Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad förståelse av och kunskap om hur interaktionen mellan en matematiklärare och en högstadieelev på grundsärskolan gestaltar sig när eleven löser problemlösningsuppgifter. Studien har ett sociokulturellt perspektiv. Studiens metod är videoinspelade klassrumsobservationer på en grundsärskolas högstadium. Studiens observationer fokuserar på interaktionen mellan läraren och en specifik elev under matematiklektionerna där fler elever varit närvarande. Frågeställningarna handlar om talutrymme, initiativtagande, hur eleven visar sin matematiska förståelse, lärarens kommunikationsanpassningar utifrån elevens matematiska förståelse och lärarens språkanvändning som ett verktyg respektive hinder för elevens matematiklärande. Studiens resultat visar att både elev och lärare bidrar till formandet av undervisningen. Eleven visar sin förståelse genom att ställa specifika matematiska frågor, att be om bekräftelse, att be om lotsning/vägledning, att vara helt tyst, att svara på ett osäkert sätt, att svara på ett säkert sätt, att instruera sig själv och att ställa nyfikna frågor. I interaktionen anpassar matematikläraren sitt kommunikationssätt efter elevens matematiska förståelse. Lärarens kommunikationssätt är att med vägledande/lotsande frågor, slutna frågor, bekräftelse, beröm och specifika matematiska frågor stödja elevens lärande i matematik.   Denna studie kan bidra till att öka förståelsen för hur interaktionen mellan matematikläraren och enskild elev – i klassrummet med fler elever närvarande är en viktig undervisningsform där läraren får möjlighet att möta den enskilda eleven utifrån elevens individuella kunskaper. / The purpose of this study is to provide in-depth understanding and knowledge of interaction between math teacher and a junior high student at a special education school when the student works on problem solving tasks. The study has a socio-cultural perspective.   The method for the study consists of video recorded observations from the classroom at a junior high special education school. The observations focus on interaction between the teacher and a specific student during math classes where several students are present.   The questions concern the opportunity to speak, initiative, how the student shows his/hers understanding of mathematics, the teacher´s modifications of the communication based on the student´s understanding of mathematics and how the teacher´s use of the language functions of mathematics as a toll or becomes an obstacle for the student´s learning of mathematics.   The student results shows his/her understanding by asking open questions, requesting confirmation, asking for guidance, remaining totally quiet, answering in an insecure or a confident manner, instructing himself/herself an being curious. The math teacher adjusts his/her mode of communication to the student´s understanding of mathematics during the interaction. The teacher´s mode of communication is to support the student´s learning of mathematics through guiding questions, closed questions, confirmation, praise and specific math questions.   This study can contribute to an increased understanding of how the interaction between the math teacher and a single student – with several students present in the classroom – provides an important form of teaching where the teacher has an opportunity to approach the single student baser on that student´s individual knowledge.

Som lärare i grundsärskolan saknade jag ofta bra undervisningsmaterial till mina elever. Utifrån detta utkristalliserades syftet med studien som är att undersöka om kartläggningsmaterialet MRP – The Mathematic Recovery Programme från ”Early Numeracy” (Wright, Martland & Stafford, 2006) är användbart i grundsärskolan och i så fall vilka delar som lämpar sig att använda i grundsärskolan, samt att se om de uppföljande uppgifterna som rekommenderas ger någon effekt på elever i grundsärskolan. För att kunna besvara detta har 13 grundsärskoleelevers aritmetiska kunskaper kartlagts. Därefter valdes 7 elever ut, vilka utmanades utifrån uppgifter från det kompletterande materialet ”Teaching Number (Wright, Martland & Stafford, 2006), antingen enskilt eller i grupp.  Studien har genomförts med hjälp av deltagande observationer och flexibla intervjuer (Ginsburg, Jacobs & Lopez, 1998). Studiens teoretiska grund finns i det konstruktivistiska perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Det konstruktivistiska perspektivet valdes eftersom de betonar vikten av att uppgifterna anpassas efter individens inre mognad och kognitiva förmåga, vilket väl kan kombineras med det sociokulturella perspektivet som betonar vikten av den sociala gruppens gemenskap som en förutsättning för utveckling inom den proximala utvecklingszonen. Studiens resultat visar på att materialet är lika användbart i grundsärskolan som i grundskolans tidiga år, eftersom kartläggningsmaterialet hjälpte pedagogen att finna elevens kunskapsnivå, samt därefter lyckades utmana eleven att utvidga sina kunskaper under en treveckorsperiod. Alla eleverna utökade sina matematiska kunskaper under studiens gång.  Slutsatsen blir att alla elever bör kartläggas med MRP del 1.1 och 2.1, men därefter får antalet delar anpassas efter elevernas kunskapsnivå. För att genomföra kartläggningen och de uppföljande utmaningarna rekommenderas att pedagogen är väl insatt i materialets utformning och tanke för att kunna utmana eleven utifrån dennes resultat.

The purpose of the study is to investigate the formative assessment work in Swedish compulsory special school, for students who read focus subject. The questions are how special educators working with formative assessment in different ways, and how they make the knowledge requirements visible by artefacts as the use of image support, alternative communication, digital tools and more. Theoretical approach consists of previous research on formative assessment. Sociocultural perspective has been used to analyse the results. Qualitative methods in the form of five observations and five interviews were used for the collection of empirical data. Results show that educators are working consistently with formative assessment in different ways and that teacher’s give students feedback for learning forward. In the categories peer assessment and the visibility of the knowledge requirements, it appears on the basis that it appears less in teaching. The study's implications based on the results is to make visible the objectives for students and help them to their own development. It also contributes to further research on the importance of students with intellectual disabilities may need alternative individual adaptations for perceiving information and communication about learning objectives and criteria. The work of visible learning and make students involved in their own development becomes more complicated when the curriculum and syllabuses exist only as text documents. Teachers need to create own image support in the student's immediate environment to increase the possibility for communication about the student's knowledge of the formative process

Syftet med studien är att synliggöra lärares perspektiv på hur feedback görs föratt stödja elevens lärande i grundsärskolans undervisning. Två frågeställningarhar formulerats utifrån syftet: Med vilka olika verbala och icke-verbala uttryckkommunicerar lärare feedback till eleverna i undervisningen? och Hur beskriverlärare i grundsärskolan den feedback de ger sina elever? Studien har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där 10 intervjuer med lärareinom grundsärskolan har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten är detsociokulturella perspektivet, där vi använt oss av sociokulturella begrepp somkommunikation och interaktion, proximal utvecklingszon och scaffolding i våranalys. Det insamlade datamaterialet har sedan transkriberats och analyserats. Ivår argumentation har vi tolkat det analyserade datamaterialet utifrån detsociokulturella perspektivet.Studiens resultat visar att feedback i grundsärskolan är beroende av att lärarehittar sätt att kommunicera och interagera med eleverna för att kunna gefeedback. För att lyckas med detta behöver lärarna börja med att bygga relationtill sina elever. Både lärare och elever kommunicerar på olika sätt medvarandra. Utöver verbal kommunikation används ofta bildstöd, tecken som stödoch kroppsspråk. Lärarna i studien beskriver sin feedback som individuelltanpassad utifrån varje elevs personlighet, kommunikationssätt ochutvecklingsnivå. De menar vidare att feedback ges som ett strukturellt stödunder elevens hela skoldag och som en motor för att orka jobba lite till. Mångaav lärarna menar att feedback i grundsärskolan ska utformas så att denfokuserar på och förstärker positiva beteenden eller goda prestationer. / The purpose of this study is to describe teachers' perspectives on how to offerfeedback to students with intellectual disability. Two questions have beenformulated based on this objective: What different verbal and nonverbalresources does the teacher use to communicate feedback to the students duringteaching? And how do teachers describe the feedback they give to students withan intellectual disability? A qualitative approach has been used, wheresemi-structured interviews of 10 interviews with teachers of students withintellectual disability have been conducted. The theoretical starting point is thesociocultural perspective, where we have used sociocultural concepts such ascommunication and interaction, proximal development zone and scaffolding toanalyze our results. The collected data has been transcribed and analyzed. Ourresult is an argumentation based on the sociocultural perspective.The study's results show that teachers need to find suitable ways tocommunicate and interact in order to provide feedback when teaching studentswith intellectual disability. By establishing a relationship, teachers can find away of communication that works. Both teachers and students communicatewith each other in different ways. In addition to verbal communication, imagesupport , sign language and body language are often used. The teachers in thisstudy explain that their feedback is individually designed to fit every student’spersonality, level of communication and development. They further describehow feedback is provided in the shape of structural support throughout thestudents' school day and as motivation to encourage them to do extra work.Many of the teachers believe that feedback should be designed to focus on andreinforce positive behaviors and good performances.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom särskolan jobbar och reflekterar över praxisnära arbete som berör elevdemokrati och elevinflytande. Studien har genomförts i form av gruppintervjuer där totalt sju verksamma lärare på en grundsärskola i mellersta Sverige har deltagit. Den aktuella grundsärskolan valdes ut sedan det på skolan under läsåret 2021/2022 bedrevs ett förändringsarbete med syfte att öka elevinflytandet och elevdemokratin. Denna studie utgår från hypotesen att ett sådant förbättringsarbete på sikt resulterar i att lärare och elever får ökade kunskaper genom en ökad och mer konkret förståelse för elevinflytande och elevdemokrati som arbetsområden i skolan. Studien visar att lärarna upplever sig ha fått större kunskap om och att lärarna i större utsträckning reflekterar över demokratiska värden, och detta oftare än vad eleverna gör. Lärarna lyfter fram att det är svårt att veta om eleverna i sin tur ha fått en större kunskap om och förståelse för demokratiska värden i ett sådant riktat arbetsområde som är fallet i denna studie. Detta kan ses mot bakgrund av elevernas dagsform och tidsuppfattning, vilket är två parametrar som återkommer. Samtliga deltagande lärare menar att det demokratiska uppdraget är stort och svårt att genomföra i praktiken, och att lärarens utgångspunkt av den anledningen behöver utgå från elevernas förutsättningar och en förståelse för elevernas världsuppfattning och intresse. Utöver dagsform och tidsuppfattning framgår av resultatet att även elevernas förmåga att kommunicera med sin omgivning är en viktig påverkande faktor. Detta resulterar i att lärares planering, och även projektets målsättning, snabbt kan behövas förändras. Lärarna i studien lyfter dock att det är viktigt att jobba med dessa frågor och förmågor, så eleverna blir förberedda för det kommande samhällslivet. Verksamma lärare har en förhoppning när det arbetas med demokratiska värden, att eleverna ska utveckla förståelse för deras rättigheter i samhället och att de även förstår att deras åsikter spelar roll i samhället. Även om lärarna lyfter fram att det arbete som de har gjort med detta tema genom det aktuella förändringsarbetet är bra, belyser samtliga deltagare att detta är något som behöver utvecklas ännu mer. Detta gör att särskolans demokratiska arbetssätt behöver hitta former och arbetssätt som passar varje elevgrupp eftersom det finns en stor mångfald av elever och att deras förutsättning ser väldigt olika ut – något som gör att den enskilda läraren har olika förutsättningar och möjligheter att jobba med demokratiska värden. / The aim of this essay is to investigate how teachers within the special school work and reflect over close-to-practise work regarding questions regarding student democracy and student influence. The study has been conducted in the form of group interviews where a total of seven working teachers at a special school in the middle of Sweden have participated. The special school in question was chosen because the school was part of a change process with the aim of increasing the student democracy and influence during the school year of 2021/2022. This study is based on the hypothesis that such a change process eventually results in increased knowledge through an improved and more concrete understanding of student influence and student democracy as a subject area in school for both teachers and students.The study shows that the teachers feel like they have gained a deeper knowledge and to a greater extent reflects over democratic values, and furthermore shows that the teachers do so more often than the students. The teachers emphasize that it is difficult to know if the students in their turn have gained a deeper knowledge about and understanding of democratic values in such a directed work area as in the case of interest in this study. This can be seen in the light of the daily form and sense of time of the students, which are two parameters that are recurring. All of the participating teachers suggest that the democratic mission is massive and difficult to implement in practice, and that the teachers’ starting point for that reason needs to be based on the students’ prerequisites and an understanding of the students' worldview and interest. In addition to daily form and time perception, the results show that the students' ability to communicate with their surroundings is also an important influencing factor. As a result, teachers' planning, and also the project's objectives, may need to be changed quickly. However, the teachers in the study emphasize that it is important to work with these issues and abilities, so that the students are prepared for the coming social life. Working teachers have a hope when working with democratic values, that students will develop an understanding of their rights in society and that they will also understand that their opinions play a role in society. Although the teachers emphasize that the work they have done on this theme through the current change process is good, all participants highlight that this is something that needs to be developed even more. This means that the special school's democratic work methods need to find forms and methods that suit each group of students because there is a large diversity of students and that their prerequisites look very different - something that means that the individual teacher has different conditions and opportunities to work with democratic values.

Målet med denna studie är att lära mer om studie- och yrkesvägledares arbete i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Frågorna som ställs handlar om deras arbete med eleverna och deras föräldrar, eller andra vårdnadshavare, samt andra relaterade ämnen. Bakgrunden till studien är till stor del att många unga vuxna med utbildning i särskolan hamnar utan någon organiserad sysselsättning och därmed i socialt utanförskap, vilket väckte de frågor som behandlas i denna studie. Studien genomfördes genom intervjuer under cirka ett år. På grund av frågornas karaktär ansågs en kvalitativ studiemetod vara mest lämplig. Detta är alltså en kvalitativ studie med en hermeneutisk karaktär och en ambition att öka förståelsen för ämnet. Resultaten som genererats av intervjuerna speglar komplexiteten och glädjen som följer med att arbeta med en grupp som är utsatt på olika sätt och i olika grad. Slutsatserna av studien var att studie- och yrkesvägledare kan behöva arbeta för att stödja empowerment av elever som deltar i specialundervisning i en värld som har orsakat, eller starkt bidragit till, negativa associationer till sådan utbildning och/eller intellektuella funktionsnedsättningar. Detta är ett område där studie- och yrkesvägledare utifrån sin roll och sina arbetsvillkor kan bidra till en positiv förändring / The aim of this study is to learn more about the work of study- and career counselors in compulsory special school or upper secondary special school. The questions asked are about their work with the students and their parents, or other guardians, as well as other related subjects. The background to the study is largely that many young adults with an education in the special school end up without any organised occupation and consequently in social exclusion, which raised the questions addressed in this study. The study was conducted through interviews over a span of approximately one year. Due to the nature of the questions, a qualitative study method was deemed to be most appropriate. Thus, this is a qualitative study with a hermeneutic character and an ambition to increase the understanding of the subject. The results generated by the interviews reflect the complexity and the joys that come with working with a group that is vulnerable in different ways and to different degrees. The conclusions of the study was that study- and career counselors may need to work to support the empowerment of students who partake in special education in a world that has caused, or strongly contributed to, negative associations with such education and/or intellectual disabilities. This is an area where study and career counselors can contribute, based on their role and their working conditions, to a positive change.

Sammanfattning Grundsärskoleelever som får sin undervisning i grundskolan årskurs 7-9 tillhör en minoritetsgrupp bland elever i svensk skola. Då skollagen ger kommuner frihet att utforma förutsättningarna för integrerade elever på många olika sätt tillkom studien i syfte att bidra med kunskap om undervisning av integrerade elever. Studien är baserad på en kvalitativ intervjumetod utförd på två skolor i två olika kommuner. Fem lärare intervjuades där alla har erfarenheter av undervisning gällande integrerade elever. För att belysa mitt syfte användes The questions of curriculum av Dillon (2009) som teoretisk utgångspunkt. Teorin bygger på frågor kring sju element där svaren används som hjälpmedel för att organisera upp undervisning, se helhetsbilder och sammanhang. De sju elementen är läraren, eleven, ämnet, miljön, syftet, aktiviteten och resultatet. Det framkomna resultatet utifrån tematisk uppdelning av svar från intervjuerna visar att lärarnas val av undervisning och arbetssätt begränsas av bristande förutsättningar inom elementen resultat, lärare, aktivitet samt miljö. Lärarna tar upp bristen på tid, avsaknad av kollegialt samarbete, undervisningsmaterial och en fysisk miljö som inte är anpassad till integrerade elever i årskurs 7-9. Resultatet visar att lärare som undervisar i teoretiska ämnen saknar fler förutsättningar för undervisning av integrerade elever än praktisk-estetiska ämnen. Brister inom elementet miljö som behövs för individanpassade arbetssätt saknas många gånger i de teoretiska ämnena. Lärarna menar att de vet hur de skall gå tillväga för att möjliggöra integrerade elevers kunskapsutveckling men rätta förutsättningarna saknas. Slutsatsen indikerar på att lärare bör få de förutsättningar som studiens resultat visar för att kunna ge integrerade elever god undervisning. Saknas de förutsättningar som krävs får man ställa det i relation till beslutet att inte undervisa integrerade elever i årskurs 7-9. / Abstract Students in Compulsory school for pupils with learning disabilities who receive their education in elementary school grades 7-9 belong to a minority group among students in Swedish schools. As the Education Act gives municipalities the freedom to design the conditions for integrated students in many different ways, the study was added with the aim of contributing knowledge about the teaching of integrated students. The study is based on a qualitative interview method carried out at two schools in two different municipalities. Five teachers were interviewed, all of whom have experience in teaching integrated students. To illustrate my purpose, The questions of curriculum by Dillon (2009) was used as a theoretical starting point. The theory is based on questions around seven elements where the answers are used as aids to organize teaching, see overall picture and context. The seven elements are the teacher, the student, the subject, the environment, the purpose, the activity and the result. The results obtained based on the thematic division of answers from the interviews show that the teachers' choice of teaching and working method is limited by a lack of prerequisites within the elements result, teacher, activity and environment. The teachers address the lack of time, lack of collegial collaboration, teaching materials and a physical environment that is not adapted to integrated students in grades 7-9. The results show that teachers who teach theoretical subjects lack more prerequisites for teaching integrated students than practical-aesthetic subjects. Deficiencies within the environment element, which is needed for individually adapted working methods, are often missing in the theoretical subjects. The teachers believe that they know how to proceed to enable integrated students' knowledge development, but the right conditions are lacking. The conclusion indicates that teachers should be given the conditions that the study's results show in order to be able to provide integrated students with good teaching. If the necessary prerequisites are lacking, it must be put in relation to the decision not to teach integrated students in years 7-9.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of how feedback and evaluation with a focus on formative assessment is perceived in terms of what, how and why by a few teachers working in special needs school with a focus on training school. To answer the purpose of this study three questions were formed, What is the teachers` understanding of formative assessment in relation to other practices of assessment and feedback? How do the teachers say they practice feedback and assessment with a formative assessment focus in their teaching practices? What pros and cons do some teachers believe there is in using formative assessment? The study is based on qualitative group interviews with teachers in two schools where all the teachers are active in the training school. The interviews were recorded. To identify the descriptions made by the teachers the transcribed material has been interpreted in terms of the didactic triangel. The results show that teachers are distinctly positive to the use of formative assessment though some negative aspects have been enlightened. The teachers consider formative assessment as increasing the status in today`s school and that the knowledge requirements are clear in the education which leads to a recurring assessment as well as a focus on the learning process. The results also show that documentation and reflection plays an important part in the learning process and that formative assessment promotes learning by using the right artifacts and clear feedback that makes visible the learning of the student. This is conducted by interaction. It is, however, stated that due to the level and type of disability formative assessment is more or less easy to implement. Students at an early stage of development and students in the autism spectrum tend to be more difficult to apply formative assessment to. The results also show that some teachers believe that formative assessment tend to take too much time, as well as demanding more time consuming documentation. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning uppfattas i termer av Vad, Hur och Varför av några lärare som arbetar på grundsärskolan med inriktning träningsskolan. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar, Vad uppfattar lärarna att formativ bedömning är i förhållande till andra bedömnings och återkopplingspraktiker? Hur uppger lärarna att de praktiserar återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning i sin undervisningspraktik? Vilka för- och nackdelar anser några lärare att det finns med formativ bedömning? Studien bygger på kvalitativa gruppintervjuer med lärare på två skolor där samtliga lärare är verksamma inom träningsskolan. Intervjuerna spelades in. För identifiering av lärarnas beskrivningar har det transkriberade materialet tolkats med hjälp utifrån den didaktiska triangeln. Resultatet visar att lärarna är genomgående positivt inställda till användandet av formativ bedömning men vissa negativa aspekter har belysts. Lärarna anser att formativ bedömning höjer statusen i dagens skola, att kunskapskraven är tydliga i undervisningen vilket leder till att bedömning sker återkommande hela tiden samt att fokus är på lärprocessen. Resultatet visar även att dokumentation och reflektion fyller en viktig del i lärprocessen samt att formativ bedömning främjar lärandet med hjälp av rätta artefakter och tydlig återkoppling som synliggör lärandet för eleven. Detta sker genom interaktion med varandra. Resultatets negativa aspekter med formativ bedömning visades vara att elever på tidig utvecklingsnivå kan vara svåra att genomföra formativ bedömning tillsammans med samt elever inom autismspektra. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar var att formativ bedömning kräver mera av lärarna vilket kan ses som tidskrävande samt att dokumentation ses som en svårighet i genomförandet men otroligt viktig del i processen.

No description available.

Denna studies syfte är att beskriva hur lärare i grundsärskolan ser på sitt bedömningsuppdrag isamband med att nya elever tas emot i verksamheten. I grundsärskolan undervisas elever som pågrund av en intellektuell funktionsnedsättning (IF) inte bedöms ha förutsättningar att uppnågrundskolans kunskapskrav. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod och genomfördeelva kvalitativa intervjuer med lärare i grundsärskolan. Schiros (2013) undervisningsideologiskaperspektiv användes som teoretiskt perspektiv i analysen. Vi har utgått från fyra olikaforskningsfrågor under arbetets gång. Första frågan var vilka strategier lärarna beskriver att deanvänder för att samla information om elever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar ettav resultaten att relationsskapande med eleven får gå före kunskapsbedömning när elever kommernya. På frågan om lärarnas syn på bedömningens plats och funktion i verksamheten får vivarierande svar, men gemensamt beskriver de att ett sökande efter elevens förmågor att kunna visakunskaper liknar ett “detektivjobb” (informant L9). Resultat visar också att lärarna ser olika på hurmeningsfullt det är för eleven att själva vara delaktiga i sin egen kunskapsbedömning. Nästaforskningsfråga handlar om vilka utmaningar som framstår i uppdraget att bedöma kunskaper hoselever som kommer nya till grundsärskolan. Här visar resultatet att samtliga lärare uttrycker attelever med IF är svårbedömda eftersom allt beror på elevens förmåga och dagsform. Vår fjärdeforskningsfråga handlar om vilka undervisningsideologier som blir synliga. Här visar resultatet atten elevcentrerad undervisnings ideologi är framträdande i lärarnas svar. Lärarna upplever till vissdel en konflikt i sitt bedömningsuppdrag, främst i relation till tolkningen av styrdokumentensformuleringar. Studiens resultat visade också att lärarna är i behov av att reflektera överbedömnings uppdraget, här får specialläraren en viktig roll som kvalificerad samtalspartner. / The purpose of this study is to describe how teachers in the special school view their assessmentassignments in connection with new pupils starting in school. The special school is a compulsoryschool for children with intellectual disabilities who are not considered to have the prerequisites tomeet the mainstream school’s knowledge requirements. In our study, we used a qualitative methodand conducted eleven qualitative interviews with teachers in special school. Schiro's (2013)Curriculum Ideological perspectives were used as theoretical perspectives in the analysis. We havestarted from four different research questions during the course of the work. The first question waswhat strategies the teachers describe that they use to inform themselves about students who arenew in school. Here, one of the results shows that creating relationships with the student may gobefore During the question how teachers view the significance of assessment for students'knowledge development, results of the study vary, but the common feature is that a search for thestudent's ability to show knowledge is similar to a “detective job” (informant L9). The study showsthat the teachers consider that assessment has a certain importance for the pupil's knowledgedevelopment but especially for the adaptation of the teaching. The results also show that teacherslook at how meaningful it is for the pupil to be involved in their own knowledge assessment. Thenext research question was about the challenges presented in the assignment to assess theknowledge of students who are newly admitted to special school. Here, the result shows that allteachers express that students with intellectual disabilities are difficult to assess because everythingdepends on the student's ability and form overall state. Our fourth resurge questions is about whichCurriculum Ideologies become visible. Here the result shows that a Learner centred Ideology isprominent in the teachers' responses. To some extent, teachers experience a conflict in theirassessment assignments, mainly in relation to the interpretation of the wording of the steeringdocuments. The study's results also showed that the teachers need to reflect on the assessmentassignment, here the special teacher can be ascribed an important role as a qualified interlocutor.