Syftet med studien har varit att undersöka och analysera studenters upplevelser och utmaningar i samband med användningen av digitala medier i distansundervisning med fokus på social studiemiljö och grupptillhörighet.Syftet är att bidra till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar studenters upplevelse av prestation i en virtuell gruppmiljö. Studien har besvarat följande frågeställningar: På vilket sätt kan studenter på ett svenskt universitet med hjälp av digitala verktyg upprätthålla en social studiemiljö? På vilket sätt kan digitala verktyg hjälpa till med känslan av grupptillhörighet för studenter? För att ha kunnat besvara studiens frågeställningar har tio semistrukturerade intervjuer gjorts med studenter på ett svenskt universitet, vars frågor tagits fram med hjälp av teorierna om Social Presence Theory samt Computer Supported Cooperative Work. Utifrån det insamlade empiriska materialet framgår det att digitala verktyg kan hjälpa till att främja den sociala studiemiljön. Dock är det viktigt att studenterna ska kunna kommunicera på ett enkelt och effektivt sätt. Att använda kameran vid videomöten kan främja känslan av grupptillhörighet och öka engagemanget. För att känna en gemenskap och främja en sammanhållning i gruppen är det viktigt att studenterna känner sig inkluderade, och då kan gemensamma chattar vara till hjälp. För att främja en social studiemiljö på distans är det viktigt att både studenter, lärare och universitet tar ansvar. Trots att tolkningarna och åsikterna av upplevelserna skiljer sig åt för studenterna, kan digitala verktyg främja den sociala studiemiljön och grupptillhörigheten vid distansgrupparbeten för många studenter.

Digitala verktyg är numera en naturlig del av vårt samhälle och även skolan, lärarens roll är viktig när det gäller att iscensätta matematikundervisning med digitala verktyg. Enligt Skolverkets styrdokument ska alla skolor i Sverige använda sig av och instrumentera digitalisering. Denna studie syftade till att identifiera inverkan av lärande och elevens förståelse i matematikundervisning genom LEGO robot och progression av dennes färdigheter. För att sedan kunna utveckla lärarens undervisning och göra den attraktivare och kanske också roligare, målet är att aktivera elevens kognitiva, sociala, emotionella, och kreativa förmågor. Jag använde mig av aktionsforskning och utformat en undervisningssekvens inom matematikområdet geometri. Det var 13 elever som deltog i studien, de har intervjuats och observationer har gjorts på högstadiet i tre grupper för års kurs 7. Resultatet av studien visar att användning av LEGO robot, väcker intresse hos eleverna och ökade förståelsen av matematiska begrepp med ökad social interaktion bland eleverna. / Digital tools are now a natural part of our society and also the school, the role of the teacher is important when it comes to staging mathematics teaching with digital tools. According to the Swedish National Agency for Education's governing documents, all schools in Sweden must use and instrument digitization. This study aimed to identify the impact of learning and the student's understanding of mathematics teaching through the LEGO robot and the progression of his skills. In order to then be able to develop the teacher's teaching and make it more attractive and perhaps also more fun, negative, social, emotional, and creative skills. In this study, I will highlight several aspects that reinforce the importance of using modern technology today. I have used action research and designed a teaching sequence in the field of mathematic s geometry. There were 13 students who participated in the study, they have been interviewed and observations have been made in high school in three groups for year course 7. The results of the study show that the use of LEGO robot, arouses interest in students and increased the understanding of mathematical concepts with increased social interaction among students.

Samarbete i form av grupparbete är ett gynnsamt arbetssätt för att utveckla problemlösningsförmågan, vilket är väsentligt som samhällsmedborgare. För att grupparbete ska vara gynnsamt krävs det att gruppsammansättningarna skapar förutsättning för samarbete. I sociala sammanhang intas eller tilldelas olika roller, vilket ligger till grund för vilka förväntningar som förekommer mellan gruppmedlemmarna. Syftet med den här kvalitativa studien är därmed att bringa kunskap om roller i relation till elevers arbete med matematisk problemlösning i grundskolans årskurs 3. Studiens två forskningsfrågor: “Vilka roller kan identifieras vid grupparbete med problemlösning?” och “På vilket sätt kan dessa roller påverka elevers arbete med problemlösning?”, har besvarats genom att genomföra semistrukturerade intervjuer i grupper om tre elever. Intervjuerna har genomförts med ljudinspelning som sedan transkriberats och analyserats med utgångspunkt i Goffmans rollteori för att nå ett resultat. Studiens resultat synliggör åtta olika roller, varav fyra roller var sedan tidigare befintliga och resterande fyra har benämnts i denna studie. Rollerna är: Den dominanta initiativtagaren, den samarbetsvilliga initiativtagaren, den samarbetsvilliga utvärderaren, den osäkra medlaren, ofrivilligt passiv, initiativtagarens högra hand, utmanare och provokatör. Rollerna har haft olika inverkan, såväl positivt som negativt, på problemlösningsprocessen och elevernas möjlighet att utveckla problemlösningsförmågan. Utifrån resultatet är vår förhoppning att bidra med kunskap om roller som lärare kan använda för att konstruera gruppsammansättningar som är fördelaktiga för elevernas lärande.

SAMMANFATTNING Bakgrund Elevers grupparbeten utgör en betydande del av HKK-undervisningen. Tidigare forskning kring elevers grupparbeten i allmänhet är omfattande, men forskning gällande elevers grupparbeten inom HKK är ytterst begränsad. Som utpräglat processämne är det av största vikt att eleverna ges möjlighet att träna på praktiska moment inom hem- och konsumentkunskap (HKK), för att eleverna ska kunna utveckla kunskap i handling vilket sedermera ska bedömas av undervisande lärare. Syfte Syftet med studien var att utforska lärares uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av grupparbete i HKK. Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio HKK-lärare runtom i Sverige. Intervjuerna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det mest framträdande resultatet i studien var att arbetsformen grupparbete var dominerande i såväl praktiskt som teoretiskt arbete inom HKK. Ramfaktorer påverkade, styrde och begränsade undervisningen. Samarbete, kamratlärande, trygghet och praktisk träning var främsta syften med grupparbeten inom HKK. Det sociala klimatet, elevernaskunskapsnivå och särskilda behov var de faktorer som främst togs i beaktning vid sammansättning av elevgrupper. Lärarnas arbete kring elevgruppernas varaktighet skilde sig åt. Observationer var den vanligaste bedömningsformen när elever arbetade i grupp. Bedömning av elever som arbetade i grupp upplevdes vara svårt och utmanande bland lärarna i studien. Slutsats Grupparbete som undervisningsmetod framstår som rådande kutym inom ämnet. Studien påvisade brister med denna undervisningsmetod, främst utifrån bedömningsaspekten. Med mer noggrant uttänkta strategier för varför, hur och när det vore lämpligt att använda grupparbete som undervisningsmetod anser vi att HKK-läraren har möjlighet att höja kvaliteten på såväl undervisning som bedömning. / ABSTRACT  Background Students' group work constitutes a significant part of the teaching in Home and Consumer Studies (HCS). Previous research on students 'group work in general is extensive, but research on students' group work within HCS is extremely limited. As a distinct process subject, it is of the utmost importance that students are given the opportunity to practice practical elements in HCS, so that students can develop ”knowledge in action”, which will be assessed by the teacher.  Objective The aim of the study was to explore the teachers’ perceptions and experiences regarding group work in HCS.  Method Qualitative interviews were conducted with ten teachers in HCS within Sweden. The interviews were analyzed on the basis of content analysis.  Results The most prominent result in the study was that group work was dominant in both practical and theoretical work within HCS. Framework factors influenced, controlled and limited teaching. Cooperation, peer learning, safety and practical training were the main purposes of group work within HCS. The social climate, the students' level of knowledge and special needs were the factors that were mainly taken into account when composing student groups. The teachers' work on the duration of the student groups differed. Observations were the most common form of assessment when students worked in groups. Assessment of students who worked in groups was perceived as difficult and challenging among the teachers in the study.  Conclusion Group work as a teaching method appears to be the prevailing custom within the subject. The study demonstrated shortcomings with this teaching method, mainly based on the assessment aspect. With more carefully thought out strategies for why, how and when it would be appropriate to use group work as a teaching method, we believe that the HCS teacher has the opportunity to raise the quality of both teaching and assessment.

<p>Thanks to I have got to explore different teaching ways around the problem solving in a year 3, in a multicultural school which is located south of Stockholm, I have been able to answer my question at issue in my degree work. My question at issue on this investigation and the purpose with my degree work was to explore different teaching ways that promotes pupils with another mother tongue than Swedish, to develop reading comprehension and to get a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks. On this investigation have I chosen to teach these pupils to explore, reach and gain a deeper understanding of what teaching about problem solving promotes these pupils. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews. </p><p>I have in my investigation reached the conclusion that those pupils with another mother tongue than Swedish developed reading comprehension and got a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks by being taught in a creative and varied teaching. A creative and varied teaching as I taught those pupils in contained:</p><ul><li>the pupils had to work with living-related problem tasks</li><li>the pupils had to work in pairs to resolve problem solving</li><li>the pupils had to work in larger groups to resolve problem solving</li><li>the pupils had to work in a creative way, by writing and drawing pictures and do their own mathematical fairy tale in problem solving</li><li>the pupils had to work with manipulatives to resolve problem solving in half classes.</li></ul> / <p>Tack vare att jag fick undersöka olika undervisningssätt runt problemlösning i en årskurs 3, i en mångkulturell skola som ligger söder om Stockholm, har jag kunnat besvara min frågeställning i mitt examensarbete. Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken undervisning som gynnar elever med annat modersmål än svenska att utveckla läsförståelsen och få en ökad förståelse för matematiska begrepp i problemlösningsuppgifter. I undersökningen har jag valt att själv undervisa eleverna för att kunna undersöka, komma fram till och få en djupare förståelse om vilken undervisning runt problemlösning som gynnar dessa elever. När det gäller mitt val av metod och materialinsamling har jag valt att utgå från en kvalitativ undersökning, där jag har använt mig av deltagande observationer och intervjuer. </p><p>Jag har i min undersökning kommit fram till att dessa elever med annat modersmål än svenska utvecklade läsförståelsen och fick en ökad förståelse för matematiska begrepp i problemlösningsuppgifter genom att undervisas i en kreativ och varierad undervisning. En kreativ och varierad undervisning som jag undervisade eleverna i bestod av:</p><ul><li>att eleverna fick arbeta med elevnära problemuppgifter</li><li>eleverna fick arbeta med att lösa problemlösning i par</li><li>eleverna fick arbeta med att lösa problemlösning i större grupper</li><li>eleverna fick arbeta kreativt, genom att skriva och rita bilder och egna räknehändelser i problemlösning</li><li>eleverna fick arbeta med laborativt medel för att kunna lösa problemuppgifter i halvklasser.</li></ul>

The overarching aim of the present thesis is to gain knowledge about how Rwandan university students understand and practice group-based learning. Specifically, this research takes a social constructivist perspective when examining how second year students within the area of Modern Languages reflect on collaborative writing and peer assessment as means to promote academic writing and active learning. Four studies make up this research. Thus, Study I examines how students carry out self-directed group work in writing. Study II investigates how instructor-guided writing groups can help promote students’ collaborative learning. Study III explores in what ways process writing as instruction method can help develop students’ academic writing abilities and Study IV focuses on how students experience peer assessment and peer feedback on group writing. The data, which are qualitative, were collected by means of interviews carried out with groups of students. The findings show that students perceive and conduct group-based learning in different ways, which can impact the quality of their learning. Also, based on initial support and guidance from the course instructor, most students acknowledged having been able to take stock of their common writing abilities and understand in what ways peer assessment and peer feedback can help them improve, and thus enrich their learning. A few students considered the common writing process time consuming though. In conclusion, some strategies are suggested to further improve group-based learning. / Det övergripande syftet med denna avhandling är att söka kunskap om hur universitetsstudenter i Rwanda förstår och praktiserar gruppbaserat lärande. Teoretiskt utgår den från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med särskilt fokus riktat mot hur studenter inom ämnesområdet moderna språk reflekterar över kollaborativt skrivande och inbördes bedömning som ett sätt att främja akademiskt skrivande och aktivt lärande. Avhandlingen består av fyra studier. I studie I undersöks studenters reflektioner över hur deras självstyrda skrivande i grupp genomförs. Studie II belyser lärarens roll i lärarlett skrivande i grupp och hur det kan påverka studenters kollaborativa lärande. I studie III studeras på vilket sätt metoder som synliggör skrivprocessen kan stödja studenters utveckling inom akademiskt skrivande. Studie IV fokuserar hur studenter erfar inbördes bedömning av skrivande i grupp. Data består av kvalitativa intervjuer genomförda med grupper av studenter under deras andra högskoleår Resultaten visar att studenterna uppfattar och genomför gruppbaserat lärande på olika sätt vilket kan påverka kvaliteten på deras lärande. Givet ett initialt stöd och vägledning från läraren som grund, bekräftade de flesta studenterna att de i grupparbetet kunde utnyttja sin gemensamma skrivförmåga och förstå på vilket sätt inbördes utvärdering kan hjälpa dem att förbättra sitt skrivande och därmed berika deras lärande. Vissa ansåg dock att den gemensamma skrivprocessen var tidsödande. Avslutningsvis föreslås strategier som kan användas för att ytterligare förbättra ett gruppbaserat lärande.

Thanks to I have got to explore different teaching ways around the problem solving in a year 3, in a multicultural school which is located south of Stockholm, I have been able to answer my question at issue in my degree work. My question at issue on this investigation and the purpose with my degree work was to explore different teaching ways that promotes pupils with another mother tongue than Swedish, to develop reading comprehension and to get a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks. On this investigation have I chosen to teach these pupils to explore, reach and gain a deeper understanding of what teaching about problem solving promotes these pupils. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews.  I have in my investigation reached the conclusion that those pupils with another mother tongue than Swedish developed reading comprehension and got a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks by being taught in a creative and varied teaching. A creative and varied teaching as I taught those pupils in contained: the pupils had to work with living-related problem tasks the pupils had to work in pairs to resolve problem solving the pupils had to work in larger groups to resolve problem solving the pupils had to work in a creative way, by writing and drawing pictures and do their own mathematical fairy tale in problem solving the pupils had to work with manipulatives to resolve problem solving in half classes. / Tack vare att jag fick undersöka olika undervisningssätt runt problemlösning i en årskurs 3, i en mångkulturell skola som ligger söder om Stockholm, har jag kunnat besvara min frågeställning i mitt examensarbete. Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken undervisning som gynnar elever med annat modersmål än svenska att utveckla läsförståelsen och få en ökad förståelse för matematiska begrepp i problemlösningsuppgifter. I undersökningen har jag valt att själv undervisa eleverna för att kunna undersöka, komma fram till och få en djupare förståelse om vilken undervisning runt problemlösning som gynnar dessa elever. När det gäller mitt val av metod och materialinsamling har jag valt att utgå från en kvalitativ undersökning, där jag har använt mig av deltagande observationer och intervjuer.  Jag har i min undersökning kommit fram till att dessa elever med annat modersmål än svenska utvecklade läsförståelsen och fick en ökad förståelse för matematiska begrepp i problemlösningsuppgifter genom att undervisas i en kreativ och varierad undervisning. En kreativ och varierad undervisning som jag undervisade eleverna i bestod av: att eleverna fick arbeta med elevnära problemuppgifter eleverna fick arbeta med att lösa problemlösning i par eleverna fick arbeta med att lösa problemlösning i större grupper eleverna fick arbeta kreativt, genom att skriva och rita bilder och egna räknehändelser i problemlösning eleverna fick arbeta med laborativt medel för att kunna lösa problemuppgifter i halvklasser.

The aim of the dissertation is to add to our knowledge and understanding of how groupwork and group tasks are construed among students. This is accomplished be creating a model, which describes the pattern of interaction and the experience that emerge as students try to handle the group-work situation. An additional aim is to use the outcomes of the study as a basis for discussions about how to carry out group-work in the classroom. The methodological point of departure is grounded theory and the theoretical perspective is symbolic interaktionism. A theoretical model - Students’ creation of trust in group-work - has been constructed from observations and interviews in grade 7 and 8 from a local school. The model describes what happens when students with different social and academic ambitions meet in a group assignment and become interdependent. The students have to consider their own and others’ ambitions, the composition of the group, as well as the task, and they have different possibilities to influence these factors. Easiest to influence are the construction of the task and the group composition, which they also try to do so as to diminish the differences in ambitions and the interdependency. They do not always succeed and they handle the remaining differences in ambitions and dependency through creation of trust, by constructing different behaviours during the group-work. The insights derived from the theoretical model - Students’ creation of trust in groupwork - could have practical implications when group-work is applied. This means that teacher could assist the students in their efforts to create trust among group members. This study has pointed out construction of the task, clear goals, and group composition as import pre- requisites for the use of group-work as a means of instruction. The dissertation ends with a discussion about teachers’ possibilities to contribute to collaboration in group-work through the construction of tasks, composition of the groups and to the construction of goals which creates situations of trust in group-work. / Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om och förståelsen för hur grupparbete och grupparbetsuppgift konstrueras mellan eleverna. Detta sker genom att skapa en modell, som beskriver det interaktionsmönster och de upplevelser som uppstår när elever försöker hantera sin situation vid grupparbete. Ytterligare ett syfte är att studiens innehåll ska kunna ge underlag för diskussion om hur grupparbete kan användas i skolan. I studien används grounded theory som metodologisk ansats och det teoretiska perspektivet är symbolisk interaktionism. En teoretisk modell – Elevers tillitsskapande i grupp (ETG-modellen) – har konstruerats med hjälp av en observations och intervjustudie i år 7 och 8 på en kommunal grundskola. Modellen beskriver vad som händer när elever med olika social och ämneskunskapsmässig ambition möts i en gruppuppgift och blir ömsesidigt beroende av varandra. När ett grupparbete ska genomföras har eleverna sin egen och de andras ambition, gruppsammansättning och uppgiften att beakta, vilket de har skiftande möjligheter att påverka. De försöker påverka gruppsammansättning och uppgiften för att minska ambitionsdifferensen samt beroendet till andra. Hur de hanterar den kvarstående ambitionsdifferensen via ett tillitsskapande genom att konstruera olika tillvägagångssätt i grupparbetet visas i studien, vilket bidrar till en ökad förståelse av elevernas upplevelse och hanterande av grupparbetsuppgifter. Kunskapen från ETG-modellen kan ha praktisk betydelse när grupparbete som arbetsform används. För att i undervisningen med grupparbete bistå eleverna med deras strävan till att skapa tillit har avhandlingen visat att uppgiften, gruppsammansättningen, och deras olika ambition blir viktiga förutsättningar för detta. Avslutningsvis diskuteras därför lärarens möjligheter att bidra till en samarbetssituation genom att utforma gruppuppgifter, konstruera grupper och sätta mål som skapar samarbetssituationer som eleverna kan uppleva som tillitsfulla.

I dagens värld har samhället blivit beroende av teknik och de flesta yrken använder teknik iolika konstellationer. Med alltmer teknisk utveckling har kompetenskraven och arbetsmetoderna förändrats. Det som tidigare upplevdes som ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta har nu blivit ett allmänt sätt att arbeta. Det vill säga - att arbeta i grupper och projekt är sättet att arbeta för de flesta yrken. I en teambaserad miljö behövs förutom utvecklad teknisk kompetens även icke-tekniska (mjuka) färdigheter, såsom interaktion och samarbete med andra människor. Teknik 1, som är en introduktionskurs till teknik i gymnasiet, kan ses som det allra första steget mot en ingenjörsutbildning som är organiserad enligt CDIO (Conceive, Design,Implement, Operate). CDIO är en modell som används i stor utsträckning inom ingenjörsutbildningen för att förbättra sättet att undervisa i teknik och för att förbättra de blivande ingenjörernas kunskaper. Ur detta perspektiv är det intressant att se om teknikundervisningsmetoderna på gymnasienivån - särskilt arbetet i grupper och projekt -utvecklar vissa förmågor och färdigheter som är gemensamma med de som beskrivs i CDIO-modellen. Denna studie kommer att hjälpa oss att bättre förstå om Skolverkets val att basera teknikundervisning med inspiration från CDIO introducerar eleverna till ett ingenjörsmässigt sätt att arbeta och de färdigheter som behövs inom ingenjörsutbildning, som bygger på CDIO-modellen. I denna studie intervjuades tre tekniklärare och sex elever på olika gymnasieskolor i Sverige för att ta reda på deras perspektiv på förmågor och färdigheter enligt ämnets syfte och examensmål som de uppfattar att de uppnår / utvecklar genom grupp- och projektarbete. Vidare studerades om det finns enighet mellan elevernas och lärarnas svar och de lärandemål som anges i CDIO-kursplanen. Resultaten av denna studie visar att det finns många likheter mellan lärandemål skrivna i CDIO-kursplanen i förhållande till de förmågor som lärare och elever nämnde att de utvecklade genom att arbeta i projekt- och grupparbete. Mestadels utvecklades färdigheter relaterade till individuell och yrkesmässig utveckling, såsom ansvarstagande, kreativ problemlösning och analytiska färdigheter, men även kommunikation, systemtänkande och samarbete, samt arbete i grupper av olika konstellationer. / In today's world, society has become dependent on technology and most professions use technology in various constellations. With increasing technical development, the competence requirements and working methods have changed. What was previously perceived as an engineer’s way of working has now become a general way of working. That is - working in groups and projects is the way to work in most professions. In a team-based environment, in addition to developed technical competence, a range of non-technical (soft) skills - such as interaction and collaboration with other people, are also required. Technology 1, which is an introductory course to technology in upper secondary schools in Sweden, can be seen as the very first step towards engineering studies - which are at the university level organized and driven according to the CDIO (Conceive, Design, Implement,Operate). CDIO is a model that is widely used in engineering education to improve the way technology is taught and to improve the quality of the workforce. From this perspective, it is interesting to see if the teaching methods of technology 1 at the upper secondary schools - especially group and project work - develop certain abilities and skills that are common to those described in the CDIO-Syllabus. This study will help us better understand whether the National Agency for Education's choice to base technology education with the inspiration from CDIO, introduces students to an engineering way of working and the skills needed for engineering studies that is based on the CDIO-concept. In this study, three technology teachers and six Technology 1 students from different upper secondary schools in Sweden were interviewed, in order to find out their perspectives on abilities and skills - according to the subject's purpose and degree goals - that they perceive that they achieve / develop through group and project work. Furthermore, it was studied whether there is agreement between the students' and the teachers' answers and the learning objectives stated in the CDIO-syllabus. The results of this study show that there are many similarities between learning objectives written in the CDIO-syllabus in relation to the abilities that teachers and students mentioned that they developed by working in project and group work. Mostly, skills related to individual and professional development were developed that include taking responsibility, creative problem solving and analytical skills, communication, systems thinking and collaboration and work in groups of different constellations are a few of them.