Sammanfattning/Abstract Olsson, Catarina och Ockedal, Pierre (2022). Specialpedagogik: När allmänpedagogiken inte räcker till. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Sett till Salamancadeklarationen (Svenska UNESCO, 2006) bör skolan eftersträva mångfald. Detta i syfte om att låta alla barn, oavsett svårigheter eller individuella skillnader, få närvara, delta och lära inom det ordinarie utbildningssystemet. Skolverket (2019) anser då i sin tur att det ska skapas möjligheter för alla elever att nå målen och därmed måste också hänsyn tas till alla elevers olika förutsättningar och behov. Således blir studiens utgångspunkt att undersöka en grundpelare inom specialpedagogiken - inkludering.    Förväntat kunskapsbidrag Vi avser att synliggöra och problematisera viktiga aspekter för vår kommande yrkesroll, i arbetet med en förebyggande skolmiljö, där eleverna ges förutsättningar att känna sig inkluderade.    Syfte och frågeställningar Studien syftar till att belysa lärares och specialpedagogers erfarenheter och tankar, vad gäller förutsättningar och utmaningar för att iscensätta inkludering i praktiken. Studien behandlar olika perspektiv på hur lärare och specialpedagoger tillsammans utformar undervisning och arbete, vad gäller tankar kring gemenskap och delaktighet. Fokus ligger på att skapa förutsättningar för att elever ska kunna tillgodose sig undervisningen.  ·      Vilka förutsättningar och utmaningar synliggör lärare och specialpedagoger i inkluderingsarbetet? ·      Hur utformas arbetet för att skapa förutsättningar för gemenskap och delaktighet?  ·      Hur betraktas den specialpedagogiska rollen i arbetet med att möta elevers olikheter?    Teori Studiens teoretiska ansats utgår från Harts delaktighetsstege och professionsteori. Därtill beskrivs specialpedagogiska perspektiv, som ett sätt att synliggöra orsaker och bakomliggande faktorer till varför elever kan hamna i svårigheter. Dessa perspektiv är; kategoriskt, relationellt och dilemmaperspektivet. Teorierna och perspektiven används för att visa på förutsättningar för gemenskap, delaktighet och inflytande, samt för att synliggöra specialpedagogens roll och utmaningar för att kunna bidra till utformningen av undervisning som främjar inkludering.    Metod Genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och två specialpedagoger från årkurs 1-9, analyseras det empiriska materialet med inspiration från hermeneutiken. Det empiriska materialet avser då att belysa huruvida inkludering och differentiering iscensätts ute på skolorna, samt hur arbetet utformas för att skapa förutsättningar för gemenskap och delaktighet. De teman som då framkommit är; Inkludering: Förutsättningar och utmaningar, Pedagogisk differentiering: Delaktighet och gemenskap samt Professionsaspekter:  Synsätt på specialpedagogens roll.   Resultat Studien visar att det finns goda intentioner, samt en vilja och medvetenhet att arbeta för inkludering. Resultatet visar dock att det anses saknas organisatoriska förutsättningar för att införliva inkludering i praktiken. Läroplanen ses då också som ett reellt hinder. Respondenterna menar i sin tur att de avser att utforma undervisning och stoff för att elever ska kunna vara delaktiga, men gör oftast så utan att lyssna in elevers tankar och behov. Samtidigt finns det då elever som går till specialpedagoger som förväntas att, vara den inlyssnade parten och, utforma undervisningen. Därmed visar det sig också att flertalet skolor legitimerar specialpedagogiska insatser, i form av att exkludera elever - detta trots att undervisningen anses differentieras för att möta elevers olikheter. Vilket medför att specialpedagoger, som vill införliva ett relationellt förhållningssätt, får legitimitet och jurisdiktion att vara en del av sådana åtgärder. Detta då specialpedagogiken i sig kan bidra till att allmänpedagogiken undkommer eller undermineras, vad gäller att ta ansvar för alla elever.    Specialpedagogiska implikationer Det som framkommit i studien bör inte ses som en metod eller konkreta handlingar, som i sig direkt kan omsättas i praktiken. Tanken är snarare att få fram ett underlag, på vilket lärare och specialpedagoger, kan hitta gemensamma grunder och inspireras att genomdriva förändringar.

Title: "Uniformity Equals Uniformity": A Sociological Study on Impression Management in the Swedish Armed Forces. Level: Bachelor's Thesis in Sociology, 15 hp Authors: Matilda Wennström & Moa JanssonThe purpose of this qualitative study is to examine how the culture and norms of the Swedish Armed Forces impact individuals' role adaptation in the workplace and lifeworld, with a focuson hegemonic masculinity and homosociality. The study also aims to investigate how thesefactors influence employees' social relationships both within and outside the organization. The study aims to investigate the significance of the culture and norms of the Swedish Armed Forces, including hegemonic masculinity and homosociality, in relation to employees' roleadaptation in work and everyday life, as well as their behaviours and social relationships bothwithin and outside the organization. The study is inspired by a phenomenological approach and adopts a qualitative research design.Eight semi-structured interviews were conducted, involving employees exclusively from the Armed Forces. In conclusion, the study demonstrates that the shared culture and norms of the Swedish Armed Forces play a significant role in employees' role adaptation and social relationships. Despite astrong masculine culture and a homogeneous organization, there exists a sense of strongcommunity and security that fosters relationships within the organization. The homosocialculture within the organization promotes strong bonds but can also limit diversity andinclusivity, as individuals who do not fit within the boundaries of these norms may choose toleave the organization.Keywords: Impression management, relationships, The Swedish Armed Forces, masculineculture, community

Sammandrag I detta examensarbete vill vi undersöka vilka sociala funktioner modersmålet har i barns fria lek utifrån en grupp arabisktalande flickor under den fria leken på en mångkulturell förskola. Våra frågeställningar är: Hur skapar barnen gemenskap med hjälp av sitt modersmål? Hur fungerar användningen av modersmålet för att utesluta andra barn ur leken?Metoden som vi använder oss av är kvalitativ och vi har valt att observera flickorna med filmkamera samt att vi har gjort en gruppintervju med dem för att utgå från flickornas perspektiv. Med hjälp av begreppen interaktion, uteslutning och kamratkultur har vi analyserat det insamlade materialet. I vår analys beskriver vi sex olika situationer och sammanfattar gruppintervjun för att vi ska få med flickornas perspektiv. Resultatet av vår studie visar hur de tre studerande flickorna använder sitt modersmål för att skapa gemenskap med varandra i leken och för att utesluta andra barn i barngruppen som inte kan prata arabiska ur deras lek.

Den stora tillgängligheten till Internet har inneburit att allt fler människor börjat kommunicera och interagera online, både via sociala medier och onlinespel. Antalet nya plattformar där människor med samma intresse kan mötas och interagera ökar hela tiden. En av alla dessa plattformar är Twitch där individer kan välja att sända live när de spelar dator- och tv-spel medan andra kan välja att agera publik. Utifrån grundad teori undersöker vi hur personer upplever att streama via Twitch och vilka de mest centrala aspekterna av detta är i syfte att öka förståelsen kring detta relativt nya fenomen. Genom intervjuer, frågeformulär och observationer lyfter studien fram hur dessa personer upplever bland annat gemenskap, krav, frustration och näthat genom streamingen. Resultatet visar bland annat på att det är upplevelsen av gemenskap som är det mest centrala inom fenomenet och i de flesta fall det som gör att personerna väljer att ägna sig åt streaming. Utifrån Giddens teori om det senmoderna samhället kopplas fenomenet till ett nutida sammanhang och med Goffmans teorier om roller belyses samspelet mellan streamarna och deras tittare.

Syftet med denna uppsats är att, genom en textanalys av tweets på mikrobloggen Twitter, undersöka hurinteraktion skapas och upprätthålls mellan idol och fans. Exemplet som används är popstjärnan JustinBieber och hur tweets konstrueras på hans Twitter-sida för att bekräfta frågor om pseudo-interaktion,gemenskap och närvaro med sina följare som ofta kallas ”Beliebers”. Jag vill ta reda på vilkakommunikationskoder som används och hur teorier om interaktion kan kopplas till de tweets jagundersöker närmare. Som främsta metod används en kvalitativ textanalys för att se om det går att hittatydliga indikationer genom språkbruk, tilltal och innehåll som kan kopplas till teorier om hurinteraktionen med publiken presenteras, och huruvida publiken ses som okänd eller iakttagbar.Resultatet av studien har visat att den centrala kommunikationsmodellen som används i stjärnansTwitter-flöde fokuserar på gemenskap och samhörighet i budskapet som överförs snarare än självaöverföringen av information mellan till sändare, Bieber, och mottagare; fans, ”Beliebers” och följare.

Syfte: Vår uppsats syftar till att förstå och beskriva hur tidsbegränsat anställda kan uppleva sin anställningsform. Vi vill även förstå vilka konsekvenser deras upplevelse kan innebära   Metodik och teoretisk referensram: En kvalitativ enfallsstudie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat via semi-strukturerade intervjuer med tidbegränsat anställda på en livsmedelsbutik. Vår teoretiska referensram innefattar flexibilitet, människans livscykel. anställningens syfte, gemenskap, anställningsotrygghet samt prekariatet.   Slutsats: Studien visar att tidsbegränsade anställningar är komplexa anställningsformer som kan upplevas både positiva och negativa beroende på kontextuella förutsättningar. Upplevelsen av anställningsformen i vårt fall påverkades av följande kontextuella förutsättningar; livsfasen respondenterna befinner sig i, upplevelsen av jämlika arbetsförutsättningar, upplevelsen av en god gemenskap samt att respondenterna befinner sig i början av sin arbetskarriär.   Utifrån de kontextuella förutsättningarna visade sig respondenternas upplevelse främst innebära positiva konsekvenser för individ, organisation och samhälle. Vi fann dock en risk för att anställningsformen ur ett långsiktigt perspektiv kan innebära mer negativa konsekvenser, samt bidra till framväxten av en missgynnad samhällsklass.

Föräldraengagemang är viktigt för barn, även för idrottsföreningar men det ideella arbetet glöms ofta bort. Att vara engagerad idrottsförälder är en balansgång mellan att vara uppmuntrande och att ställa krav och att pressa barnen. Syftet var att undersöka hur föräldrar till barn som deltar i lagidrott ser på sitt föräldraengagemang. Vad uppger föräldrar till barn som är aktiva inom föreningsidrott för omständigheter som inverkar på deras engagemang? Detta för att se om det finns sakförhållanden som föräldrarna uppfattar som väsentliga för deras engagemang. Urvalet var föräldrar till barn som spelar lagidrott i förening i ett län i Mellansverige. Metod för undersökningen var intervju, informanterna fick berätta och reflektera över det egna föräldraengagemanget.  Data tematiserades sedan in i faktorer som påverkat föräldrarnas engagemang. Resultatet redovisas i dessa teman som utgörs av omständigheter som hittats i föräldrarnas reflektioner. Slutsatsen var att föräldrarna engagerar sig i första hand för att deras barn har ett intresse för att idrotta och de vill se att barnen är lyckliga. Att engagemanget bidrar till en gemenskap med andra föräldrar gör det till en positiv erfarenhet. Respondenterna tydliggör att föräldraengagemang sker på den enskilda förälderns egen nivå, alla kan hjälpa till med något.

Syftet med den här studien var att undersöka hur sociala relationer med fokus på lekens betydelse utifrån barnens perspektiv ser ut på två olika verksamheter i södra Sverige. Syftet definierades utifrån våra tre frågeställningar där vi som sagt har utgått från barnens perspektiv för att se vad de ansåg och tänkte om begrepp som gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Den forskningsmetoden vi använde oss av var kvalitativ data där intervjuer stod i fokus. Sammanlagt valde vi ut 10 barn från två olika verksamheter som fick ställa upp på intervjun. Barnens svar vi fick utifrån intervjuerna spelades in för att sen kunna transkribera, kategorisera och analysera. Studiens resultat visade att majoriteten av barnens svar hade delade åsikter och tankar om gemenskap, utanförskap, sociala relationer och kön. Barnen lät positiva till större grupper och blandade kön när det kom till gemenskapen. När det kom till utanförskap var barnens svar vänliga och omtänksamma då de alltid försökte tänka på hur andra barn i närheten mådde och hade det på fritidshemmet. Studien visar att med hjälp av leken skapar barnen nya vänner och sociala relationer överlag.

Efter att ha arbetat i skolverksamheter under sex år upplever jag en ökad ohälsa hos barn och ungdomar. Jag, som lärare inom idrott och hälsa ser att hälsa i undervisningen får lite utrymme. Begreppet hälsa har olika betydelser hos både lärare och elever och är också svårtolkat. Trots att skolan ska bygga på gemenskap så ser jag också ett utanförskap växa fram i skolans värld. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs fyra till sex har om begreppet hälsa. Syftet är också att undersöka vilka uppfattningar eleverna har om hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Resultatet av studien grundar sig på endast elevers egna uppfattningar genom intervjuer som genomfördes. Jag som är lärare i ämnet idrott och hälsa vill bli medveten om hur elever i mellanstadiet uppfattar hälsa och undervisning om hälsa. Det för att vidare kunna sprida kunskaper om betydelsen av hälsa till elever i framtiden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en inventering för på vilket sätt ritualer påverkar anställdas trivsel, uppskattning, gemenskap, motivation och missnöje på deras arbetsplats. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats där teorin samlades in innan insamling av empiri. Insamlingsmetoden för uppsatsen var intervjuer och det genomfördes 30 stycken utifrån ett bekvämlighetsurval i Kalmar län. Insamlat material analyserades noggrant för att se på vilket sätt ritualer påverkar anställda. Resultatet jämfördes med tidigare forskning för att se om tidigare teorier stämde överens eller skiljde sig från resultatet i vår undersökning. Slutsatser: Uppsatsens resultat visar att anställda påverkas av ritualer på arbetsplatsen. Det framgår också att det uppkommit skillnader från tidigare forskning jämfört med vår undersökning. Ritualer påverkar majoriteten av de anställda positivt, men det har även framgått att ritualer tenderar att leda till missnöje.