Studiens syfte är att bidra med kunskap om innehållet i de pedagogiska utredningar som skrivs inför mottagande av en elev i grundsärskolan. Studien syftar också till att bidra med kunskap om hur vi kan utveckla de dokument som ligger till grund för ett mottagande i särskolan för att göra processen mer rättssäker. Som metod har en kvalitativ dokumentanalys med inspiration av diskursanalysen valts. Fokus är på detaljerade beskrivningar och ordval på grund av att de tillsammans anses skapa den kontext som studeras. Studien har en konstruktivistisk utgångspunkt där verkligheten ses som en konstruktion och som ett resultat av människors tolkningar. Materialet utgörs av 35 pedagogiska utredningar från tre olika kommuner i Sverige. Dokumenten analyserades utifrån fyra kategorier som valdes med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar samt i Skolverkets allmänna råd för mottagande av elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Resultatet visar att dokumenten fokuserar på eleven och dennes svårigheter och behov av stöd. Elevens förutsättningar att nå kunskapskraven beskrivs mycket sparsamt på grupp- och organisationsnivå. De anpassningar och det särskilda stöd som beskrivs är främst riktade till eleven och resultatet av anpassningarna beskrivs sällan. Det är en stor variation i rubrikerna i dokumenten och rubrikerna fokuserar på eleven.  Med teoretisk utgångspunkt i Foucaults tankar om maktrelationer i samhället dras de fyra slutsatserna att; 1) eleverna (undersåtarna) och deras brister och behov står i fokus. 2) Pedagogerna (makten) och den lärmiljö samt organisation eleverna befinner sig i sällan problematiseras. 3) De pedagogiska utredningarna fungerar som examinering och syftar till att övertyga läsaren om att eleven bör identifieras som en särskoleelev så att eleven kan flyttas från en skolform till en annan. 4) Den stora variationen i rubriksättningen försvårar granskningen av pedagogerna (makten).

SammanfattningUddling, Christin (2013). Betyg i grundsärskolan belyst ur ett elevperspektiv (Grades in special schools from a student perspective). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Institution: Skolutveckling och ledarskap, Fakultet: Lärande och samhälle, Malmö högskolaNyckelord: betyg, bedömning, grundsärskolan, kunskap, lärande, utvecklingsstörning.Problemområde: Bedömning och betygsättning i grundsärskolan är ett relativt outfors-kat område och den forskning som har gjorts har i liten utsträckning fokuserat på det pedagogiska arbetet (Berthén, 2007). I stället har utmaningen med integrering samt särskoleelevers samspel med varandra studerats (ibid.). Det finns forskningsrapporter och examensarbeten som belyser bedömning och betygsättning i grundsärskolan och grundskolan, men dessa är belysta ur pedagogernas perspektiv.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elever i grundsärskolan upplever betyg och vilken betydelse betygen har, belyst ur elevernas perspektiv.Metod: I studien har jag utgått från ett kvalitativt perspektiv. Jag intervjuade sex elever som jag har varit lärare för när de gick på högstadiet i grundsärskolan. De har fått betyg i grundsärskolan och jag ville undersöka hur de upplevde betygen. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag ville förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Resultat med analys: Enligt resultaten i undersökningen handlar bedömning om att stötta och underlätta för eleverna i deras lärande. Eleverna i undersökningen ansåg att betyg kunde sporra dem och att de då kunde prestera bättre. Samtidigt tyder resultaten på att eleverna var rädda för att misslyckas och därför kunde betyg och bedömning inverka negativt på eleven.Konklusion: Som speciallärare gäller det att skapa miljöer där eleverna kan känna del-aktighet. Eleverna i min undersökning ville få betyg som alla andra och vara en del av helheten. Betyg i grundsärskolan är enligt intervjupersonerna både positivt och negativt. De upplevde att de blev positivt sporrade av betygen och det negativa var att de upplevde utanförskap då de inte fick betyg på samma villkor som andra. Det är viktigt att det finns tydliga syften och mål för eleven och resultaten av denna studie kan ha betydelse för professionen som speciallärare i grundsärskolan, eftersom målet är att stötta eleven och få dem att känna samhörighet i skolan.Implementering: Speciallärare i grundsärskolan strävar efter att ha en helhetssyn där kunskap, omsorg och fostran integreras. Detta kan uppnås genom inkludering, likvär-dighet, jämlikhet och delaktighet.

No description available.

The overall purpose of the study was to get a deeper understanding of the process of transition from preschool to compulsory school. According to the purpose the study three issues are the following: 1. How organized the reception to the compulsory school? 2. The motives are to host the compulsory school? 3. What consequences may mean the individual, group and organizational level? The background of the study highlights different factors that influence the transition between pre-school and compulsory school. Also included is a review of research on studies related to students experiences of being in compulsory school and wc alternative solutions which occurred out in the operations, which are relevant for the study. Semi-structured interviews were conducted with eight managers /principals and special educators. The result is divided into four themes. The result in part one includes enrollment processes for compulsory school. Part two describes the reasons for the receipt of compulsory school. The third part shows the impact on the individual group and organizational level. The fourth section deals with children and carers influence and participation. The discussion raised that since the new Education Act (Lgr 11) it is clear who belongs compulsory school and who do not. It requires a diversity of actors that work together to facilitate the transition process for children/ students.

Syftet med arbetet är att jämföra Läroplan för den obligatoriska särskolan med Läroplan för grundsärskolan 2011 genom en dokumentanalys och användandet av nivåmodellen utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att Läroplan för grundsärskolan 2011 är mer kunskapsbetonad, dessutom är den mer kortfattad och fokuserad i sin formulering i jämförelse med Läroplan för den obligatoriska särskolan som i sina skrivningar tar med förklaringar, beskrivningar och motiveringar. Det framgick även att några läroplanskoder syntes i de teman som analyserades. Framförallt den rationella läroplanskoden och den demokratiska läroplanskoden.

The intention of this study is to describe some pedagogue`s expectations of the strategies, methods and approach the work from when it comes whit mentally retarded pupils and how thet plan their education. The study is based on four half stuctured interviewswhit very experienced pedagogues that work in a compulsory school for children with intellectual disabilities. The four interviews are recorded and adapted. To analyse and expound the data collection, a socio-cultural approach was used. The conclusion of my study was that the pedagogues who work in compulsory school fpr choldren with intellectual didabilities proceed from pupil`s level of development and pupils preundersrandning to consolidate new knowledge. The pedagogues attach particular importance in detailed planning so the education will be clear and structuralized. Communication, pictures and technical equipment are the tools that are used for the knowledge development of the pupils int the compulsory school for children with intellectual disabilities. With a socio-cultural view on teaching the pedagogues work with knowledge development. The teaching occurs during interaction with others. Group education is an aspiration of the pedagogues.

Skolans styrdokument påtalar vikten av att vårdnadshavare getts korrekt information samt varit delaktiga i barnets mottagande till grundsärskolan. Dock finns bland skolpersonal ofta en osäkerhet kring i vilken grad föräldrar till barn med utländsk bakgrund verkligen ges möjlighet till detta. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser av och förhållningssätt till information och delaktighet i mottagandeprocessen till grundsärskolan hos vårdnadshavare till barn med utländsk bakgrund. En specifik frågeställning var föräldrarnas uppfattning om betydelsen av etnisk bakgrund i detta sammanhang. En induktiv tematisk analys genomfördes, baserad på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare från tre olika kommuner i Mellansverige. Framträdande i resultatet var upplevelsen av att alltför mycket ansvar lades på föräldrarna, och att det krävdes att dessa var aktiva, engagerade och hade förmågan att själva söka information. Detta beskrevs många gånger som en kamp, som var utmattande. Föräldrarna upplevde att de i mottagandeprocessen måste föra sitt barns talan, och för att kunna göra detta effektivt behöver man kunna “systemet”. Förmågor som krävs för att få tillgång till information och ges möjlighet till delaktighet sågs inte vara beroende av etniskt ursprung, utan beskrevs snarare som individuella, personliga egenskaper. Dock gavs uttryck för att det ändå finns vissa kulturella skillnader mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund. Resultatet visar på ett behov av att föräldrar ges stöd i att utveckla den kompetens som krävs för att kunna vara genuint delaktiga. Skolan kan underlätta för föräldrar genom att ta initiativet till ökad samverkan med andra instanser kring eleven, exempelvis Habiliteringen. Pedagoger som möter vårdnadshavarna bör ha i åtanke att föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning möter många utmaningar, och att mottagandeprocessen till grundsärskolan endast är en av dessa. En insikt om att processen är tung och svår för föräldrarna och att de behöver bemötas med respekt och förståelse är avgörande.

Syftet med den här studien var att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger i grundsärskolan arbetar för att utveckla elevers möjlighet till kommunikation. Metoden som valdes för studien var kvalitativa fokussamtal och intervjuer. Samtalen har fokuserat på informanternas egna upplevelser och erfarenheter av kommunikation i grundsärskolan. Fokussamtalen och intervjuerna bearbetades, strukturerades stegvis och kopplades sedan till studiens syfte. Utifrån materialet skapades ett tvärvetenskapligt perspektiv på kommunikation utifrån filosofiska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekter. I resultatet framkom att alla speciallärare och specialpedagoger använder sig av många olika undervisningsformer och medel, bland annat AKK-verktyg, för att utveckla elevernas kommunikation. De såg en god lärmiljö som en förutsättning för att eleverna ska kunna utveckla sin kommunikation. I en god lärmiljö såg de sig själva som centrala för att realisera en kommunikativ lärmiljö. Informanterna visade på kompetens och medvetenhet, förmåga att tolka elevernas intentioner för en jämställdhet i dialogen. Informanterna visade en relationskompetens som går i linje med Buber (2004) som menade att det behövs en realfantasi för att en äkta dialog ska kunna ske. Arbetssättet ska vara lek- och lustfyllt och baserat på delaktighet. Anpassningar, trygghet, tillit, bli sedd, utformning av dagen, struktur över dagen, tillåtande klimat och bemötande är vad informanterna lyfte fram som faktorer som skapar en lärmiljö som utvecklar elevers möjlighet till kommunikation. Vårt resultat var samstämmigt med vad tidigare forskning visat, att läraren har en betydelsefull roll i att engagera eleverna och en helhetssyn, runt eleven är viktig för att utveckla elevers kommunikation.

Denna studie är en kvalitativ studie, som syftar till att få syn på lärandet och skolutvecklingens betydelse, för lärandet i grundsärskolans inriktning mot träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program. Studiens empiri är insamlad genom fokusgruppsdiskussioner i grundsärskolan med inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Undersökningsgruppen består av personal som är verksamma i de båda skolformerna. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats i relation till bakgrundslitteraturen för att därefter presenteras i temaområden utifrån studiens två frågeställningar: Hur diskuterar respondenterna runt olika perspektiv på lärandet och hur diskuterar respondenterna runt skolutvecklingens betydelse för lärandet?   Resultatet visar att respondenterna menar att allt är ett lärande och det sker ett lärande i alla situationer under hela dagen. Lärandet sker individuellt och det handlar om att personalen har ett förhållningssätt som utgår från individuella anpassningar eftersom elevernas förutsättningar är så olika där behovet av stöd kan vara varierande. En annan aspekt på lärandet är att det handlar om den enskilde personalens kunskapssyn. Att skapa ett lärande handlar om att skapa relationer och detta kan ske genom att ge grupptillhörighet för eleven. Kommunikation framträder som en viktig grund för lärandet och det anses därför viktigt att personalen har kunskap om alternativ, kompletterande kommunikation samt kommunikationsstödjande IT-teknik. Ovanstående medför en specialpedagogisk konsekvens på grund av att det kan vara av ekonomiska eller organisatoriska skäl som ger förutsättningar för vilka elever som ska få tillgång till IT och olika hjälpmedel som stödjer kommunikationen. Respondenterna framhåller att trygga och långvariga relationer mellan elev och personal är viktigt vilket leder till att gruppsammansättningar bör vara över tid.   När det gäller skolutvecklingens betydelse för lärandet visar resultatet att samverkan och samtal är i fokus.  I studiens resultat ser vi att förutsättningar för möjligheter till samtal är beroende av vilken syn och struktur som ledning och rektorer skapar. Samtal som syftar till att skapa samsyn anses viktigt både inom arbetslaget och mellan olika verksamheter, enligt respondenterna. Samsyn kan ses som en grund för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och metoder för att ge eleverna möjlighet till goda förutsättningar för kunskapsbildning.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hur elever med intellektuell funktionsnedsättning upplever bemötande i grundsärskolan och möjligheten till att påverka sina liv. Målsättningen för studien har varit att synliggöra detta ur ett elevperspektiv. Studien baseras på en kvalitativ metod. Vi har genomfört fokusgruppsintervjuer med en flick- och pojkgrupp. Det genomfördes tre intervjuer med respektive grupp. Studien genomfördes i en svensk kommun. I studiens bakgrund tas begrepp som ledarskap, bemötande, stigmatisering, empowerment och hälsa upp. Antonovskys teori KASAM om hälsa och välbefinnande och det relationella perspektivet ligger som grund för analys av data i studien. Resultatet visar att eleverna som deltagit i studien upplever att pedagoger på deras skola har ett bra bemötande, de säger att lärarna visar respekt och att de upplever att det finns bra lärare på skolan. En bra vuxen definierar de som någon som är snäll, rolig och sträng när det behövs. Eleverna uppger att de trivs i skolan med vänner och lärare. Pojkarna redogör för en mer aktiv fritid än flickorna. Om möjligheten att påverka sitt liv så framkommer att pojkarna har mer tro på att kunna klara sig självständigt i livet än vad flickorna ger uttryck för, de tror att de kommer att behöva fortsatt stöd av andra med vissa saker i livet efter skolan. I studien framkom att bemötandet från elevernas omgivning har en viktig betydelse för deras identitet och syn på sig själva.