Den här studien är baserad på barnlitteratur i förskolan med funktionsvariation i bild och text samt intervjuer med verksamma pedagoger om deras syn på detta. Det insamlade materialet från studien gjordes på två förskolor i södra Sverige. Vi har fokuserat på det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att det förekommer funktionsvariationer i barnlitteraturen men det finns fortfarande en stor brist gällande kunskapen kring ämnet. Resultaten från pedagogintervjuerna visade vikten av att arbeta med funktionsvariationer i förskolan med barnen och att literacy ska genomsyra hela verksamheten men att det behöver förbättras ytterligare. Någonting som blev ännu tydligare efter studiens gång, var att hur viktigt det är att som pedagog arbeta med de mänskliga rättigheter och att i samtal med barnen lyfta innebörden av en likvärdig förskola och vad det faktiskt innebär för dem själva.

This thesis is a qualitative examination of main libraries’ work with accessible media. Based on semi-structured interviews with eight librarians working towards children and youth, the purpose of this study is to examine the opportunities and challenges presented by new digital aspects in accessible media. This was accomplished by reviewing the informants’ statements through a self-developed tool of analysis. This tool mirrored the purpose of the study and was developed by compiling the results of previous studies into themes. These themes were then further developed in concurrence with transcriptions of the interviews.The findings of the study were that the librarians were aware that readers with a need for accessible media are invisible, but lack the time to apply sufficient directed operations to make them visible. However, this invisibility also worked through a new mobile app for distributing talking books, Legimus, to normalize the need for accessible media. Thus the work often centered around a balancing act between making these readers visible and not distinguishing them as outliers. In part because of new digital features, there was a lack of direct contact with members of the intended group. This was bridged by contacting and/or collaborating with a third party like relatives or other professionals. Physical titles available within accessible media are limited but because of Legimus this was not the case for talking books. The group’s status as especially prioritized was emphasized by all informants, although they often felt time lacking to properly apply that priority.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om tillgången till resurser och stöd för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) inom lågstadiet. Syftet var även att ta reda på vilka stöd och resurser som pedagogerna menar att de har idag, vilka utmaningar som finns med undervisningen och vilka stöd och resurser som enligt pedagogerna bör finnas i lågstadiet. Detta kopplades även till ramfaktorteorin. Genom en enkätstudie kunde syftet besvaras och resultatet av studien analyserades utifrån forskningsfrågorna. Enkäten besvarades av 38 pedagoger och inkluderade påståenden och fördjupande frågor. Svaren granskades utifrån ramfaktorteorin. De ramfaktorer som var relevanta för studien var tid, personal, gruppstorlek, lokaler, ekonomiska resurser, föräldrar, skolans ledning och organisation. Resultatet visade att många pedagoger upplevde att det var svårt att undervisa elever med NPF då olika ramfaktorer påverkade undervisningen. Dessa var främst gruppstorlek, tid, personal och fortbildning. Det fanns flera förslag på hur denna problematik skulle kunna åtgärdas enligt pedagogerna, som pekade på att elever med NPF behövde få ett individanpassat stöd där det finns stöttning från utbildad och kunnig personal i ett mindre sammanhang. Resultatet visade också att flera pedagoger ansåg att det inte fanns tillräckligt med stöd och resurser, men att de använde både extra anpassningar och särskilt stöd för att stötta elever med NPF. Denna studies resultat stämmer överens med vad som framkommit i tidigare forskning. Utifrån studiens kunskapsbidrag kan framtida forskning studera vidare för att finna en lösning för att det ska finnas tillräckligt med stöd och resurser för elever med NPF i lågstadiet.

No description available.

The purpose of this thesis is to contribute to the understanding of how Swedish libraries work with the mission of accessibility for people with disabilities. This qualitative study tries to extend the knowledge by examining how six Swedish libraries use their resources for people with disabilities and how the libraries interpret the guidelines set by the government and organizations. As each library has its own routines around this work the libraries have to prioritize according to need and opportunity. It is of interest to see various aids in the work progress taking action at the libraries in this study. Do the libraries work in a structured and similar way when working for people with disabilities?  How do libraries plan their resources?  Who makes and how are the decisions made when prioritizing resources for people with disabilities? Based on earlier research the study looks for these answers using a semi structured interview guide. The study uses Bucklands barrier theory to focus on the areas of work and disabilities. The results in this study show that resources are the main barrier for a more active way of working with people with disabilities. The resources include allocating time for working with disabilities, funding and having enough staff to be able to focus on the library users with disabilities.

I ett samhället byggt på teknologi och på premisserna att nästan allt går att göra på internet, är det lätt att glömma att inte alla kan använda digitala tjänster på samma villkor. Det pratas mycket om digital delaktighet, men trots det finns det stora brister hos många webbplatser idag vilket gör att de inte är helt tillgängliga för alla människor. För personer med synnedsättningar är det av yttersta vikt att webbplatser är utvecklade på ett sätt som gör det möjligt att använda digitala hjälpmedel så som skärmläsare, utan hinder. För att en webbplats ska anses vara tillgänglig måste alla delar vara designade på ett sätt som gör att de går att uppfatta av alla personer med låg synförmåga. Detta inkluderar att ha höga kontrastförhållanden, att syntolka videor, alternativet att förstora text, etc. Bibliotekstjänster är bara en av alla de tjänster som i stor utsträckning finns tillgängliga online, däribland universitetsbibliotek. Detta gör det möjligt för studenter och forskare att ha tillgång till kataloger och annan information direkt på bibliotekens webbplatser, vilket – om det är tillgängligt – gynnar deras utbildningar och karriärer. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur tillgängliga svenska högskole- och universitetsbiblioteks webbplatser är för personer med synnedsättningar. Genom att använda ett online-verktyg särskilt framtaget för att utvärdera tillgängligheten på webbplatser, samt genom att manuellt granska delar av webbplatserna, utvärderades trettio webbplatser. Resultatet visar att webbplatserna inte är helt kompatibla med digitala hjälpmedel, främst skärmläsare. Studien visar även att videor inte alltid är syntolkade i den utsträckning som krävs för att de ska kunna anses vara fullt tillgängliga. Vidare bekräftar resultatet av studien tidigare forskning inom området, som fastställer att många biblioteks webbplatser inte är helt tillgängliga. / In a society largely built on technology and the premise that almost everything can be done on the internet, it is easy to forget that not everyone can use digital services on equal terms. There is a lot of talk about digital participation, however, a large majority of websites are lacking in that area and are not fully accessible to all people. For visually impaired people it is of great importance that websites are developed in a manner that allows for assistive technology such as screen readers to be used seamlessly and without obstacles. For a website to be accessible, all parts need to be designed in a way that makes them perceptible to anyone with low vision, including high contrast ratios, audio-interpreted videos and the option to enlarge the size of any text presented on the site. Library services are but one of many that are now available online, including university libraries. This enables students and researchers to have full access to catalogues and other information directly from the libraries’ websites, which – if accessible – greatly facilitates their education or research career. The purpose of this paper is to find out how accessible Swedish university libraries’ websites are to visually impaired people. By using an online evaluation tool, and by manually checking parts of the websites, we conducted an evaluation of thirty websites. Our results show that the websites are not fully compatible with assistive technology, mainly screen readers. Our study also shows that videos are not audio-interpreted, at least not to the extent that would be needed for them to be considered fully accessible. The results of our study further validates earlier research that has been done on the subject, that determine that a lot of library websites are not completely accessible, meaning that there is much work to be done before these websites can be considered accessible to all.

2010 beslutades det att den nya skollagen skulle inkludera en paragraf om alla elevers tillgång till skolbibliotek, oavsett om de går i ”grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola” (SFS 2010:800, 2 kap. 36 §). Dessutom innehåller bibliotekslagen från 2013 en paragraf som beskriver individer med funktionsvariationer som en grupp i samhället som ska prioriteras inom biblioteksverksamheten. Denna studie undersöker om denna explicita inkludering av särskolor och individer med funktionsvariationer som står skrivna i respektive lagar även återfinns i de artiklar om skolbibliotek som publicerades i Biblioteksbladet mellan 2005-2015. Studien undersöker även de bilder av skolbibliotek som de olika artiklarna presenterade, samt vilka möjliga konsekvenser dessa kan ha för skolbiblioteksdiskussionen och de som tar del av dem. Studien består av en både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av de artiklar som skrev om skolbibliotek och som publicerades i Biblioteksbladet mellan 2005-2015, och resultaten diskuteras sedan utifrån McCombs och Shaws dagordningsteori. Undersökningen visade att endast ett fåtal artiklar som explicit handlade om särskolor eller elever med funktionsvariationer publicerades under denna period, och att en majoritet av de artiklar som skrevs använde skolbibliotek som ett paraplybegrepp utan att skriva om vilka skolformer som inkluderades i detta. Ett upprepat användande av skolbibliotek som ett paraplybegrepp utan att inkludera en definition av vad termen innefattar kan leda till att alla skolformer inte lyfts fram i lika stor utsträckning, och således inte får sina röster hörda, i de offentliga samtal som förs kring skolbibliotek.

Att röra sig i den byggda miljön utan att känna sig hindrad av dess utformning är en mänsklig rättighet. Det finns lagar och riktlinjer på nationell och lokal nivå som strävar efter att den offentliga miljön ska vara anpassad för alla personer oavsett om en person har en funktionsvariation eller inte. Eftersom människor har olika förutsättningar att röra oss i den byggda miljön sätts högre krav på att miljön ska anpassas och utformas utifrån de behov som en person med funktionsvariation har. Detta innefattar olika funktionsvariationer som exempelvis rullstolsburna, hörsel- och synskadade. I Sverige har det tagits fram lagar, som exempelvis plan- och bygglagen, för att sätta krav på utformningen av den byggda miljön och att den ska vara anpassade och tillgängliga för personer som har funktionsvariationer. Trots att det finns lagar och riktlinjer kring tillgänglighetskrav finns det många fall där tillgängligheten brister i den offentliga miljön för personer med funktionsvariationer. I den här studien lyfts det fram att det bland annat beror på okunskap från planerarens sida, hur regelverken tolkas samt att olika funktionsvariationer har olika behov för att en plats ska bli tillgänglig. Oftast när det talas om funktionsvariationer kategoriseras de som en grupp där bland annat planerare, exploatörer och arkitekter förutsätter att alla med olika funktionsvariationer eftersträvar gemensamma lösningar för att göra en plats tillgänglig. I synnerhet leder detta till att många behov bortprioriteras eller glöms bort helt i planeringen. Denna studie syftar till att undersöka hur den offentliga miljös tillgänglighet formas utifrån olika funktionsvariationers behov. För att undersöka det har en fallstudie tagits fram och avgränsat målgruppen till två specifika funktionsvariationer, rullstolsburna och synskadade. Studien har även avgränsat sig geografiskt till knutpunkter då dessa platsers tillgänglighet ofta ses som bristfälliga utifrån personer med funktionsvariationer. En platsinventeringen har gjorts över tre knutpunkter i Göteborg för att kunna analysera generella brister som finns vid knutpunkter utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Studien innefattar även gestaltningsförslag över knutpunkten Brunnsparken i Göteborg, där författarna har tagit fram två gestaltningsförslag som fokuserar på varsin funktionsvariation. Ett av gestaltningsförslagen visar på hur Brunnsparken kan gestaltas för att bli tillgänglig utifrån en person som är synskadad och den andra visar på hur platsen kan utformas för att bli tillgäng för en person som är rullstolsburen. Avslutningsvis har en diskussion förts kring de två funktionsvariationernas behov där studien har undersökt om det är möjligt planera för de båda funktionsvariationerna i relation med varandra.

Den nordiska badkulturen sträcker sig långt tillbaka. Bastubad, kallbad, källbad och motionsbad - under perioder har det ibland ansetts både omoraliskt och farligt. Idag har traditionen fått liv igen. Runt om i landet renoveras eller byggs kallbadhus upp. Vision för Sverige 2025 och agenda 2030 är två exempel där vi presenterar en plan för att skapa ett tillgängligt och inkluderande samhälle. Det ökande intresset för olika typer av utomhusbad, parallellt med en åldrande befolkning och ett inkluderande synsätt i samhället, ställer höga krav på utformningen av våra publika byggnader och allmänna platser.  Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid utformning av ett kallbadhus och ge förslag på hur vi kan utforma dagens kallbadhus för att design, funktion och tillgänglighet ska gå hand i hand. Detta har gjorts genom att studera hur kallbadhusen traditionsenligt utformats och definiera vad som krävs för att ett kallbadhus ska anses tillgängligt. Målet var att identifiera hur man kan skapa god funktion och tillgänglighet i kallbadhus, för så många som möjligt i samhället och presentera ett förslag på gestaltning av detta.  Forskningsfrågorna har undersökts och besvarats genom en designprocess där fallstudier och litteraturstudie fungerade som basen för resultatet som presenteras i en syntes. Studien har följt en kvalitativ metod med inslag av kvantitativ informationsinsamling.  Syntesen visar att det finns fyra viktiga delar av tillgänglighet som behöver uppfyllas - social, informativ, kommunikativ och fysisk tillgänglighet. Vidare når man dessa genom att utveckla ett kallbadhus som bygger på underkategorierna förväntningar, säkerhet, attityd, information och funktion. Ett gestaltningsförslag presenteras som visar hur frågan skulle kunna lösas rent praktiskt.

Detta examensarbete redogör för huruvida ämnesplanen för idrott och hälsa 1 samt tillhörande dokument möjliggör respektive hindrar lärare att ha en mångfald av elever i idrott och hälsa-undervisningen. Syftet är att synliggöra de möjligheter och hinder som ämnesplanen i idrott och hälsa kan innebära för lärare när de ska utmana och utveckla den mångfald av fysiska funktionsvariationer som finns bland elever. För att undersöka detta har en textanalys av Skolverkets dokument samt intervjuer av lärares tankar kring realisering av dessa dokument gjorts. I detta arbete valde vi att fokusera på den praktiska delen av ämnet där kropp och rörelse är i fokus på grund av begränsad tid och omfång till arbetet. Den övergripande frågeställningen som behandlas är: Vilka möjligheter respektive hinder kan skapas för lärare vid realisering av ämnesplanen för idrott och hälsa 1 utifrån elevers skilda fysiska funktionsvariationer?Undersökningen i detta arbete har en läroplansteoretisk utgångspunkt men analyseras även utifrån ramfaktorteorin som komplement. En textanalys gjordes för att undersöka styrdokumenten och en kvalitativ metod användes för att undersöka transformering och realisering av dessa. Ämnesplanen för idrott och hälsa 1 samt tillhörande kommentarmaterial och bedömningsstöd analyserades i förhållande till varandra. Kvalitativa intervjuer gjordes på sex lärare på sex skolor i södra Sverige. Resultatet visar att ämnesplanen för idrott och hälsa 1 överlag möjliggör för en mångfald av fysiska funktionsvariationer i undervisningen då den är öppet skriven och då lärare ska utgå från elevers skilda förutsättningar. Dock menar verksamma lärare att tolkningsutrymmet, skolans resurser, stor nivåskillnad, tidsbrist och bristande kunskap kring elevers skilda förutsättningar kan skapa hinder att realisera rådande ämnesplan, där speciellt friluftsliv framställdes som problematiskt. Slutsatsen är därmed att en eventuell konkretisering hade behövts göras för att skapa likvärdighet och att lärarutbildningen samt fortbildning är betydande för att lärare ska ha kunskap till att anpassa undervisningen för alla elever. Vidare önskas en uppföljning av hur ämnesplanen transformeras och realiseras av idrott och hälsa-lärare samt om ämnesplanen bidrar till en mångfald i undervisningen och vilka eventuella resurser som behövs för att stötta lärare i realiseringen av ämnesplanen. / This thesis explains whether the syllabus for Physical Education and Health 1 (PEH 1), as well as accompanying documents, enable Physical Education and Health-teachers (PEH-teachers) to have a variety of pupils within their teaching. The purpose is to visualize opportunities and obstacles that the syllabus for PEH 1 may imply for the variety of physical conditions among pupils. To investigate this, a text analysis of documents from ‘Skolverket’ and interviews with teachers regarding the realization of these documents have been made. In this work, we chose to focus on the practical part of the subject where body and movement are in focus, due to limited time and scope. The overall issue being addressed is: What opportunities and obstacles can be created for teachers in the realization of the syllabus for Physical Education and Health 1 based on the different physical variations of students?The empirical data collected has been analyzed and discussed based on Linde’s (2012) curriculum theory but also by the frame factor theory. A text analysis was conducted to examine the documents formulated on the formulation arena and a qualitative method was used to investigate the transformation and realization of these documents. The syllabus for PEH 1, and related commentary material and assessment support, were analyzed in relation to each other. Six qualitative interviews were conducted with six teachers at six different schools in southern Sweden. The result shows that the syllabus for PEH 1 makes it possible for a variety of pupils in the PEH teaching, mainly because it’s openly written and that teachers should design their teaching based on pupil’s different physical variations. However, according to the teachers in this study, the possibility of interpretation, the school's resources, a large variation of skills, time shortage and lack of knowledge about the pupils' distinctive conditions can create obstacles when realizing the current syllabus. Especially ‘friluftsliv’ was mentioned as problematic. The conclusion is that a clarification of the syllabus is needed to create equivalence teaching, and that the teacher education and continuing training are important for teachers’ knowledge of how to adapt their teaching for all students. Furthermore, a follow-up of how the syllabus is transformed and implemented by PEH teachers is needed to know whether the syllabus’ intentions of diversity are realized and what resources that are needed to support teachers in the realization of the syllabus.