ABSTRAKT ”En skola för alla” måste anpassas efter alla elever i skolan för att det ska bli en hög grad av integrering och inkludering för alla elever. Tidigare forskning visar dock svårigheter för elever med intellektuell funktionsnedsättning i praktiken och om samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan. Syftet med den här studien är att undersöka hur samverkan i allmänhet fungerar mellan grundsärskolan och grundskolan när det gäller grundsärskolans elevers integrering och inkludering. Detta undersöks utifrån personalens perspektiv på grundsärskolans elevers upplevelser. Metoden som använts i studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med en rektor, en specialpedagog, en speciallärare och en lärare som hittades genom snöbollsmetoden. I tillämpningen har teoretiska perspektiv för samverkan i olika dimensioner, Lev Vygotskijs teori om den nära utvecklingszonen och det teoretiska begreppet empowerment, använts. Teorin, teoretiska begreppet och de olika dimensionerna har använts som koppling till tidigare forskning och resultatanalys. Resultat funna genom litteratur och dataanalys visar att det inte finns tillräckligt med användning av de tre begreppen: integrering, inkludering och samverkan för elever med intellektuell funktionsnedsättning. I praktiken visade det sig att det inte finns tillräckligt med samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan, vilket visas genom en okunskap om de olika begreppen och hur de ska användas i undervisningen för grundsärskolans elever. / Abstract ”A school for all” has to be adapted to all students in school in order to obtain a high level of integration and inclusion for all students. However, previous research shows difficulties for students with an intellectual disability in practice and about cooperation between the special school and elementary school. The purpose of this study is to investigate how cooperation in general function between the special school and the elementary school concerning integration and inclusion of the pupils of the special school. The investigation follows the employees perspective of the experiences of the pupils of the specialschool. The method used for this research is qualitative, semi-structured interviews. The interviews were conducted with a principal, a special pedagog, a special teacher and a teacher, which all were found through the snowball-method. The application used is theoretical perspectives for various dimensions of collaboration, the one of Lev Vygotskij, called the Zone of proximal development and the theoretical concept used is empowerment. The theory, the theoretical concept and the different dimensions have been used as a connection to previous research and the analysis of the results. The results found through literature and data analysis show that the three concepts: integration, inclusion and cooperation are not being used enough in for students with an intellectual disability. In practice it is also shown that there is not enough cooperation between the special school and elementary school, which is demonstrated by an ignorance for the different concepts, and how they are supposed to be used in education of pupils in the special school. Keywords: Cooperation, empowerment, inclusion, integration, intellect, special school in the elementary school, zone of proximal development.

Syftet med denna studie är att få kunskap om speciallärares uppfattningar och erfarenheter av begreppen ledning och stimulans samt extra anpassningar i grundsärskolans verksamhet. De forskningsfrågor som ligger till grund för studien är; Hur speciallärare tolkar innebörden av begreppen ledning och stimulans samt extra anpassningar och hur detta tillämpas i grundsärskolans verksamhet samt vilket stöd speciallärare får av sin ledning gällande begreppens innebörd samt i hur dessa tillämpas? I studien har nio speciallärare verksamma i grundsärskolan deltagit i kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Intervjuernas resultat har sammanställts och analyserats. I studien framgår att speciallärarna inte använder begreppen som står i styrdokumenten, nämligen ledning och stimulans och extra anpassning. De talar istället om anpassningar och undervisning som är tillgänglig för alla. Studien visar även att speciallärarna står tämligen ensamma i sitt arbete med att tolka och förstå begreppens innebörd samt att arbeta med dem.

Att ha en god läsförståelse och att kunna tyda skrift är viktigt i dagens samhälle, därför ville vi med vår studie undersöka hur speciallärare i grundsärskolan undervisar och stärker elever med intellektuell funktionsnedsättnings läsinlärning och fonologisk medvetenhet. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet som grundar sig på Vygotskijs teori. Vi använder oss av kvalitativ metod och vi intervjuade åtta speciallärare som arbetar i grundsärskolan med elever i förskoleklass upp till årskurs nio. Resultatet visade att många av speciallärarna får skapa eget material, eftersom det är svårt att hitta bra material som är anpassade till och för elever i grundsärskolan, vilket är både tidskrävande och tar energi. Alla respondenter är överens om att det är viktigt med den tidiga läsinlärningen och alla arbetar på något sätt med läsinlärning och den fonologiska medvetenheten. Samtidigt beskriver speciallärarna utmaningen med att eleverna ligger på så olika nivåer kunskapsmässigt och åldersmässigt i klasserna och det kräver differentierad undervisning. Många speciallärare nämner också en till en undervisning som en god och framgångsrik strategi samt att det är viktigt med bra tillgång till resurser så som utbildade elevassistenter, datorer, Ipad, läromedel. Speciallärarna utryckte även att differentierad undervisning där gruppen delades upp, vilket gjorde att de vissa lektioner lämnade sin planering till elevassistenterna att genomföra. Speciallärarna beskriver utmaningen med att delegera sin planering till elevassistenter som ibland saknar pedagogisk utbildning. Detta kan leda till en förlust av kontroll över hur undervisningen genomförs, vilket är en oroande situation för specialläraren.

Sammanfattning Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om betydelsefulla undervisningssätt och undervisningsfaktorer för att främja intresseväckande undervisning i grundsärskolan. Syftet konkretiserades i två frågeställningar som belyser betydelsefulla undervisningssätt samt undervisningsfaktorer. Utifrån syftet har en kvalitativ metodansats använts. Genom att intervjua sex verksamma lärare i grundsärskolan har i sammanhanget relevanta och intressanta utsagor bearbetats med hjälp av Dillons (2009) läroplansteori, the questions of curriculum. Valet av teoretisk utgångspunkt innehåller sju undervisningselement, dessa har varit verktyg i studiens analysarbete för att kategorisera materialet. De huvudsakliga resultaten visar på att läraren är betydelsefull för att främja intresseväckande undervisning. Det visar sig främst genom lärarens förhållningssätt om att vara engagerad och fokuserad samt lärarens personegenskaper i att vara lyhörd och flexibel i undervisningspraktiken. Lyhördhet och flexibilitet kopplas främst ihop med lärarens förmåga att beakta elevers reaktioner, som en grund för vidare undervisningsanpassningar, utifrån elevens förutsättningar och behov. En betydelsefull undervisningsfaktor är relationernas kvalitet som närvarar i lärmiljön. Studiens resultat i samstämmighet med tidigare forskning pekar mot att läraren har en betydande roll i arbetet att upprätthålla och främja alla relationer, främst gentemot elever och elevassistenter. Vidare indikerar studiens resultat att en betydelsefull undervisningsfaktor är att använda olika lärmiljöer samt fysiskt undervisningsmaterial, för att främja intresseväckande undervisning för elever i grundsärskolan. En av slutsatserna är att intresseväckande undervisning främjas när lärare utgår från en elevorienterad- och omsorgsbetonad undervisning. Utifrån föreliggande studie och tidigare forskning är kvaliteten på olika relationer centralt för att främja elevers intresse i undervisningen. / Abstract The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about valid teaching methods and teaching factors to promote stimulating teaching in the elementary special school. The purpose was concretized in two questions illuminating teaching methods and teaching factors. Based on the purpose, a qualitative method approach has been used. By interviewing six active teachers in the special elementary school, contributing relevant and interesting statements in this context has been processed using Dillons (2009) curriculum theory, the questions of curriculum. The choice of theoretical starting point includes seven teaching elements, these have been tools in the study’s analysis work to categorize the material. The result of the study mainly points toward the importance of teacher’s approach and ability to engage and bee engaging as well as being responsive and flexible in teaching practice. Responsiveness and flexibility are mainly connected with the teacher’s ability to consider students’ reactions as a basis for further teaching adaptions, based on the student’s condition and needs. An important teaching factor is the quality of the relationships present in the learning environment. The study’s results, in agreement with previous research, points towards the teacher having an important role in maintaining and promoting working relationships between student and student assistants. Furthermore, the results of the study indicate that a significant teaching factor is to use different learning environments in the education. In addition, to strive to make the student physically involved and use physical teaching materials to promote stimulating teaching for students in the elementary special school. One of the conclusions is that stimulating teaching promoted when teachers adopt caring- and learner centred teaching. The quality of different relationships in the classroom is central to promote stimulating teaching based on our study and previous research.

Hellman, Carl (2017). Delaktighet - fyra speciallärares förståelse och arbete med delaktighet i grundsärskolan inriktning ämnesområden. (Participation - Four special teachers' understanding and work with participation in special school.) Speciallärarutbildningen, specialisering utvecklingsstörning, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: Undersökningen förväntas kunna bidra med kunskap om hur lärare kan arbeta med att öka och stimulera elevers delaktighet och inflytande över sin utbildning.Syfte: Syftet med denna undersökning är att utifrån intervjuer med lärare inom grundsärskolan, inriktning ämnesområden, ta reda på deras uppfattningar kring arbetet med elevernas delaktighet och inflytande över sin utbildning. Lärarnas berättelser kommer sedan ställas i relation med varandra och delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers,2015; SPSM, 2012) som presenteras mer ingående i teoriavsnittet.Frågeställningar:• Hur definierar lärare inom grundsärskolan begreppet delaktighet?• Hur arbetar lärare med att främja delaktighet utifrån de aspekter som definieras i SPSM:s delaktighetsmodell?Teori: Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv där mänskliga aktiviteter tillsammans i grupp ses som en förutsättning för lärande och utveckling. Utifrån det har studien även tagit avstamp i Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM:s delaktighetsmodell. I den lyfts sex aspekter fram som skolor kan arbeta med för att skapa delaktighet för alla elever (Szönyi & Söderqvist Dunkers,2015; SPSM, 2012). Studien lutar sig även mot handlingsteorin där en handling beskrivs utifrån två begrepp, kapacitet och tillfälle. Teorin är intressant för studien eftersom en individs förmåga att utföra en handling påverkar hens möjligheter till delaktighet.Metod: Det metodologiska valet för denna studien är kvalitativa intervjuer med halvstrukturerade frågor. Empirin har tolkats med inspiration från den allmänna tolkningsläran inom hermenuetiken. De intervjuade lärarnas berättelser spelades in och återges i en löpande text. Innehållet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och där SPSM:s delaktighetsmodell är ett centralt analysverktyg.Resultat: Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt kan resultatet ses ur ett sociokulturellt perspektiv då alla de intervjuade lärarna framhöll vikten av att skapa förutsättningar för att utveckla elevernas kommunikation. Lärarna lyfte även fram betydelsen av att ge eleverna tid, dels genom att få tid att ta till sig information och ge ett svar, dels genom att få tid att göra en aktivitet många gånger för att skapa sig en förståelse för vad som förväntas.För att symbolisera detta resultat kompletteras SPSM:s delaktighetsmodell genom att illustrera modellen som en blomma, där blomman består av SPSM:s delaktighetsmodell och där denna studiens resultat visualiseras genom att kommunikationen illustreras genom jorden där blomman (delaktigheten) växer och tiden illustreras genom blomstjälken som stödjer och håller upp blomman (delaktigheten).Specialpedagogiska implikationer: De specialpedagogiska implikationer som denna undersökningen har gett är ökad kunskap kring delaktighet och hur arbetet med att främja delaktighet kan förbättras. En speciallärare med specialisering utvecklingsstörning kan tillämpa denna kunskap genom att exempelvis vägleda kollegor i framtida arbeten kring delaktighet.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10, arbetar med kunskapsbedömning och dokumentation av kunskap. Vidare syftade studien till att undersöka vilken eventuell inverkan Lgr 11 kommer ha på detta arbete. Studiens frågeställningar var: Hur resonerar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan kring bedömning och betygssättning? Hur har lärare i idrott och hälsa i särskolan dokumenterat sina elevers utveckling med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument? Med vilka verktyg/på vilka sätt har elevernas kunskaper bedömts med Lpo 94 som ramverk/ styrdokument samt hur uppfattar lärare i idrott och hälsa i grundsärskolan Lgr 11? Metod Intresseförfrågningar skickades ut till ca 50 aktiva idrottslärare i idrott och hälsa i grundsärskolan, år 7-10. Åtta lärare svarade positivt till medverkan varav två av dessa, efter vidare kontakt, sållades bort på grund av att de var verksamma i annan skolform än grundsärskolan. Intervjuer genomfördes sedan med de sex informanterna, på en tid och plats som passade informanterna. Intervjuerna var ca 40 min långa, semistrukturerade och frågeområdena omfattade tankar kring betyg och bedömning generellt, hur bedömningsarbetet sett ut med Lpo 94 som styrdokument, samt hur lärarna uppfattade Lgr 11. Intervjuerna behandlade även frågor rörande hur lärarna kunde föreställa sig att undervisningen skulle kunna se ut med Lgr 11 som styrdokument. Resultat Lärarna uppgav att deras huvudsakliga syfte med bedömningsarbetet var att samla information för att kunna anpassa undervisningen. Fem av sex ställde sig frågande till betyg i särskolan. Hälften av de tillfrågade lärarna uppgav att bedömning i särskolan är problematiskt på grund av att elevgruppen är heterogen. Lärarnas dokumentation av elevernas utveckling skiljde sig åt, några dokumenterade ingenting medan andra hade välutvecklade system. I samtliga fall bedömdes eleverna genom observation. Lärarnas samlade intryck av Lgr 11 var att kraven ävarhögre än i Lpo 94 men tre av dem menade att de är väldigt oinsatta i särskolans nya kursplan för idrott och hälsa. Slutsats Lärarnas skiftande inställning till kunskapsbedömning och dokumentation av bedömning kan relateras till deras uppfattning av syftet med ämnet idrott och hälsa i grundsärskolan. Vidare verkade det som att implementeringen av Lgr 11 inte fått särskilt stort fokus i idrott och hälsa i grundsärskolan på de skolor som informanterna i denna studie var aktiva. Anledningen till denna brist på fokus kan dock ej urskiljas ur resultaten i denna studie, utan kräver en annan studie med ett annat fokus. / Abstract Aim The aim of this study has been to investigate how teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10, incorporates assessment and documentation of knowledge in their practice. The aim of the study was also to investigate what possible effect the introduction of the new curriculum and syllabi of Lgr 11 will have on their work. The questions this study asked were: How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled argue about assessment and grading? In what way have teachers in physical education and health in schools for mentally disabled documented the progression of their pupils, with Lpo 94 as a framework? What tools of assessment have been used with Lpo 94 as a framework? and How do teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled perceive Lgr 11? Method An inquiry of participation was sent to 50 active teachers in physical education and health in schools for intellectually disabled, year 7-10. Eight teachers agreed to participate in the study. Two of these eight teachers were excluded due to the type of school they worked in did not match the intended form of the study.  Interviews were then conducted with the six informants, at a place and time that suited the informants. The interviews were approximately 40 min long, semi-structured and the questions covered thoughts on grading and assessment in general, how the assessment process with Lpo 94 as a framework had been carried out along with  how the teachers perceived Lgr 11 and their thoughts on how their lessons will look, with Lgr 11 as a framework. Results The main purpose of the assessment process is gathering information to be able to make sure that the lessons maintain an appropriate level of difficulty, according to the interviewed teachers. Five out of six teachers questions the usage of grades in schools for intellectually disabled. Every other teacher claims that assessment in schools for intellectually disabled is difficult, mainly because of the heterogeneity of the groups of pupils. The way the different teachers document their pupils development differs from one-another, some teachers do not document the development at all, while some have elaborate methods for documentation. All of the teachers state that they assess their pupils through observation. The teachers’ collected impression of Lgr 11 is that the demands are higher than in Lpo 94 but three of the teachers mean that their familiarity with the new curricula for Physical education and health is poor. Conclusions The way the teachers in this study work with assessment and documentation of knowledge differs from one another. Some of the teachers seem to emphasize the importance of a functioning assessment process more than others. This can be related to what the teachers perceive as the purpose of physical education and health in schools for intellectually disabled. Furthermore it seems like the implementation of Lgr11 in physical education and health-classes has not received the attention needed in the schools in which the informants in this study are active. The reason for this lack of attention cannot be distinguished in the results of this study. Another study with a different focus would be necessary to investigate this matter.

No description available.

The curricula that defines special needs education in Swedish grammar schools states that students with intellectual disabilities should be given the possibility to participate in the planning and shaping of teaching and learning activities. The purpose of the study is to examine conditions regarding special needs students’ influence and how this influence is mediated. The focus of the study is subject based classroom situations. The method for collecting data has been observations. The empirical data consists of around 16 hours of video recordings, in addition to field notes. The observations took place in two special schools and all together 10 pupils, 5 teachers, and two student assistants participated. The theoretical framework is based on sociocultural theory with a specific focus on mediation. By using the theoretical terms object and subject positioning, the study also focuses on how teachers and students position themselves and each other. The results show that the students with intellectual disabilities are given opportunities for influence, but not very frequently.   The most important mediating factors to promote influence are the teachers´ trust in the students´ abilities and skills, and the teacher’s keen responsiveness to the students’ expressed personal will. Influence is mediated both through the possibilities of participation that teachers offer, and the teachers’ affirmation of the students’ requests. Furthermore, the study shows that students are more likely to gain influence in one-to-one meetings with the teacher, where the focus is on the student’s individual interests and preferences. In order to provide increased levels of influence to all students with intellectual disabilities, teachers need to plan the education with focus on democratic processes. / I denna licentiatuppsats studeras förutsättningar för elevers inflytande i grundsärskolan och hur detta inflytande medieras i klassrumsinteraktionen i situationer med olika kunskapsinnehåll. Elevernas och lärarnas interaktion i klassrummet studeras genom videoobservationer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att elevinflytande sker på två sätt, dels genom att läraren erbjuder inflytande, dels genom att eleverna uttrycker en önskan om inflytande. När lärarna erbjuder inflytande blir deras tillit till elevernas förmågor och kunskaper en resurs som medierar för inflytande. Elevernas vilja att använda det inflytande som erbjuds blir också medierande resurser. När eleverna själva uttrycker sina önskemål blir såväl samma medierande resurser synliga som lärares lyhördhet inför elevernas vilja. När eleverna önskar inflytande använder de sig av tre strategier: igenkänning, motstånd och självständighet. De artefakter som finns fysiskt tillgängliga i klassrummet möjliggör för ett ökat elevinflytande. Uppsatsens kunskapsbidrag handlar om lärares och elevers tillit, lyhördhet och vilja som förutsättningar för elevinflytande. Ökad kunskap om och förståelse för klassrumsinteraktionens betydelse kan bidra till ett stärkt inflytande för elever i grundsärskolan.

Learning study är en modell för skolutveckling samt en praxisnära forskningsmetod. Denna modell har under flera år används i svenska skolan i framförallt ämnet matematik och i grundskolan. Träningsskolan är en inriktning inom den obligatoriska grundsärskolan och syftet med följande examensarbete är att undersöka på vilket sätt learning study uppfattas vara en skolutvecklingsmodell för träningsskolans pedagoger samt huruvida elevernas lärande utvecklas med hjälp av modellen och teorin. Arbetet består av interventionsstudien learning study samt intervjuer med deltagande pedagoger. I studien ingår tre pedagoger med tre elever i enskild undervisning med det specifika lärandeobjektet "1" och "2" som symboler för antal. Lärandeobjektet behandlar kvantitet inom träningsskolans ämnesområde "verklighetsuppfattning". I ett variationsteoretiskt perspektiv planerades och analyserades forskningslektionerna av mig som forskare samt pedagogerna i denna learning study. Med inspiration av en fenomenografisk ansats analyserades därefter data av pedagogernas uppfattningar av learning study som skolutvecklingsmodell för träningsskolan. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att learning study kan användas som skolutvecklingsmodell även i träningskolan både i resultat av interventionsstudien samt pedagogernas uppfattningar. Då det inom den specialpedagogiska yrkesrollen ingår att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med kunskap om sambandet mellan vetenskap och praktik kan denna studie ses som användbar inom mitt yrkesområde.

Bakgrund I det centrala innehållet i kursplanen i hem- och konsumentkunskap för grundsärskolan står det att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa och följa enkla instruktioner och recept. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur lärare i grundsärskolan anser att de arbetar med recept i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Metod I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Resultat Resultatet av vår studie visar att lärarna upplevde att eleverna i grundsärskolan ofta hade svårigheter med att läsa och följa recept. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna när de ska använda recept krävs det att läraren är flexibel och kan anpassa receptet efter elevernas behov. Receptet bör ha tydliga steg för steg instruktioner med bildstöd för att eleverna ska kunna följa receptet. För att underlätta för elevers svårigheter med receptets aritmetik bör man undvika att blanda bråktal och decimaltal i recepten. Lärarna ansåg att det var en fördel att introducera receptet för eleverna teoretiskt. Genom introduktionen upplevde lärarna att eleverna fick en djupare förståelse för receptet. Slutsats Det finns begränsat med läromedel anpassat för elever i grundsärskolan. Detta ger de undervisande lärarna stora utmaningar när det kommer till att skapa och anpassa recept efter alla elevers förutsättningar.