Denna kvalitativa studie undersöker effekten av generativ artificiell intelligens (AI) på marknadsföringsstrategier inom musikindustrin. I takt med att digitala plattformar alltmer dominerar landskapet utforskar marknadsföringsavdelningar innovativa sätt att engagera publiken, vilket gör integrationen av generativ AI avgörande. Genom intervjuer med marknadsförare inom den svenska musikindustrin belyser denna forskning den nuvarande användningen, de upplevda fördelar och utmaningar med generativ AI för att förbättra arbetsflödeseffektiviteten och marknadsföringstaktiken. Resultaten visar att även om generativ AI avsevärt effektiviserar skapandet av innehåll och interaktion med konsumenter, kvarstår oro för dess tillförlitlighet och etiska implikationer av dess användning. Studien bidrar till en djupare förståelse för generativ AI:s transformerande roll i musikmarknadsföring och erbjuder värdefulla insikter för praktiker som strävar efter att utnyttja teknologin som konkurrensfördel. / This qualitative study examines the impact of generative artificial intelligence (AI) on marketing strategies within the music industry. As digital platforms increasingly dominate the landscape, marketing departments are exploring innovative ways to interact with audiences, making the integration of generative AI pivotal. Through interviews with marketing professionals in the Swedish music industry, this research sheds light on the current use, perceived benefits, and challenges of generative AI in enhancing workflow efficiencies and marketing tactics. The study reveal that while generative AI significantly streamlines content creation and consumer interaction, concerns about its reliability and the ethical implications of its use persist. The study contributes to a deeper understanding of the transformative role of AI in music marketing, providing valuable insights for practitioners aiming to leverage technology for competitive advantage.

Introduktion: Antalet stressrelaterade sjukdomar ökar i samhället där lärare är den yrkesgrupp som under 2022 rapporterade in flest arbetsrelaterade besvär. Läroväsendet står inför ett paradigmskifte, med den ökade tillgängligheten av generativ AI är den traditionella undervisningen mitt uppe i en förändringsprocess, vilket kan påverka lärarnas arbetssituation och arbetsmiljö. Lärare behöver rätt förutsättningar och kompetensutveckling för att integrera digitala tekniken. De teoretiska ramverken som applicerades var European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) och krav-kontroll-stödmodellen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur generativ AI påverkade lärarnas psykosociala arbetsmiljö. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervju med en deduktiv ansats och en innehållsanalys med induktiv ansats. Rekrytering av deltagare genomfördes med ett strategiskt urval och snöbollsurval. Totalt genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 14 deltagare. Resultat: Resultatet bestod av sex kategorier; Professionellt engagemang, Digitala resurser, Undervisning och lärande, Bedömning och reflektion, Den lärande tar eget ansvar samt Stödja den lärandes digitala kompetens med tillhörande 13 underkategorier, där alla återspeglade studiens syfte. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna är i stort behov av gemensamma riktlinjer och digital kompetensutveckling på arbetsplatsen, eftersom de saknar stöd från arbetsgivare och myndigheter. Lärarna behöver tid och resurser för att lära sig generativ AI, då det kan resultera i tidsvinster och fungera som ett stöd i arbetet och därmed minska arbetsbelastningen. / Introduction: The prevalence of stress-related illnesses is increasing in society, with teachers being the professional group that reported the highest number of work-related issues in 2022. The educational sector is facing a paradigm shift; with the increased availability of generative AI, traditional teaching methods are undergoing a transformation, which may impact teachers' working conditions and work environment. Teachers need appropriate conditions and professional development to integrate digital technology effectively. The theoretical frameworks applied were the European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) and the demand-control-support model. Aim: The aim of the study was to examine how generative AI affected teachers' psychosocial work environment. Method: A qualitative focus group interview with a deductive approach and content analysis with an inductive approach were employed. Participants were recruited using strategic and snowball sampling methods. A total of four focus group interviews were conducted with 14 participants in total. Results: The results consisted of six categories: Professional Engagement, Digital Resources, Teaching and Learning, Assessment and Reflection, Learner's Self-Responsibility, and Supporting Learners' Digital Competence, along with 13 associated subcategories, all reflecting the study's aim. Conclusion: To summarize, the study's results indicate that teachers are in substantial need of common guidelines and digital professional development in the workplace, as they lack support from employers and authorities. Teachers require time and resources to learn about generative AI, as it can lead to time savings and serve as a support tool in their work, thereby reducing their workload.

This thesis presents the design and implementation of a generative Artificial Intelligence (AI)-based decision-support interface applied to the domain of pub- lic transport leveraging both offline and logged data from both past records and real-time updates. The AI assistant system was developed leveraging pre- trained Large Language Models (LLMs) together with Retrieval Augmented Generation (RAG) and the Function Calling Application Programming Inter- face (API), provided by OpenAI, for automating the process of adding knowl- edge to the LLM. Challenges such as formatting and restructuring of data, data retrieval methodologies, accuracy and latency were considered. The result is an AI assistant which can have a conversation with users, answer questions re- garding departures, arrivals, specific vehicle trips, and other questions relevant within the domain of the dataset. The AI assistant system has also been devel- oped to provide client-side actions that integrate with the user interface, enabling interactive elements such as clickable links to trigger relevant actions based on the content provided Different LLMs, including GPT-3.5 and GPT-4 with different temperatures, were compared and evaluated with a pre-defined set of questions paired with a respective ground truth. By adopting a conversational approach, the project aims to streamline infor- mation extraction from extensive datasets, offering a more flexible and feedback- oriented alternative to manual search and filtering processes. This way, traffic managers adapt and operate more efficiently. The traffic managers will also re- main informed about small disturbances and can act accordingly faster and more efficient. The project was conducted at Gaia Systems AB, Norrköping, Sweden. The project primarily aims to enhance the workflow of traffic managers utiliz- ing Gaia’s existing software for public transport management within Östgöta- trafiken. / Denna avhandling presenterar designen och implementationen av en generativ Artificiell Intelligens (AI)-baserad beslutsstödsgränssnitt applicerad på området för kollektivtrafik, utnyttjande både offline och loggad data från både tidigare händelser och realtidsuppdateringar. AI-assistentsystemet utvecklades med hjälp av Large Language Models (LLM) tillsammans med Retrieval Augmented Generation (RAG) och Function Calling API, tillhandahållet av OpenAI, för att automatisera processen att lägga till kunskap till en LLM. Utmaningar som formatering och omstrukturering av data, datahämtningsmetoder, noggrannhet och latens beaktades. Resultatet är en AI-assistent som kan ha en konversation med användare, svara på frågor om avgångar, ankomster, specifika fordonsturer och andra frågor relevanta inom datamängdens område. AI-assistentsystemet har också utvecklats för att tillhandahålla Client Actions som integreras med användargränssnittet, vilket möjliggör interaktiva element som klickbara länkar för att utlösa relevanta åtgärder baserade på den tillhandahållna innehållet. Olika LLM, inklusive GPT-3.5 och GPT-4 med olika temperaturer, jämfördes och utvärderades med en fördefinierad uppsättning frågor parat med en respektive sanning. Genom att använda en konversationell metod syftar projektet till att effektivisera informationsutvinning från omfattande datamängder och erbjuder ett mer flexibelt och feedbackorienterat alternativ till manuella sök- och filtreringsprocesser. På detta sätt kan trafikledare anpassa sig och arbeta mer effektivt. Trafikledarna kommer också att hållas informerade om mindre störningar och kan agera snabbare och mer effektivt. Projektet genomfördes på Gaia Systems AB, Norrköping, Sverige. Projektet syftar främst till att förbättra arbetsflödet för trafikförvaltare som använder Gaia's befintlig programvara för kollektivtrafikhantering inom Östgötatrafiken.

During an investigation carried out by a police officer or a gendarme, audition reports are written, the length of which can be up to several pages. The high-level goal of this thesis is to study various automatic and reliable text summarization methods to help with this time-consuming task. One challenge comes from the specific, French and judicial data that we wish to summarize; and another challenge comes from the need for reliable and factual models. First, this thesis focuses on automatic summarization evaluation, in terms of both content (how well the summary captures essential information of the source text) and factuality (to what extent the summary only includes information from or coherent with the source text). Factuality evaluation, in particular, is of crucial interest when using LLMs for judicial purposes, because of their hallucination risks. Notably, we propose a light variation of SelfCheckGPT, which has a stronger correlation with human judgment (0.743) than the wide-spread BARTScore (0.542), or our study dataset. Other paradigms, such as Question-Answering, are studied in this thesis, which however underperform compared to these. Then, extractive summarization methods are explored and compared, including one based on graphs via the TextRank algorithm, and one based on greedy optimization. The latter (overlap rate: 0.190, semantic similarity: 0.513) clearly outperforms the base TextRank (overlap rate: 0.172, semantic similarity: 0.506). An improvement of the TextRank with a threshold mechanism is also proposed, leading to a non-negligible improvement (overlap rate: 0.180, semantic similarity: 0.513). Finally, abstractive summarization, with pre-trained LLMs based on a Transformer architecture, is studied. In particular, several general-purpose and multilingual models (Llama-2, Mistral and Mixtral) were objectively compared on a summarization dataset of judicial procedures from the French police. Results show that the performances of these models are highly related to their size: Llama-2 7B struggles to adapt to uncommon data (overlap rate: 0.083, BARTScore: -3.099), while Llama-2 13B (overlap rate: 0.159, BARTScore: -2.718) and Llama-2 70B (overlap rate: 0.191, BARTScore: -2.479) have proven quite versatile and efficient. To improve the performances of the smallest models, empirical prompt-engineering and parameter-efficient fine-tuning are explored. Notably, our fine-tuned version of Mistral 7B reaches performances comparable to those of much larger models (overlap rate: 0.185, BARTScore: -2.060), without the need for empirical prompt-engineering, and with a linguistic style closer to what is expected. / Under en utredning som görs av en polis eller en gendarm skrivs förhörsprotokoll vars längd kan vara upp till flera sidor. Målet på hög nivå med denna rapport är att studera olika automatiska och tillförlitliga textsammanfattningsmetoder för att hjälpa till med denna tidskrävande uppgift. En utmaning kommer från de specifika franska och rättsliga uppgifter som vi vill sammanfatta; och en annan utmaning kommer från behovet av pålitliga, sakliga och uppfinningsfria modeller. För det första fokuserar denna rapport på automatisk sammanfattningsutvärdering, både vad gäller innehåll (hur väl sammanfattningen fångar väsentlig information i källtexten) och fakta (i vilken utsträckning sammanfattningen endast innehåller information från eller överensstämmer med källtexten). Faktautvärdering, i synnerhet, är av avgörande intresse när man använder LLM för rättsliga ändamål, på grund av deras hallucinationsrisker. Vi föreslår särskilt en lätt variant av SelfCheckGPT, som har en starkare korrelation med mänskligt omdöme (0,743) än den utbredda BARTScore (0,542), eller vår studiedatauppsättning. Andra paradigm, såsom Question-Answering, studeras i denna rapport, som dock underpresterar jämfört med dessa. Sedan utforskas och jämförs extraktiva sammanfattningsmetoder, inklusive en baserad på grafer via TextRank-algoritmen och en baserad på girig optimering. Den senare (överlappning: 0,190, semantisk likhet: 0,513) överträffar klart basen TextRank (överlappning: 0,172, semantisk likhet: 0,506). En förbättring av TextRank med en tröskelmekanism föreslås också, vilket leder till en icke försumbar förbättring (överlappning: 0,180, semantisk likhet: 0,513). Slutligen studeras abstrakt sammanfattning, med förutbildade LLM baserade på en transformatorarkitektur. I synnerhet jämfördes flera allmänna och flerspråkiga modeller (Llama-2, Mistral och Mixtral) objektivt på en sammanfattningsdatauppsättning av rättsliga förfaranden från den franska polisen. Resultaten visar att prestandan för dessa modeller är starkt relaterade till deras storlek: Llama-2 7B kämpar för att anpassa sig till ovanliga data (överlappning: 0,083, BARTScore: -3,099), medan Llama-2 13B (överlappning: 0,159, BARTScore: -2,718) och Llama-2 70B (överlappning: 0,191, BARTScore: -2,479) har visat sig vara ganska mångsidiga och effektiva. För att förbättra prestandan för de minsta modellerna utforskas empirisk prompt-teknik och parametereffektiv finjustering. Noterbart är att vår finjusterade version av Mistral 7B når prestanda som är jämförbara med de för mycket större modeller (överlappning: 0,185, BARTScore: -2,060), utan behov av empirisk prompt-teknik och med en språklig stil som ligger närmare vad som förväntas.

Agile methodologies are one of the most common approaches for companies to develop new software products. Within these methodologies, a significant focus is placed on rapid deliveryand minimal documentation. However, this focus can lead to documentation, especially that concerning quality requirements (QR), being overlooked in favor of speed. This can result in a decrease in the overall quality of the final software product. To address these issues, the suitability of Generative AI (GenAI) is examined to analyze its potential in solving these problems. The purpose of this study was to investigate whether GenAI is suitable foraddressing issues related to QR documentation within agile methodologies. The study conducted a case study on a company currently using GenAI. The data collection method used for this investigation was semi-structured interviews. The Task-Technology Fit (TTF) model was used to evaluate the suitability of GenAI for QR documentation. The results show that "Ease of Use" and "Production timeliness" are GenAI"s greatest strengths. However,other aspects such as "Quality" and "System reliability" showed weaker results. Future research should focus on exploring the broader use of GenAI within agile methodologies and developing comprehensive training programs for the effective use of GenAI.

Utvecklare ställs inför ständigt mer komplexa problem och utmaningar som kräver innovativalösningar. Traditionellt har de använt kollegor, forum och dokumentation som resurser för attbolla idéer och utarbeta lösningar. Med de senaste framstegen inom artificiell intelligens (AI)har nya möjligheter öppnats upp. AI har potentialen att fungera inte bara som ensamtalspartner utan också som en kritiker och problemlösare i utvecklarens arbetsflöde.Denna studie utforskar interaktionen mellan utvecklare och ChatGPT i deras dagliga arbetemed ett särskilt fokus på hur ChatGPT kan användas som ett bollplank. Genom en kvalitativforskningsmetod, baserad på djupgående semistrukturerade intervjuer med nio utvecklare,undersöker studien hur dessa utvecklare integrerar ChatGPT i sina arbetsflöden och vilkaverktyg och metoder de använder för att underlätta denna interaktion. Analysen belyser ocksåChatGPT bidrag till problemlösning och beslutsfattande samt de tekniska och organisatoriskautmaningar som utvecklarna möter.Resultaten visar att ChatGPT är ett värdefullt verktyg för att förbättra kodkvaliteten, skapatemplates och boilerplate-kod samt för att effektivisera dokumentation ochöversättningsprocesser. Dock identifierades begränsningar såsom långsam respons, behovetav specifika formuleringar och svårigheter med att hantera komplexa eller nischade problem.Studien konkluderar att trots dessa utmaningar har ChatGPT en betydande potential attfungera som en konstruktiv partner i utvecklares dagliga arbete, vilket kan leda till ökadeffektivitet och förbättrad kvalitet i mjukvaruutvecklingsprocessen.

Världens tekniska utveckling går framåt i snabb takt, inte minst när det kommer till ”smarta” maskiner och algoritmer med förmågan att anpassa sig efter sin omgivning. Detta delvis på grund av den enorma mängd data som finns tillgänglig och delvis tack vare en ökad lagringskapacitet. I november 2022 släpptes ett av de senaste AI-baserade programmen; chatboten ChatGPT. Inom två månader hade ChatGPT fått över 100 miljoner användare. Denna webbaserade mjukvara kan i realtid konversera med användare genom att besvara textbaserade frågor. Genom att snabbt och ofta korrekt besvara användarnas frågor på ett mänskligt och övertygande sätt, har tjänsten på kort tid genererat mycket uppmärksamhet. Det finns flera studier som visar på hur ett stort antal människor saknar ett generellt förtroende för AI. Vissa studier menar att de svar som ChatGPT genererar inte alltid kan antas vara helt korrekta och därför bör följas upp med en omfattande kontroll av faktan, eftersom de annars kan bidra till spridandet av falsk information. Eftersom förtroende för AI har visat sig vara en viktig del i hur väl teknologin utvecklas och integreras, kan brist på förtroende för sådana tjänster, såsom ChatGPT, vara ett hinder för en välfungerande användning. Trots att man sett på ökad produktivitet vid införandet av AI-teknologi hos företag så har det inom högre utbildning, som ett hjälpmedel för studenter, inte integrerats i samma utsträckning. Genom att ta reda på vilket förtroende studenter har för ChatGPT i lärandesammanhang, kan man erhålla information som kan vara till hjälp för integrationen av sådan AI-teknik. Dock saknas det specifik forskning kring studenters förtroende för ChatGPT i lärandesammanhang. Därför syftar denna studie till att fylla denna kunskapslucka, genom att utföra en kartläggning. Vår frågeställning är: ” Vilket förtroende har studenter för ChatGPT i lärandesammanhang?”. Kartläggningen utfördes med semistrukturerade intervjuer av åtta studenter som använt ChatGPT i lärandesammanhang. Intervjuerna genererade kvalitativa data som analyserades med tematisk analys, och resultatet visade på att studenters förtroende för ChatGPT i lärandesammanhang beror på en rad faktorer. Under analysen identifierade vi sex teman som ansågs vara relevanta för att besvara frågeställningen: ● Erfarenheter ● Användning ● ChatGPT:s karaktär ● Yttre påverkan ● Organisationer ● Framtida förtroende / The world's technological development is advancing rapidly, especially when it comes to "smart" machines and algorithms with the ability to adapt to their surroundings. This is partly due to the enormous amount of available data and partly thanks to increased storage capacity. In November 2022, one of the latest AI-based programs was released; the chatbot ChatGPT. This web-based software can engage in real-time conversations with users by answering text-based questions. By quickly, and often accurately, answering users' questions in a human-like and convincing manner, the service has generated a lot of attention in a short period of time. Within two months, ChatGPT had over 100 million users. There are several studies that show how a large number of people lack a general trust in AI. Some studies argue that the responses generated by ChatGPT may not always be assumed to be completely accurate and should therefore be followed up with extensive fact-checking, as otherwise they may contribute to the spreading of false information. Since trust in AI has been shown to be an important part of how well the technology develops and integrates, a lack of trust in services like ChatGPT can be a hindrance to effective usage. Despite the increased productivity observed in the implementation of AI technology in companies, it has not been integrated to the same extent within higher education as an aid for students. By determining the level of trust that students have in ChatGPT in an educational context, valuable information can be obtained to assist in the integration of such AI technology. However, there is a lack of specific research on students' trust in ChatGPT in an educational context. Therefore, this study aims to fill this knowledge gap by conducting a survey. Our research question is: “What trust do students have in ChatGPT in a learning context?”. The survey was conducted through semi-structured interviews with eight students who have used ChatGPT in an educational context. The interviews generated qualitative data that was analyzed using thematic analysis, and the results showed that students' trust in ChatGPT in an educational context depends on several factors. During the analysis, six themes were identified as relevant for answering the research question: • Experiences • Usage • ChatGPT’s character • Influences • Organizations • Future trust

This thesis explores the implementation of a conversational user interface for Uppsala Municipality, aimed at optimising the balance between cost of usage and quality when using large language models for public services. The central issue addressed is the effective integration of large language models, such as OpenAI's GPT-4, to enhance municipal services without compromising user privacy and data security. The solution developed involves a prototype that utilises a model chooser and prompt tuner, allowing the interface to adapt the complexity of responses based on user input. This adaptive approach reduces costs while maintaining high response quality. The results indicate that the prototype not only manages costs effectively, but also adheres to standards of data privacy and security. Clear information on data use and transparency improved user trust and understanding. In addition, strategies were effectively implemented to handle sensitive and unexpected input, improving overall data security. Overall, the findings suggest that this approach to implementing conversational user interfaces in public services is viable, offering valuable insights into the cost-effective and secure integration of language models in the public sector. The success of the prototype highlights its potential to improve future municipal services, underscoring the importance of transparency and user engagement in public digital interfaces. / Den här masteruppsatsen undersöker implementeringen av ett konversationsgränssnitt för Uppsala kommun, med målet att optimera balansen mellan kostnad och kvalitet vid användning av stora språkmodeller för den offentliga sektorn. Den centrala frågan som besvaras är hur stora språkmodeller, såsom OpenAI:s GPT-4, kan integreras för att förbättra kommunala tjänster utan att kompromissa med användarnas integritet och datasäkerhet. Den utvecklade lösningen innefattar en prototyp som använder en modellväljare och promptjusterare, vilket gör det möjligt för gränssnittet att anpassa svarens komplexitet baserat på användarens meddelande. Detta tillvägagångssätt reducerar kostnaderna samtidigt som en hög svarskvalitet bibehålls. Resultaten visar att prototypen inte bara hanterar kostnaderna effektivt, utan också upprätthåller standarder för datasekretess och säkerhet. Tydlig information om dataanvändning och transparens förbättrade avsevärt användarnas förtroende och förståelse. Dessutom implementerades strategier effektivt för att hantera känslig och oväntad data, vilket förbättrade den övergripande datasäkerheten. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att detta tillvägagångssätt för implementering av konversationsgränssnitt i offentliga tjänster är möjligt och erbjuder lärdomar om kostnadseffektiv och säker integration av språkmodeller i offentlig sektor. Prototypens framgång påvisar dess potential att förbättra framtida kommunala tjänster, men lyfter också vikten av transparens och användarengagemang i offentliga digitala gränssnitt.

Artificial intelligence is one of the long-term trends in the twenty-first century. Historically, the real estate industry has been slow to adopt new technology, but generative AI introduces a range of innovative applications that traditional AI has not addressed. Creating a unique opportunity for the real estate industry to evolve and position itself at the forefront of technological advancements. Despite the promising potential of large language models, research applying the technology on real world problems within real estate sector is almost non-existent. Only a limited number of studies currently exist exploring the area. No applied studies of the technology have yet to be made in Europe to the authors knowledge. The purpose of this study was thus to contribute with an applied study of the technology within the context of facility management. Exploring how generative AI can increase efficiency within facility management by utilizing large language models to analyse tenant matters. Execution consisted of partnering with a real estate company, developing propritary frameworks, technology, and testing these on real world data. A design based researched method was adjusted to fit this study. In total 822 tenant matters where analyzed by a large language model (LLM). The findings show that a large language model can be utilized to analyze tenant matters. Furthermore, that model outputs can be trusted and utilized to improve services for tenants. This study highlights the importance of original data quality, data selection, understanding data inputs and contextualizing instructions for the large language model to achieve successfull automated information extraction. Concluding that analysing tenant matters with generative AI makes it possible to identify and quantify how a real estate company functions, performs, and meets tenants’ needs as a whole —not just from a facility management perspective. / Artificiell intelligens är en av de långsiktiga trenderna under tjugoförsta århundradet. Historiskt har fastighetsbranschen varit långsam med att anamma ny teknik, men generativ AI introducerar en rad innovativa tillämpningar som traditionell AI inte har adresserat. Detta skapar en unik möjlighet för fastighetsbranschen att utvecklas och positionera sig i framkanten av tekniska framsteg. Trots den lovande potentialen hos stora språkmodeller är forskning som tillämpar tekniken, på verkliga problem inom branschen, nästan obefintlig. Endast ett begränsat antal studier existerar för närvarande som utforskar området. Ingen tillämpad studie av tekniken har ännu gjorts i Europa, enligt författarens kännedom. Syftet med denna studie var således att bidra med en tillämpad studie av tekniken inom ramen för fastighetsförvaltning. Utforska hur generativ AI kan öka effektiviteten inom fastighetsförvaltning genom att använda stora språkmodeller för att analysera hyresgäst- ärenden. Genomförandet bestod av att samarbeta med ett fastighetsbolag, utveckling av proprietära ramverk, teknik och testa dessa på verkliga data. En designbaserad forskningsmetod justerades för att passa studien. Totalt analyserades 822 hyresgästärenden av en stor språkmodell (LLM). Resultaten visar att en stor språkmodell kan användas för att analysera hyresgästärenden. Vidare att modellens svar går att lita på och kan användas för att förbättra tjänster mot hyresgäster. Studien framhäver vikten av originaldatakvalitet, val av data, förståelse för datainmatning samt kontextualisering av instruktioner för att den stora språkmodellen ska uppnå framgångsrik automatisk informationsutvinning. Slutsatsen är att AI-analys av hyresgästärenden gör det möjligt att identifiera och kvantifiera hur ett fastighetsbolag som helhet fungerar, presterar och möter hyresgästernas behov—inte bara ur ett fastighetsförvaltningsperspektiv.