I vårt digitaliserade samhälle finns 1,1 miljoner svenskar som inte använder sig av internet dagligen, däribland 500 000 som aldrig använder sig av det. Den största gemensamma nämnaren för digitalt utanförskap har visat sig vara ålder. Studiens syfte har varit att undersöka hur seniorer upplever digitaliseringen. Detta har gjorts genom nio kvalitativa intervjuer med seniorer i Stockholm. Resultatetet redovisas i två teman, konsekvenser för samhället och konsekvenser för individen för att sedan analyseras med hjälp av Anthony Giddens teori om det senmoderna samhället. Ett av studiens mest utmärkande resultat har visat sig vara upplevelsen av att samhällsförändringarna kring digitaliseringen går för snabbt vilket har negativa konsekvenser för respondenterna. Vår förhoppning med denna uppsats är att lyfta frågan och uppmuntra till bredare diskussion i ämnet samt till vidare forskning.

This thesis shows that illicit drug consumers in Vietnam who administer product via injection are vulnerable actors in a paradoxical global/glocal phenomenon rooted in historical complexities of globalisation. Therefore, responsibility for HIV risks should be shifted upstream from the level of individuals toward institutional processes that manufacture environments of harm. At the global level, the UN Milennium Development Goals do not provide the required level of leadership on HIV prevention for drug injectors. Association between globalisation, opiates and blood-born disease in Vietnam is not new and is inseparable from historical transportation, migration and trade processes. As a key locale in the Cold War, after 1975, and 1979 in particular, Vietnam was 'at distance' from increasing intra-regional trade flows across its western frontiers and northern border. As a consequence, it was hermetically sealed to nearby HIV sub-epidemics unfolding among heroin cons umers. A latent HIV risk environment awaited Vietnam should geopolitical grievances be resolved and it became re-integrated among Mekong sub-regional flows. Neo-liberal financial flows returned to Vietnam in 1993 and the Mekong was spanned in 1994. In 1995 it normalised relations with the United States, joined ASEAN and announced the resurrection of transportation linkages across the northern border with China. Mid-decade, its borders were made more porous at the same time as local opium production was reduced as part of the UN global programme against drugs. Exploiting enhanced trans-boundary mobilities intended for goods, opiate traffickers quickly transformed Vietnam into a transit nation and a marke for high-quality heroin well suited to a youthful population experiencing socio-economic change including new consumerism. Following traditional pathways, a radical transformation in the fluidity of drug consumption environs ensued, enabling more widespread and efficient flows of blood across complex boundari es. Analysis reveals that a spatio-temporal confluence of structural factors has created conditions which enabled this process. These factors are overlapping and they range from global influences, such as the collapse of the USSR, to micro-economic reform such as privatisation and modernisation of the domestic pharmaceutical sector. The transformation in opiate consumption from injecting opium to heroin injecting occurred faster than expert-driven prevention systems responded, even in time and space where this was most forseeable. Although the opiate transformation was highly predictable, there has been a time-lag of almost a decade between risk transformations and policy responses equated with harm reduction principles. The thesis shows that blame for HIV sub-epidemics in Vietnam should not be attributed to vulnerable youths and young adults. Expert-driven economic transition associated with global inegration has manufactured circumstances in which drug availability has risen dramatically at a time when emp loyment growth has been insufficient and a commercial sex industry has expanded. This research confirms the cimportance of new methods of risk environment analyses, particularly in relation to trans-boundary hazards associated with global flows, including trade and human mobilities.

Le mémoire d'habilitation à diriger des recherches prend appui sur les recherches menées par l'auteur sur la prévention du sida et sur l'intégration sociale des handicapés mentaux pour montrer la pertinence de l'analyse culturelle développée par l'anthropologue Mary Douglas à construire une approche sociologique de la diversité des représentations et des pratiques face au sida ou à la déficience mentale. Après avoir présenté de façon systématique cette approche, il montre en quoi les catégories de risque et de handicap sont des constructions sociales et culturelles que les individus élaborent dans des situations d'incertitude issues des politiques publiques. Il expose comment le modèle « grid-group » de l'analyse culturelle permet d'en expliquer les variations en les rapportant à des modes différenciés d'organisation des relations sociales. A partir de ces analyses, alimentées à des travaux de terrain référencés en bibliographie, il engager une discussion critiques des analyses de Beck et de Giddens sur le risques. Il montre en quoi ces approches se cantonnent à une analyse du risque comme catégorie publique et qu'ils délaissent les opérations de réinterprétation sociale et culturelle des usagers qui sont au cœur des usages de l'analyse culturelle développée dans le mémoire..

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna. En tolkning av denna sociala medvetenhet kan vara att det är ett uttryck för att det i det västerländska senmoderna samhället inte finns självklara, livslånga stabila relationer. Detta skapar och ena sidan en större frihet att välja sitt sociala umgänge, men också större ansvar, högre krav och svårigheter för den enskilda individen att upprätthålla och arbeta på kontinuerliga tillitsfulla relationer. När det gällde existentiella frågor kring det andliga såsom Gud, meningen med livet och livets ändlighet var det intressant att resultaten visade att de flesta informanterna upplevde att de inte funderade speciellt mycket på detta, samtidigt så var det inom det andliga området som informanterna gav mest utförliga svar. En analys av detta skulle kunna vara att det kan tyda på att det är en icke-fråga. Att det i det senmoderna samhället inte finns något självklart forum för andliga existentiella frågor, som också avspeglar sig hos den enskilda individen. Men det faktum att informanterna förmedlade mycket tankar och upplevelser kring det andliga visar på att det trots allt kan finnas ett dolt behov att samtala kring andliga existentiella frågor. När det gällde den andliga frågan kring vad som skapade meningsfullhet i livet visade resultaten på betydelsen av att reflektera och lyssna till det man ville, friheten att välja det man tyckte om, som gav positiv energi och subjektivt välbefinnade. Denna betoning på både personlig reflektion, frihet att välja och upplevelsen av positiva känslor var genomgående i samtliga existentiella frågor. En tolkning av den centrala betydelsen av personlig reflektion, frihet att välja och positiva känslor kan vara att det är ett uttryck för det pluralistiska senmoderna välfärdssamhället; det finns helt enkelt yttre förutsättningar och möjligheter att kunna välja sina liv. Det är också i samhället en större betoning på individens frihet och rättigheter, känslor, upplevelser och subjektiva välbefinnade. Samtidigt visade resultaten också på att personlig reflektion och friheten att välja också till viss del kunde upplevas som en svårighet. En tolkning är att det senmoderna samhället också kan skapa större svårigheter, ökad stress och oro och ställer större emotionella krav på individen att själv reflektera, "söka svar" på existentiella frågor och manifestera detta i sin vardag. Existentiella frågor är inte någonting som finns naturligt i människors vardag, och inte heller något som på förhand är givet i det senmoderna samhället.

Around the year 2007, several news segments appeared in the Swedish media with focus on the social website Facebook. At the time, an increasing number of people in Sweden started to join the social platform and accepted the terms of contract to get access of the website, without further consideration of what they were agreeing to. This resulted in some private individuals felt violated when it turned out that major points of the contract entail that user’s private information, photos, videos and other publications that was shared on the website, were considered property of Facebook cooperation. Even though this incident made users more aware of what they should, and should not publish on the website, the episode did not result in users closing there accounts on Facebook. On the contrary, today the social platform has more users opening private accounts then before, and it is even attracting older age groups. It seems as if the general public are aware of the importance of being online and a part of the culture surrounding the Internet. It appears as if most people are ready to accept and sign different electronic contracts without considering the possible consequences that may follow, as long as it means that they can be part of today’s digital and information society. Very few read the contract before signing it, and we want to know why that is. Is it really that simple that the public is being too lazy to read through longer texts? We do not believe it is that straightforward. We therefore wish to find out why people tend to not read the contracts on Facebook, and research if there may be a sociological reason behind it. We would also like to see if there is a difference in how younger and older Facebook-users are handling the contract. To find out the answers to our question formulation we used a qualitative method where we carried out two focus groups and six personal interviews to obtain field data that we later compared with Anthony Gidden’s theories on the modern society. Four thematical questions were the basis of the analysis. The four thematical questions that were used are the following; Habits and behaviour patterns, inclusion and exclusion, the self and trust, and age differences. Our final results showed us that the reason of why people tend to not read the terms of use can be explained through the modern society that has changed the normative global communication, to the extent that the private individual no longer reflexes over the short comings of not reading electronic agreements. In conclusion, our research has shown that the general public does not read the Facebook agreement since they simply do not care about it. The risks of modern society have convinced us that terms of agreements and contracts in general should not be bothered with. The excessive need of swapping and gaining information and belonging to a group is more important than critically handling agreements. / Runt år 2007 rapporterade flera nyhetsreportage inom den svenska median om den sociala medieplattformen Facebook. Vid tillfället, började ett stigande antal personer i Sverige bli medlem inom den sociala plattformen och accepterade hemsidans användarvillkor utan större övervägande om vad de gav sitt medtycke till. Detta resulterade i att några privatpersoner kände sig kränkta när det visade sig att några av de främsta villkoren inom kontraktet innebar att privat information, foton, videos och andra publiceringar som delades på hemsidan ansågs tillhöra företaget Facebook. Trots att denna händelse gjorde användare mer uppmärksamma kring vad det borde, och inte borde, dela med sig på hemsidan, resulterade inte episoden i att användare stängde ned sina konton. Tvärtom fick den sociala plattformen fler användare som öppnade privata konton nu än tidigare. Det verkar som om allmänheten är medvetna om vikten att vara online och en del av Internetkulturen. Av denna anledning verkar det som om många är villiga att acceptera och skriva på olika elektroniska kontrakt utan att överväga de potentiella konsekvenserna de kan medföra att vara en del av dagens digitala och informativa samhälle. Väldigt få läser kontrakten innan de skriver under det, och vi vill veta varför det är så. Är det verkligen så enkelt att allt handlar om att allmänheten är för lata för att läsa igenom långa texter. Vi tror inte att det är så entydigt. Vi önskar därför att förstå varför folk tenderar att inte läsa kontrakten på Facebook, och undersöka om det finns en sociologisk anledning bakom det hela. Vi skulle också vilja se om det finns skillnader i hur unga och äldre Facebook-användare behandlar kontraktet. För att få fram svar till vår frågeställning använder vi en kvalitativ metod där vi har utfört två fokusgrupper och sex forskningsintervjuer för att erhålla fältdata som vi senare kan jämföra med Anthony Giddens teorier om det moderna samhället. Fyra tematiska frågor var basen till vår analys. De fyra tematiska frågorna som användes var följande; vanor och beteendemönster, inkludering och exkludering, självet & tillit, och åldersskillnader. Att vi inte läser avtal, förklaras således genom att moderniteten helt enkelt har förändrat den normativa globala kommunikationen i den mån att den enskilda individen inte ens längre reflekterar över bristerna kring att inte utläsa ett enskilt avtal som ett påtagligt problem. Resultatet från denna undersökning är att vi inte läser avtal, för att vi inte bryr oss om det. Modernitetens riskpaket har övertygat oss, om att avtalshanteringen inte är något som vi bör engagera energi och kritiska tankegångar åt. Och behovet utav informationsutbyte och grupptillhörighet blir viktigare frågor än kritisk avtalshantering.

As attention of scholars shift from perils of presidentialism to perils of semipresidentialism in the recent decades, French style of cohabitation power sharing mode in the executive merits our endeavor to understand the micro-dynamics that is embedded in it. It includes how it emerged, how it was practiced and what consequences it produced. Such effort, if wisely applied, can probably be helpful in slowing down the rate of political system breakdown in many of the newly emerged democratic systems that emulate the French model. After an introduction to the blackbox of French cohabitation, the remainder of the dissertation is divided into eight chapters. Chapter 2 briefly reviews the existing literature on French cohabitation. Chapter 3 introduces the interpretive paradigm of qualitative research that is employed to analyze data and to facilitate theory building. In the 4th theoretical discussion chapter, three elements of practice theory approach ¡V temporality, duality of structure and unanticipated consequences are elaborated respectively. The three elements correspond to answer three research questions comprising how cohabitation emerged, how it was practiced and what kinds of consequences it produced. Chapter 5 to 8 display findings to the questions. They unravel for us other faces of French cohabitation which can be an active outcome of rationalization, a dynamic generator and a collective inevitable self-deception. Chapter 9 concludes by delineating theoretical and practical contribution of the dissertation.

The diploma thesis called ?Globalization ? sociological reflection. Conception of globalization by Anthony Giddens, Zygmunt Bauman and Ulrich Beck? reflects the question, how sociological thinking deals with the phenomenon of globalization. In the introduction part of the Thesis is a basic outline of sociological perspective on globalization issues and this historical roots. The main part is devoted to comparing the concept of globalization of the three major sociological theorists, Anthony Giddens, Zygmunt Bauman and Ulrich Beck, which includes a detailed analysis of the works related to the theme of globalization. The relevant sections of the Thesis pays attention to the key topics that are discussed in the context of globalization in the field of contemporary social theory (globalization, localization and glocalization, denacionalization, the convergence of global culture, etc.). This Thesis is based on the key works of these authors, their reaction in the scientific community and my own critical analysis.

Syftet med denna uppsats är att undersöka normer kring tvåsamhet i den norska internetserien Skam. Jag har tittat efter representationer av tvåsamhet i ett antal scener från första säsongen och undersökt om och hur queerteori samt Anthony Giddens teorier om kärlek och intimitet kan hjälpa oss att förstå och även ifrågasätta tvåsamhetsnormen. Metoden som används är en kvalitativ textanalys med en tematisk analys som ram. Undersökningen har utförts med hjälp av hermeneutik och reläteori, där tolkningarna har tagit hänsyn till bland annat underkommunikation och förhållandet mellan text och kontext. De teoretiska utgångspunkterna är heteronormativitet, tvåsamhetsnormen, Giddens teorier om kärlek och intimitet samt queerteori. Analysen visar att det i Skam förekommer representationer av en normativ tvåsamhet men att det även förekommer ett utmanande och ifrågasättande av tvåsamheten som norm. Utmanandet och ifrågasättandet består dels i att vänskapsrelationer får ta mycket plats och konkurrerar med tvåsamma kärleksrelationer och dels av queera läckage som görs tillgängliga med hjälp av queera läsningar.

The purpose of the paper is to give a detailed description to provide a better understanding of what strategies women use when online dating and in real life. The purpose of the paper is to identify how women create a sense of security for themselves, to make the leap from online communication to meeting an unknown male in the real world. For those two unknown people to take the step to meet each other face to face, there should be a kind of trust between them, how it is created, and what factors it is that determines that a meeting in real life will take place. In this essay, it has applied a qualitative method along with six thematically open interviews in which the informants have been women aged 20-30 years. In order to analyze the empirical approach, Sztompkas and Giddens's theory of trust and security have been used together along side Goffmans concept of front and backstage and other concepts are included as well. An analysis of the empirical material was found, the results showing that women often use fairly common strategies to create security in itself. These were as such, selecting a meeting place that is public and collecting information about the person they are meeting in advance using other channels of social media such as Facebook,Tinder, etc. This indicates that there is a general underlying concern about who the person really is on the other side of the computer screen/mobile screen. It also shows that the women are consciously or subconsciously using strategies to build up a sense of security among themselves before meeting with an unknown male. Keywords: Back stage, front stage, online dating, offline, online, role, security, social interaction, Tinder och trust. / Syftet med undersökningen är att bidra med en ökad förståelse för vilka strategier unga kvinnor använder sig av vid nätdejting, online kontra offline. Syftet med uppsatsen ligger i att identifiera hur kvinnor skapar en trygghet för sig själva för att ta steget från online till att träffa en okänd man i verkligheten. För att två okända människor ska våga träffa varandra ansikte mot ansikte bör det finnas en slags trygghet mellan dem, hur skapas den och vilka faktorer är det som avgör att ett möte i verkligheten sker? I den här uppsatsen har det tillämpats en kvalitativ metod tillsammans med sex tematiskt öppna intervjuer där informanterna har varit kvinnor i åldrarna 20-30 år. För att kunna analysera empirin har Piotr Sztompkas och Anthony Giddens teorier om trygghet och tillit använts i kombination med Erving Goffmans begrepp om frontstage och backstage samt andra som inbegrips i dessa. Genom en analys av det empiriska materialet påträffades resultat som visar på att kvinnor ofta använder sig av någorlunda gemensamma strategier för att skapa trygghet för sig själva, dessa var exempelvis: att välja en mötesplats som är offentlig, samla information i förväg om personen, användningen av andra kommunikationskanaler utöver Tinder etc. Detta pekar på att det överlag finns en underliggande oro för vem personen är på andra sidan datorskärmen/mobilskärmen, samt att personer omedvetet eller medvetet använder strategier för att bygga upp en trygghet hos sig själv innan mötet med en okänd människa. Nyckelord: Backstage, fasad, frontstage, inramning, nätdejting, offline, online, roll, social interaktion, tillit, Tinder och trygghet.

Orientador: Leila da Costa Ferreira / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Instituto de Filosofia e Ciências Humanas / Made available in DSpace on 2018-08-18T18:31:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Grochowalski_AsherBrumPereira_M.pdf: 1373126 bytes, checksum: dd2021d59a8a3fad8b5205f6dcdf6c86 (MD5) Previous issue date: 2011 / Resumo: Esta pesquisa tem por objetivo demonstrar a centralidade da práxis na teoria da estruturação de Anthony Giddens, bem como a fundamentação dessa concepção em princípios ontológicos flexíveis: a capacidade transformadora humana e a reflexividade. Desse modo, abordo o diagnóstico giddensiano da modernidade como uma nova configuração da práxis social em que os princípios ontológicos da práxis são remodelados. O trabalho se organiza em cinco capítulos: no primeiro capítulo, situo o pensamento de Anthony Giddens na teoria social; no segundo capítulo, descrevo e analiso os conceitos fundamentais da teoria da estruturação; no terceiro capítulo, analiso os conceitos fundamentais da práxis giddensiana; o quarto capítulo trata do tempo-espaço e da mudança social; o quinto capítulo refere-se à modernidade e a reestruturação da práxis / Abstract: This research aims to demonstrate the centrality of social praxis in the structuration theory of Anthony Giddens and the fundamentation of this conception in flexible ontological principles: the transformative human capacity and the reflexivity. Thus, I analyze the Giddens?s diagnosis of modernity as a new social configuration of social praxis in which the ontological principles of praxis are refurbished. The research is organized in five chapters: in the first one, I situate Anthony Giddens in social theory; in the second one, I describe and analyze the fundamental concepts of structuration theory; in the third one, I analyze the fundamental concepts of the giddensian praxis; the fourth chapter deals with the time-space and social change; the last chapter refers to modernity and the restructuration of social praxis / Mestrado / Sociologia / Mestre em Sociologia