Som nämns i inledningen och i bakgrunden för valet av ämne så skulle en god gruppdynamik eller ett gott klassrumsklimat kunna borga för goda studieresultat. Det skulle även kunna, för vissa elever, bidra till att de ser tillbaka på sin tidigare skolgång som någonting positivt. Detta positiva minne skulle kunna motivera dem till att fortsätta att studera på ett högre stadium, exempelvis gymnasium eller högskola/universitet. Det är utifrån denna utgångspunkt som detta examensarbete har kommit till. Syftet med denna undersökning som får betraktas som en fallstudie har varit att både för framtida läsare och undertecknad att belysa eventuella skillnader i hur god gruppdynamik skapas och bibehålls. Detta är relevant för elever och lärare när det gäller skapandet av goda förutsättningar för att uppnå bra studieresultat. Det är också av intresse enär positiva studieresultat inte alltid är anledningen till att elever fortsätter att studera i framtiden. Det var viktigt för undersökningens existens att bilda sig en uppfattning om vilka ord och begrepp som kunde tänkas finnas med i begreppet ”gruppdynamik”. Detta gjordes dels för att skapa en större kunskap om vad gruppdynamik egentligen innebär och dels för att göra begreppet mer begripligt för de personer som skulle vara med i undersökningen. En artikel i ett vetenskapligt magasin låg till grund för den enkät som utvecklades för den fallstudie som lät göras där 17 elever och två av deras lärare deltog. De deltagande personerna skulle alltså bidra till att besvara problemformulering i detta examensarbete som lyder: Hur märks skillnader i synsätt mellan lärare och elever i hur man bäst får dynamiken i en grupp att fungera?

Syftet med studien är att belysa hur äldre människor upplever ensamhet. För att skapa en djupare förståelse om ämnet, användes semistrukturerade intervjuer och nätverkskartor, vid insamling av det empiriska materialet. Totalt medverkade fem respondenter, mellan 77 och 96 år, i studien. Det empiriska materialet har tolkats utifrån den tidigare forskningen om ämnet och fyra olika teorier inom socialgerontologin; aktivitetsteorin, disengagementteorin, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens. Resultatet i studien visar att upplevelserna av ensamhet kan förklaras genom en individs situation eller specifika livshändelser. Resultatet visar också att det finns ett samband mellan det fysiska tillståndet och möjligheten till ett fysiskt socialt umgänge, och att det geografiska avståndet är betydelsefullt för de sociala relationerna. Gemensamt för alla respondenter var att tillit och regelbundenhet i kontakten är viktigt för att känna gemenskap i de sociala relationerna

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band. Genom de skillnader och likheter som finns både mellan gruppen och dess omvärld liksom mellan deltagarna själva så påverkas identiteten och känslan av medlemskap stärks. En viktig aspekt när det gäller identiteten är att deltagarna medvetet strävar efter att inte fastna i några kategorier och inte heller tycker det är viktigt att framhäva sig själva på något speciellt sätt, varken som buddhist eller som gruppmedlem.

ABSTRAKT Besättningarna ombord på ett fartyg kan bestå av människor som kommer från olika delar av världen. Tillsammans ska de arbeta och leva ihop i väg från sina familjer samt vänner, för att föra fartyget från en plats till en annan. Utifrån denna bakgrund, var syftet med vår undersökning att belysa hur svenska sjökaptensstudenter upplever att multikulturella besättningar påverkar miljön ombord med avseende på social gemenskap och arbetsklimat jämfört med nationellt sammansatta besättningar. Undersökningen består av sju intervjuer vars struktur avsåg en låg grad av standardisering med sjökaptensstuderande från avgångsklassen. För att kunna förstå och skildra respondenternas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Resultatet visar att den största faktorn som påverkade miljön ombord var kommunikationssvårigheterna. Att inte kunna kommunicera via sitt modersmål försämrade möjligheterna att skapa en god social gemenskap och ett bra arbetsklimat i multikulturella besättningar jämfört med nationellt sammansatta besättningar.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever i årskurs 6-7 upplever sin placering på resursskola. Jag använde mig av den kvalitativa forskningsintervjun med en fenomenologisk ansats som metod för att få reda på hur eleverna upplever sin placering på resursskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om resursskolor, inkludering och exkludering och vikten av relationer samt en koppling till aktuella styrdokument. Resultatet pekar på att elevernas upplevelse av resursskola kan delas in i tre kategorier, bekräftelse, social gemenskap och bemötande. Dessa samverkar och bidrar till att eleverna upplever en tillhörighet, ett sammanhang, inom resursskolan vilket de har saknat på sina hemskolor. En nackdel som lyfts fram är bristen på positiva elevförebilder inom resurskolan. Sammanfattningsvis så pekar slutsatsen på att det är viktigt för lärare att bygga goda relationer för att elever ska känna sig delaktiga, meningsfulla och kunna utvecklas inom de ramar som styrdokumenten anger.

En studie om pedagogers arbete för en inkluderande undervisning som synliggör möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning. Semistrukturerade interjuver med en kvalitativ metod.

Många individer lever idag som identifierade sexmissbrukare, men det råder delade meningar inom forskningsvärlden om vad sexmissbruk och dess ursprung egentligen är. Vissa menar att det är genetiskt betingat och en sjukdom, medan andra tolkar det som ett beteende eller ”viljesjukdom”. Samtidigt finns det anledning att skilja den medicinska betydelsen av sexmissbruk från den sociala, där den senare kan förstås som socialt konstruerad utifrån individers upplevelser och erfarenheter av missbruket. En förståelse för sexmissbruk som subjektivt, socialt konstruerat saknar stöd i forskningen och syftet med denna uppsats är därför att analysera detta, samt vilken mening upplevelsen av sexmissbruket får för aktiva respektive nyktra sexmissbrukare och deras anhöriga. Detta görs med hjälp av socialkonstruktionistiska och fenomenologiska begrepp genom en textanalys av diskussioner från ett onlineforum för en självhjälpsgrupp ägnad fenomenet. Den metodologiska ansatsen är delvis fenomenologisk och delvis hermeneutisk för att fånga konstruktionen och meningarna i upplevelsen av missbruket. Resultatet av studien visar att sexmissbruk, i självhjälpsgruppens kontext, kan förstås som både individuellt och kollektivt konstruerat. Den individuella konstruktionen handlar om sexmissbruk som en ond påtvingande kraft, där befrielse från denna endast kan nås genom kontakt med en högre makt. Den kollektiva konstruktionen handlar om hur sexmissbruk formar en gemenskap, där det pågår en gemensam kamp emot tillfrisknande och där gemenskapen i sig är det enda sammanhanget inom vilket tillfrisknande kan ske. Resultatet visar även att det meningsfulla i upplevelsen av sexmissbruket framförallt handlar om missbrukets negativa konsekvenser, exempelvis förlusten av meningsfulla (exempelvis monogama) relationer, men även om gemenskapen och samhörigheten till likasinnade.

No description available.

Denna studie undersöker hur musik fungerar som ett verktyg för relationsskapande arbete inom fritidshemmets undervisning. Studiens syfte är att utföra en intervention på ett fritidshem för att ta reda på hur fritidshemmet pedagogiskt arbetar med relationsskapande samt för att föröka skapa en förändring av synen på arbete med relationsskapande genom musik. Metoden som använts är aktionsforskning där forskaren framarbetat olika aktiviteter för att belysa metoder för att arbeta med musik som relationsskapande verktyg. Dokumentationsverktygen är Videoinspelade aktiviteter, observationer och intervjuer.   Resultatet, som från denna mindre undersökning, visar att relationsskapande genom musik är väldigt användbart som metod och kan med fördel användas mer i relationsskapande på fritidshemmet. Eleverna i studien har reagerat positivt på samtliga aktiviteter och visar viss förmåga att reflektera kring relationsskapande som skett i intervjuer.

I denna uppsats undersöks gemenskap online, närmare bestämt studeras den socialainteraktion som sker via streaming på webbplatsen Twitch och gemenskapen den genererar. Syftet är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka till vilken grad och på vilket sätt gemenskapen skapas i frånvaron av fysiska möten. Detta med bakgrund av digitaliseringen av den moderna världen som i och med Covid-19 på ett drastiskt sätt gjort att människans närvaro online ökat ytterligare. Den metod som används är den etnografiska metoden där materialet inhämtas genom att observera streamingsessioner och de valda kanalernas presentationssidor. Det teoretiska angrepp som används för att undersöka frågan ärhuvudsakligen Randall Collins teori om interaktionsritualer med avstamp i Émile Durkheims teori om det kollektiva medvetandet och Erving Goffmans teori om interaktionsritualer. Resultatet av studien visar att genom att använda teorin skapas en förståelse för dynamiken och delarna i den som formar samhörighet och gemenskap. Det i sin tur ger ett intressant perspektiv på upptakten till att en grupp presenterar delad moral eller delade åsikter. Genom att flytta fokus från individ till situation skapas en mycket bättre förståelse för vad det är som egentligen sker. Drivkraften till agerande från individernas sida bottnar i den moral som situationen skapar, inte i individernas personliga värdegrund. När det gäller hur gemenskap skapas finns det tillvägagångssätt som innebär att spänningar och avstånd mellan olikagrupper växer. Det finns andra typer av gemenskap där den aspekten inte alls är lika framträdande. I de sammanhangen har de stora delarna i gemenskapens grund en betydligt mer positiv karaktär. I den gemenskap där spänningar mellan grupper får näring i processen skapas gemenskapen på bekostnad av någon annan, individ eller grupp. I den andra typen av gemenskap skapas den med en stark betoning på de positiva känslor en individ, grupp eller aktivitet tillför medlemmarna.