Undervisningen i grundsärskolan behöver ge eleverna möjlighet att samtala och reflektera om texter. Forskning antyder att textsamtal inte prioriteras och att läsförståelse kommer i skymundan i en mer traditionell läsundervisning. Syftet med studien var att belysa uppfattningar och utveckla kunskaper om vilka utmaningar lärare i grundsärskolan möter i sitt arbete med läsförståelse genom strukturerade textsamtal samt att belysa lärares föreställning om litteraturens betydelse för undervisningen. En aktionsforskningsstudie har genomförts inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv där lärares tankar och reflektioner lyfts utifrån olika kontexter. Den aktionsforskningsinriktade ansatsen har använts för att bättre få syn på hur undervisningen kan utvecklas där ett samarbete mellan lärare som intar en forskarroll och deltagande lärare äger rum. Kvalitativa reflektionssamtal har förts i aktionsforskningsgruppen där vi tillsammans synliggjort lärares upplevelser av användandet av strukturerade textsamtal genom Reciprok Undervisning, RU, samt den anslutande litteraturens betydelse. Datamaterialet bestod i huvudsak av att lyfta lärares uppfattningar angående detta. Analysprocessen har fortgått genom hela studien där aktionsforskningens flexibla och cykliska form karaktäriseras av planering, handling, genomförande, observation samt reflektion. En fenomenografisk analysmetod har möjliggjort att synliggöra bakomliggande antaganden som kan påverka hur lärare uppfattar sin undervisning. Därigenom urskildes tre olika utfallsrum; Perspektiv på undervisningen, Strukturerade samtal som ram för undervisningen samt Berättelsens betydelse för undervisningen. Resultatet framställer utifrån dessa utfallsrum olika aspekter innehållande lärares uppfattningar om textsamtal och litteraturens betydelse i grundsärskolans undervisning. Underliggande uppfattningar om lärandeprocesser gör att läsförståelse och samtal om texter får en begränsad plats i undervisningen. Resultatet visar dessutom uppfattningar om modeller för strukturerade textsamtal som skapar begränsningar av användandet av dessa samt uppfattningar om att litteraturtillgång sätter ramar för elevernas möjlighet till lärande.

Syftet med studien var att belysa elevers upplevelser av att gått i både grundskolan och grundsärskolan. Vi ville undersöka hur informanternas /elevernas beskrev sina erfarenheter utifrån de båda skolformerna samt hur de värderade sina erfarenheter. Studien är baserad på 12 kvalitativa intervjuer med elever som först gått i grundskolan och som senare blivit inskrivna och mottagna i grundsärskolan. Genom intervjuerna har vi fått ta del av informanternas upplevelser, erfarenheter och värderande beskrivningar. Resultatet, som analyserades bland annat utifrån Vygotskys teori om den proximala utvecklingszonen, visade att informanterna överlag hade en positiv upplevelse av sin skolgång i de båda skolformerna, men att känslan för grundsärskolan är mer positiv. Informanterna beskrev sin skolgång i grundsärskolan som mycket utvecklande, stimulerande och med lärare som hade god kunskap och som kunde ge tid, förutsättningar och stöttning utifrån behoven. Informanterna beskrev sin tid i grundskolan som positiv till en början, men ju äldre informanterna blev desto mer negativt förändrades deras beskrivning av skolgången i grundskolan. Känslorna i förhållande till grundskolan beskrevs i termer av misslyckande, stress och otillräcklighet medan upplevelserna beskrevs i termer av bristande stöd och bristande förståelse för deras svårigheter. I studien analyserades och diskuterades uppkomsten av dessa känslor och upplevelser i grundskolan och grundsärskolan dels i förhållande till olika lärandemiljöer, dels i förhållande till bemötandet och sociala relationer. Sammanfattningsvis visade studien att även om informanterna upplevt sin skolgång som övervägande positiv så gav, utifrån informanternas upplevelser, grundsärskolans pedagogik och förhållningssätt bättre förutsättningar för lärande och välmående.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll läraren har i skapandet av elevers hälsa i en grundsärskola. Studien lägger fokus på vilka förutsättningar som skapas av läraren och hur dessa kan påverka grundsärskoleelevernas hälsa. Det finns forskning som tyder på att funktionshindrade generellt har sämre mätbar hälsa. Författarnas studie tar utgångspunkt i upplevd hälsa men med stöd i tidigare forskning om mätbar hälsa kan studien ändå ge ett riktmärke för hur hälsan ligger till.  För att studera detta så användes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jämfördes och huvudkategorier skapades med hjälp av dessa i resultatkapitlet. Resultatet presenterar hur läraren skapar förutsättningar samt vilka förutsättningar som skapas. Vidare så diskuteras och problematiseras resultatet i diskussionskapitlet.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och elever kan arbeta med Ipads i undervisningen i grundsärskolan, vad elever och pedagoger tycker om att arbeta med Ipad i undervisningen och om Ipads kan vara ett lämpligt digitalt verktyg i undervisningen och som stöd för kommunikation för elever med en utvecklingsstörning. Undersökningen är av kvalitativ art och intervjuer gjordes med både pedagoger och elever i klassen. Flera observationer gjordes av undervisningen. Slutsatsen av studien visar att pedagogerna är positiva till att eleverna på grundsärskolan arbetar med Ipads och att Ipad kan vara ett bra pedagogiskt verktyg för elever med utvecklingsstörning på särskolan med många variationsmöjligheter.

Uppsatsen är en kvalitativ studie. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärares erfarenheter av övergångar används då övergången från förskolan till förskoleklass eller årskurs ett i grundsärskolan planeras för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Studien beskrev hur några förskollärares praktiska erfarenheter kom till uttryck vid planeringen och organiseringen av övergångar från förskolan till förskoleklass och årskurs ett i grundsärskolan. Datainsamlingen bestod av fokusgruppintervjuer. Vid fokusgruppintervjuerna delade informanterna med sig av sina didaktiska och praktiska erfarenheter av övergångssammanhang. Problemformuleringen handlar om hur förskollärares erfarenheter används då övergången planeras och organiseras från förskolan till förskoleklass och årskurs 1 i grundsärskolan, för elever med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ analys gjordes och resultatet visade att informanterna behövde mer kunskap generellt om intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten visade att informanternas kunskap om varandras styrdokument behövde öka för att en bra samverkan skulle kunna utvecklas mellan de skolformer som informanterna arbetade inom. De förskollärare som deltog i studien behövde diskutera såväl ämnesdidaktik som allmän didaktik för att få mer inblick i varandras verksamheter. Exemplen i studien visade i riktningen att förskollärares praktiska erfarenheter och oreflekterade föreställningar om varandras uppdrag fick betydelse för elevernas välbefinnande och fortsatt kommande skolresultat. Studiens syfte var att bidra med mer kunskap som kan underlätta för samverkansaktörer, personal och ledning i förskola förskoleklass och grundsärskola. / The study examined the benefit of knowledge and experience of pre-school teachers´, when children with learning disabilities approach school start, and the transition context is planned for children with special educational needs. The study concerned the transition from pre-school to primary school. The focus area highlighted how some pre-school teachers´practical experiences were beneficial in the planning and organization of the transition context. The data collection consisted of qualitative interviews. During the focus group interviews, the informants shared their practical experiences of transition. The problem formulation was about how transition is planned and organized from pre-school to pre-school class and year 1 in the primary school for children with learning disabilities, based on pre-school teachers’ experiences of the transition between school forms. The results of the study showed that more knowledge about learning disabilities generally is needed in pre-school. Knowledge needs to be deepened both from an intercultural perspective and knowledge of each others´ governing documents is needed in order for a good collaboration between different forms of schools. Pre-school teachers in the respective activities need to discuss both subject matter didactics and generic didactics for more insight in each others´ activities. The study showed that pre-school teachers´ practical experiences and unreflected beliefs about each others´ assignments were of importance for the wellbeing of children´s future school results. The purpose of the study was to contribute more knowledge that can facilitate collaborators, staff and management in pre-, primary and lower secondary school. Knowledge can be helpful when routines are to be developed for children`s transition between school forms in early school years for children with learning disabilities.

Syfte med denna studie är att undersöka huruvida strukturerade textsamtal i form av reciprok undervisning (RU) kan bidra till ett ökat lärande i grundsärskolan. Vi har med aktionsforskning som metodansats, inspirerade av fenomenografi, undersökt hur några lärare i grundsärskolan beskriver att de arbetar med metoden reciprok undervisning, samt vilka hinder och möjligheter de upplever att de möter under arbetet med metoden. Fokusgruppsamtal, lektionsobservationer och loggboksanteckningar har utgjort studiens primära data, och en ambition med studien har också varit att bidra till ett utvecklingsarbete på den aktuella skolan. Resultatet visar att lärarna uppfattar metoden RU – som kan knytas till ett sociokulturellt perspektiv på lärande och till ett whole language-perspektiv på läsning– som gynnsam för grundsärskolans läsförståelseundervisning: den ger enligt lärarna eleverna en läsupplevelse som möjliggör ökad interaktion och lärande elev till elev. RU anses av lärarna i studien vara en möjlig metod för att bearbeta texter i många olika slags grupper där förutsättningarna kan se olika ut. Metoden anses mycket användbar även i en-till-en-undervisning. Resultatet visar dock även att det finns vissa förutsättningar som måste uppfyllas för att RU ska fungera väl. Lärarna beskriver hur de ser en risk för att läsupplevelsen går förlorad och eleverna riskerar att tappa fokus när texten blir upphackad. RU:s struktur, där grunden är att läraren modellerar lässtrategier, utgör en viktig scaffolding/stöttning för eleverna, men gör också att risken ökar att läraren ökar sitt eget talutrymme. Studiens resultat lyfter också fram ytterligare en risk med användningen av bilder och figurer inom modelleringen i RU. Bilder på karaktärer och figurer måste användas på ett genomtänkt sätt.

Synen på barns rätt till delaktighet har över tid förändrats i skolans styrdokument. Studiens syfte var att synliggöra hur lärare i grundsärskolan arbetar med elevers delaktighet vid upprättandet av pedagogiska utredningar. Empiriinsamlingen skedde genom sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av lärare verksamma i grundsärskolan. Respondenterna tillfrågades om deras syn på vad delaktighet innebär samt hur deras arbete med att möjliggöra delaktighet för elever i pedagogiska utredningar kan se ut. Resultatet visade på att innebörden av begreppet delaktighet var ungefär densamma för samtliga respondenter. Några definitioner som kom fram var rätten att ha egna synpunkter, att vara involverad, att delta utifrån sina egna förutsättningar men även den egna upplevelsen av att vara delaktig. Lärarna tyckte att elevers delaktighet är viktigt samtidigt som de ansåg att olika funktionsnedsättningar hos elever i särskolan är en försvårande faktor för att de ska kunna göras delaktiga i arbetet med PUT. Studiens titel ”De har inte förmågan att kunna vara delaktiga” valdes genom att citera en av lärarna då vi tyckte att det är ett citat som sammanfattar innebörden av vad flertalet av lärarna förmedlade. Fem av sju lärare ansåg sig inte göra eleverna delaktiga och hade därav inte mycket att delge gällande olika tillvägagångssätt. Övriga två lärare menade att de försöker hitta vägar att kompensera utifrån elevers olika förmågor och förutsättningar. För elever på en tidig utvecklingsnivå kan det exempelvis handla om lärares eller elevassistenters observationer och föräldrasamtal. Studien visar att om läraren har en positiv inställning och ser möjligheter ökar också elevens delaktighet.

Studien tar avstamp i att det under de senaste årtiondena har höjts röster för att barn och unga ska ha ökade möjligheter till delaktighet och inflytande inom en rad områden, samt att deras perspektiv ska inkluderas och involveras i beslut som påverkar dem. Ett av dessa områden är undervisningen i grundsärskolan inriktning träningsskolan. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i träningsskolan arbetar för att främja elevernas delaktighet i undervisningen. En kvalitativ forskningsansats har antagits och semistrukturerade intervjuer har genomförts med 13 lärare som undervisar i ett eller flera av träningsskolans ämnesområden. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av delaktighetsmodellens sex aspekter. Resultatet visar på att lärarna i träningsskolan arbetar delaktighetsfrämjande inom en mängd moment och områden i undervisningen. De vuxnas förhållningssätt och relation till eleverna är det som betonas som mest avgörande när det gäller elevernas kunskapsutveckling generellt, så även inom det delaktighetsfrämjande arbetet.

I Sverige strävar vi sedan ett tag tillbaka efter en skola för alla. Vad en skola för alla betyder är tolkningsbart och vad det innebär i praktiken beror på vem som tolkar. Det kanske mest diskuterade inom debatten är grundsärskoleelevernas plats i den svenska skolan. Ska elever med intellektuell funktionsvariant gå i en egen skola som är anpassad efter deras behov eller ska den reguljära grundskolan anpassas efter grundsärskoleeleverna? Ett problem som uppkommer när alla elever ska gå i samma skola är de olika läroplanerna eleverna läser efter. Fritidshemmet, som helt tycks saknas i debatten, verkar dock ha en unik inkluderingsmöjlighet eftersom problemet med de olika läroplanerna inte existerar inom fritidsverksamheten. Syftet med studien är därför att skapa förståelse för hur rektorer på skolor i en svensk kommun ser på inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans fritidshem. Detta gör jag med Moscovicis teori om sociala representationer som utgångspunkt. Jag har även använt mig av delaktighetsmodellen och begreppen inkludering samt integrering. Själva studien har utförts i en kommun i Sverige där jag samtalat med fyra olika rektorer i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att rektorerna har olika föreställningar av vad inkludering innebär vilket tyder på ett behov av en definition av begreppet. En av rektorerna verkar inte anse att just fritidshemmet är det ultimata forumet för inkludering samtidigt som en annan menade att just fritidshemmet ger möjligheter till delaktighet som inte återfinns i skolan. De förutsättningar som rektorerna menade krävs för ett inkluderingsarbete är samsyn, organisation, gemensam kultur, rätt personal, ekonomiska resurser samt erfarenhet och kunskap hos rektorn. Vilken erfarenhet och kunskap som gör en rektor mest lämpad att driva en inkluderande verksamhet visade det sig finnas skilda åsikter kring. Även i frågan om syftet med inkluderingsarbetet verkade rektorernas föreställningar skiljas åt där delaktigheten som mål i sig själv lyftes men också andra nyttoaspekter.

Sammanfattning/AbstractIvic, Sanja och Persson, Titti (2018). Fjärilseffekten - En studie om upplevelser av inkludering i en individintegrerad grundsärskola i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Vår förhoppning med denna studie är att få kunskap om hur man på den undersökta skolan arbetar för att inkludera och anpassa lärmiljön samt vad som behövs för en framgångsrik inkludering av de individintegrerade grundsärskoleeleverna i grundskolan. Begynnelsen var för ca sju år sedan i övergången från förskola till skola, då vår undersökta skola fick grundsärskoleelever i grundskolan. Den har i sin tur utvecklats och blivit större. Idag har skolan sex stycken elever som hör till grundsärskolan samt två stycken elever med diagnos, i den lilla gruppen. Lilla gruppen kom till för cirka fyra år sedan, då det ansågs finnas ett behov. Arbetssättet i lilla gruppen är av stor variation då undervisningen kring eleverna är individanpassad. Lilla gruppen är en central plats där eleverna med särskilda behov kan vända sig för att få lugn och ro och extra hjälp med skolarbetet. Pedagogernas största utmaning är att anpassa den pedagogiska verksamheten i dess befintliga miljö, det vill säga i hemklassen. Det finns ett externt samarbete med Resurs och Lärcentrum för handledning och rådgivning till lilla gruppen. Syftet med vår studie är att undersöka hur inkludering av elever fungerar på en individintegrerad grundsärskola i en grundskola ur ett elev-, föräldra-, pedagog- samt rektorsperspektiv. Våra frågeställningar är:-Hur upplever elever och föräldrar att inkluderingen fungerar?-Hur upplever pedagogerna att inkluderingen fungerar för de individintegrerade eleverna?-Vilka faktorer är viktiga för att inkludering av grundsärskoleelever i grundskolan ska bli framgångsrik?TeoriVårt övergripande teoretiska perspektiv har sin utgångspunkt i Antonovskys begrepp KASAM, känsla av sammanhang (Ahrenfelt, 2016), samt i en systemteoretisk modell av Bronfenbrenner (1979), där ingen del kan påverkas utan att de andra delarna berörs, den så kallade fjärilseffekten. I modellen ingår fyra system på olika nivåer: mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vi tänker att den fenomenologiska metodansatsen är en bra utgångspunkt, då vi vill förstå hur informanten upplever fenomen som finns i hens livsvärld (Kvale, 1997). Vår metod för datainsamling utgörs av semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats. Med godkännande från rektorn mailade vi till föräldrar, elever och pedagoger om deltagande i vår studie.I vår studie redogjorde informanterna sina erfarenheter om inkludering. De tog även upp tankar om hur en framgångsrik inkludering skulle kunna se ut. Det efterfrågas tid för pedagogiskt samarbete kring de individintegrerade grundsärskolans anpassningar i grundskolan. De uttrycker även en önskan om kollegial handledning. Efter en sammanställning av informanternas intervjuer får vi fram likheter och skillnader i vår analys. De främsta likheterna var framförallt önskan om tid för kollegialt samarbete, men även att de flesta var tacksamma över lilla gruppens existens och vad den bidrar med. Den viktigaste slutsatsen handlar dock om kommunikation och tydlig förankring i de olika leden mellan nivåerna i ett system.Utifrån vårt resultat ser vi att det är betydelsefullt att tydliggöra yrkesrollerna och dess kompetenser. Vi anser att samverkan är viktig och att det finns utrymme för reflektion, diskussion samt att ta ett steg tillbaka och inta ett helikopterperspektiv, med andra ord ett systemteoretiskt förhållningssätt. En viktig aspekt är att vi som framtida specialpedagoger för diskussionen vidare kring inkludering, där vi skapar ett forum för dialog och utvecklar kollegialt lärande på skolan. Nyckelord: delaktighet, grundsärskolan, individintegrering, inkludering, lärmiljön