Målet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för kunskapsutveckling i relation till problemlösning i matematik när elever i de yngre skolåren arbetar med metoden kooperativt lärande. Arbetet baseras på resultat från forskningsartiklar som valts ut via sökningar i databaserna SwePub, Education Research Complete, ERC, ERIC och Libsearch. Artiklarna är noggrant granskade enligt frågeställningarna som är: "Är kooperativt lärande gynnsamt när det kommer till att lösa matematikproblem?” Och ”Vad är lärarens roll i relation till problemlösning och kooperativt lärande?” Resultatet visar att kooperativt lärande i samband med problemlösning har positiva effekter för eleverna. Elever som arbetar kooperativt har större möjlighet att lära av varandra, dock tar det både mer tid och ansträngning av både elever och lärare att arbeta kooperativt. Vikten av hur gruppkonstellationerna ser ut är också av betydelse. Lärare som har ett intresse i problemlösning har lättare att få elever intresserade, som lärare måste man förbättra elevers skicklighet i problemlösning och på så sätt kan man få engagerade elever.

Undervisningsmetoden kooperativt lärande bygger på ett strukturerat instruktions- och sam- arbetsbaserat smågruppslärande där eleverna arbetar tillsammans för att maximera deras egna och andras inlärning när det kommer till ämneskunskaper samt utveckling av språk- liga, demokratiska och sociala förmågor. Undervisningsmetoden är starkt kopplad till teorin om positivt ömsesidigt beroende, men utgår även till viss del från socialkonstruktivismen, där det sociala lärandet och den proximala utvecklingszonen är betydande beståndsdelar. Studiens syfte var att skapa kunskap om hur ofta, på vilka sätt och när erfarna lärare i årskurs F-3 använder sig av kooperativt lärande samt vilka utmaningar de möter med undervisnings- metoden utifrån den svenska skolkontexten. Studien bygger på en i huvudsak kvantitativ webb-enkätundersökning, med 35 lärare i den svenska grundskolans årskurs F-3. Resultatet visade på att det egna intresset var en viktig komponent för hur väl lärarna utövade koopera- tivt lärande och att vissa lärare upplevde utmaningar kopplat till forskningsefterlevnad av metoden. Men också att det var förvånansvärt få svenska lärare som var erfarna med meto- den.

Grupparbete är en vanlig arbetsform i ämnet idrott och hälsa. Trots det råder begränsad förståelse bland lärare kring vad gruppdynamik är och hur det kan appliceras i undervisningen. Med denna problematik som bakgrund är syftet med denna kunskapsöversikt att redogöra för hur grupparbete kan påverka gruppdynamiken. Vi kommer att utgå efter följande frågeställningar: 1. Hur kan idrottsläraren arbeta med grupparbete för att påverka gruppdynamiken? 2. Vilka positiva och negativa effekter har grupparbete på gruppdynamik inom ämnet idrott och hälsa?För att kunna redogöra för syftet och för att få svar på frågeställningarna har metoden litteraturstudie använts. Resultatet indikerar att det finns en koppling mellan gruppdynamik och grupparbete. Aspekterna (1) samarbete, (2) gruppsammansättning och (3) ömsesidigt beroende har en stark påverkan på gruppens dynamik. Dessa tre aspekter visar sig också ha en inverkan på grupparbetets effektivitet, och då idrottsläraren ser till att grupperna inom grupparbetet uppfyller dessa aspekter finns det en möjlighet att gruppdynamiken stärks och att elevernas lärande stimuleras. Ett sätt för idrottsläraren att kunna nå denna framgång är att fördela grupperna heterogent (en grupp med olika förmågor och ambitioner), eleverna inom grupperna ska ha ett positivt ömsesidigt beroende och grupperna ska arbeta utifrån ett kollaborativt lärande. Om tillämpningarna av dessa aspekter får ett positivt utfall kan det i sin tur leda till att eleverna kan samarbeta utanför undervisningen på ett stimulerande sätt. Kort sagt är det väsentligt att idrottsläraren har kunskap om gruppdynamik och dess processer samt hur det kan appliceras i undervisningen vid användning av grupparbete. Har idrottsläraren inte den kunskapen och sätter ihop elever med olika ambitioner i samma grupper kan resultatet av grupparbete bli negativt och därefter påverka gruppdynamiken och elevernas lärande negativt.

Studien belyser gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av grupparbete och beskriver ur ett fenomenologiskt perspektiv hur gymnasieelever ser möjligheter och utmaningar med grupparbete som undervisningsmetod samt hur deras erfarenheter av grupparbete kan bidra till lärares planering och genomförande av grupparbeten i undervisningen. Grupparbete är ett rikt beforskat område och som ofta får ett didaktiskt fokus. Denna studie vill ge utrymme för gymnasieelevers tankar om grupparbete då deras röst är underrepresenterad i tidigare forskning om grupparbete. I kvalitativa intervjuer berättar sjutton elever från gymnasiets teoretiska program om hur de uppfattar grupparbete. I en tolkande, induktiv och tematisk analys framträder gymnasieelevers syn på gruppindelning, gruppsammansättning samt gruppens arbetsfördelning och arbetssätt. Studien söker teoretiskt stöd i kooperativa och kollaborativa lärteorier samt Lewins fältteori om grupper. Resultaten visar att aktiva och ansvarstagande gruppmedlemmar ger ett positiv ömsesidigt beroende medan en ojämn arbetsfördelning och olika ambitionsnivåer ger ett negativt ömsesidigt beroende i grupparbeten. Vidare bör gruppindelningen vara genomtänkt för att gruppsammansättningen ska accepteras av eleverna. Resultaten synliggör att gruppstyrning och ansvar för att motivera andra gruppkamrater ofta faller på eleverna utan att föregås av träning i gruppdynamik eller organisering. Förvånansvärt ofta framträder en bild av grupparbete som en samling uppdelade individuella uppgifter, vilket eleverna inte anser vara grupparbete. Eleverna berättar att grupparbete bidragit positivt till personlig utveckling och att lärdomarna kan användas både i och utanför skolan samt i kommande arbetsliv och studier. Eleverna uttrycker en önskan om mer återkoppling på och reflektion över gruppdynamiken i grupparbetet. För framtida forskning kan det vara intressant att kartlägga hur lärare arbetar systematiskt med utvärdering av samarbete i grupparbeten samt undersöka effekter av proaktiv samarbetsträning i samband med grupparbete. / The study sheds light on upper secondary school students' experiences of group work and describes from a phenomenological perspective how they perceive opportunities and challenges with group work as a teaching method and how their experiences of group work can contribute to teachers' planning and use of group work. Group work is a richly researched area, largely focused on the didactic aspect. This study wants to provide space for upper secondary school students' thoughts about group work in school as their voices are underrepresented in previous research on group work. In qualitative interviews, seventeen students from the upper secondary school's theoretical program talk about how they perceive group work. In an interpretive, inductive and thematic analysis, the students' views on group division, group composition and the group's division of work and working methods emerge. The theoretical framework consists of cooperative and collaborative learning theories as well as Lewin's field theory. The results show that active and responsible group members work in positive interdependence, while uneven division of labour and different levels of ambition lead to negative interdependence in group work. Furthermore, the group composition should be well thought out in order to gain acceptance by the students. Group management and responsibility for motivating other group peers often fall on the students without being preceded by training in group dynamics or organization. Surprisingly often, group work is designed as a collection of divided individual tasks, which the students do not consider to be group work. The students believe that group work contributes positively to personal development and that the acquired group work skills can be used both inside and outside the school as well as in future working life and studies. The students ask for more feedback and reflection on the group dynamics in the group work. For future research, it may be interesting to map how teachers work systematically with evaluation of collaboration in group work and to investigate the effects of proactive collaborative training in connection with group work.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärares erfarenheter av hur grupparbete behöver organiseras för att stödja elevers språkutveckling. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur anser lärare att grupparbete som arbetsform påverkar elevers språkutveckling? Vad är viktigt att tänka på enligt lärare när man organiserar grupparbete för att det ska stödja elevers språkutveckling? Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs F-3. Studien har utgångspunkt i sociokulturella teori och empirin har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att lärare upplever grupparbete som positivt för att främja elevers språkutveckling. Elever lär genom att de ger och tar av varandra i ett grupparbete. I grupparbetet får elever samtala, tala och lyssna vilket lärarna anser påverkar elevers språkutveckling positivt. Resultatet visar även vikten av att grupparbete behöver planeras noggrant för att det ska fungera väl och därmed påverka elevers språkutveckling. Det visar sig vara av stor betydelse att sammansättningen av grupper är väl utvalda och att uppgiften eleverna arbetar med ska vara på en lagom nivå. / The purpose of the study is to contribute knowledge about teachers' experiences regarding how group work needs to be organized to support students' language development. The research questions that have been answered are: How do teachers perceive that group work impacts students' language development? What do teachers consider important when organizing group work to suppport students' language development? The study has been conducted using a qualitative method and five semi-structured interviews with teachers in grades F-3. The study is based on sociocultural theory, and the empirical data has been analyzed through thematic analysis. The results indicate that teachers perceive group work as beneficial for promoting students' language development. Students learn by giving and receiving from each other within group work. In group work, students engage in conversations, speaking, and listening, which teachers believe positively affect students' language development. The results also highlight the importance of careful planning of group work for it to function well and thus support students' language development. It is found to be significant to carefully select group compositions and ensure that the tasks assigned to students are at an appropriate level.

Syftet med studien var att undersöka årskurs 1-3-lärares uppfattningar om motivationsfrämjande inslag i läs- och skrivundervisning. Metoden utgick från en kvalitativ forskningsmetod bestående av 8 semistrukturerade intervjuer med lärare från årskurserna 1-3. I empirin framkom lärares uppfattningar om vilka inslag i läs- och skrivundervisning som de anser främja eller hämma elevers motivation. Lärarna anser att varierad undervisning är viktigt för att främja motivationen hos elever och att undervisningen kan varieras genom att exempelvis använda digitala verktyg. Även undervisning som består av grupparbeten kan främja elevers motivation. För mycket enskilt arbete kan enligt lärarna hämma motivationen. Lärarna är dessutom överens om att enformiga och alltför svåra arbeten hämmar elevernas motivation. Det är många faktorer som är avgörande. Till exempel elevers mående och elevers olika behov och förutsättningar. Därför är det enligt lärarna viktigt att anpassa undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem fransklärare i högstadiet(7-9) beskriver sin undervisning för ökad läsförståelse. Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning. Materialet som har samlats in har analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teoretiska perspektiv. Några centrala begrepp inom teorin som tillämpas är mediering, lek, kommunikation och samspel. Dessutom användas den närmaste proximala utvecklingszonen med begreppen redskap och scaffolding ( stöttning). Jag kommer också att använda mig av språkdidaktisk litteratur inriktad mot franska som modernt språk. Resultatet från intervuerna visar att fransklärare enligt sina egna beskrivningar använder olika arbetssätt och strategier för att utveckla läsförståelse hos eleverna som läser franska ( Moderna språk) på högstadiet i årskurs 7-9 att de använder textsamtal, olika läsformer, lässtrategier och frågornas utformning. Lärarna uppskattar elevernas engagemang för deras ideer i undervisningen av läsförståelse i ämnet franska. En slutsats är att de intervjuade lärarna anser att läsförståelse har en stor roll i undervisningen eftersom en bra läsförståelse är nödvändigt för att eleverna ska få möjlighet att förvärva kunskap i många skolämnen.

This essay is about the significance of group climate for students in physical education. Groupwork and group processes are dealt with in the essay and its importance to students' experiences of the subject and goal attainment. During the autumn of 2015 two different classes in high school were studied in the subject physical education and health. These classes were observed at two different occasions and eight students, four in each class, were selected to participate in the study based on “the role of assumptions” described in the previous research section. Questions regarding group climate and groupwork were asked in order to investigate how the groups were composed, and how the students explained the significance of group climate. Students' responses were connected to Bion’s group theory and the FIRO model which was used as the theoretical foundation and previous research explains groupwork and group processes. The results of the study indicate that students experienced group climate in the class as problematic. Students in the selected classes were divided into many small groups and they explained that they were not talking to the other small groups. The group climate influenced some of the students to the extent that they did not attend classes which may obstruct their goal attainment. According to students, classes had not had any practice in trusting eachother which contradicts the fact that many researchers indicate that it is the teacher's responsibility to create a better climate in classes. Therefore, it may be important for teachers to work actively with exercises that promote group climate. Authors point out that it is becoming more important in today's society to cooperate in most professions. This was also something the students felt they had the opportunity to practice during group work. Students felt that it could sometimes be effective to let the teacher decide the groups in advance because they had the opportunity to get to know more people in the class. Even though a student wants to be in the same group as his best friend it does not mean that it is mutual.

Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design. Vi tar stöd från Aldo Rossis Teatro del Mondo och utvecklar idén om ett klassiskt torn som tänjer sina egna gränser, omvandlas och anpassas för att bli specifikt i olika sammanhang i den moderna staden. Alla tornomvandlingar som gör är spekulativa och skall förstås som tydligt avläsbara reaktioner på platsens karaktär. På så sätt ämnar vi inte lösa specifika problem utan studera ett teorietiskt problem genom att problematisera, agera och analysera. / Our thesis is a research based project that includes an inventory of over one hundred towers of medieval Bologna and a study in the tower typology, how it change and transforms depending on the context. The purpose of our study is to create a deeper understanding of the historical towers of Bologna and discuss the issue of typology as a method for design. Through our historical research, we answer questions about why the towers were built, why they disappeared, what they looked like and how many they were. In the discussion, we highlight the issue of tower as a symbol and landmark and tractor value to the townscape as a whole throughout history. The project also examines the towers as an artifact, which we see typology as a method for design. We take support from Aldo Rossi's ideas realized in Teatro del Mondo and develop the idea of a classic tower that pushes its own boundaries, transforms and adapts to become specific in different contexts in the modern city. All tower transformations we are suggesting are speculative and should be understood as reactions of their specific environment. We do not intent to solve a specific problem but study a theoretical problem by questioning, acting and analyzing.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma grundskolelärare F-3 arbetar med att utveckla elevers muntliga förmågor i skolämnet svenska utifrån kooperativt lärande. Kooperativt lärande, KL, är ett förhållningssätt som innebär att lärandet sker genom samarbete och i samspel med andra elever. Studiens frågeställningar behandlar hur lärare beskriver att de utvecklar elevers muntliga förmågor, hur de stöttar elevers delaktighet i samtal och i grupparbeten samt vilka arbetssätt som lärarna anser är bra eller mindre bra gällande utvecklingen av elevers muntliga förmågor. Studiens teoretiska utgångspunkter innefattar det sociokulturella perspektivet, som innebär att lärandet sker genom kommunikation och interaktion. De teoretiska utgångspunkterna tar dessutom upp den proximala utvecklingszonen och stöttning (scaffolding) som är förknippade med varandra, och innebär att kunskapsinhämtningen ständigt är i en pågående process och att elever, genom en mer kunnig person, kan utveckla nya kunskaper. För att undersöka studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio verksamma lärare inom F-3, som använder KL som ett förhållningssätt i undervisningen. Resultatet visar att samtliga lärare utvecklar elevers muntliga förmågor genom kommunikation, samspel och samarbete. I resultatet framkom det dessutom att det vanligaste arbetssättet eleverna arbetade med gällande deras utveckling av den muntliga förmågan var par- och grupparbeten. Studien lyfter fram att KL har förmågan att främja elevers utveckling av den muntliga förmågan.