de verksamma lärarna på fritidshemmen besitter en förståelse för hur viktigt hälsoarbetet är. Det finns dock en stor variation mellan fritidshemmens eftersom förutsättningarna för ett hälsofrämjande arbete ser olika ut. De flesta fritidshemmen har inga tydliga riktlinjer för ett fullgott hälsoarbete vilket öppnar upp för de verksamma fritidslärarnas egna tolkningar gällande detta.

No description available.

No description available.