Detta examensarbete är genomfört med syftet att undersöka hur lärare i årskurs 4 - 6 arbetar för att utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematik. Vi har undersökt om lärare använder sig av grupparbete som ett verktyg för detta och hur de anser att arbetssättet påverkar utvecklingen av denna förmåga. Det sociokulturella perspektivet har använts som utgångspunkt eftersom det beskriver att språk- och kunskapsutveckling sker i samspel mellan människor. För att undersöka våra frågeställningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med aktiva lärare. Det visade sig i dessa samtal att lärarna arbetade olika mycket och på olika sätt med att utveckla elevernas kommunikationsförmåga. En övervägande del av lärarna beskrev grupparbete som deras huvudsakliga strategi för att utveckla denna förmåga hos eleverna. Dessa lärare uttryckte att eleverna vid arbete i grupper kan få stöttning av varandra och bygga vidare på varandras tankegångar, vilket leder till både kunskaps- och språkutveckling. Dock framkom det under intervjuerna att sammansättningen på grupperna är av stor vikt, för att denna utveckling ska bli möjlig. / This diploma project is written with the purpose to study how teachers in grade 4 - 6 work to develop students´ communication ability in mathematics. We have furthermore examined if teachers use within class grouping as a tool for this, and if they consider the method to impact the students’ development of this ability. The sociocultural theory has been used as a starting point because it describes that knowledge development exists in interaction between humans. To be able to answer our research questions we have conducted qualitative interviews with teachers in profession. It became evident during these conversations that the teachers are using different amount of time and different methods to develop the students’ communication ability. A majority of the teachers described within class grouping as their main strategy to develop this ability. These teachers expressed that students who work in groups can be scaffold by each other, and build on each other’s reasoning, which contributes to increase knowledge and language development. However, it crystalized during the interviews that the composition of the groups are at great importance for this development to occur.

Det huvudsakliga i kooperativt lärande bygger på ett samarbete mellan elever där de ska finna stöd hos varandra och uppmuntra till lärande. Kunskapsöversiktens övergripande syfte är att undersöka vilka avgörande faktorer det finns i klassrummet där det kooperativa lärandet tillämpas och hur det bidrar till ett förbättrat resultat inom matematik hos elever i grundskolan. Målet är därför att undersöka vad aktuell forskning säger om vilka effekter kooperativt lärande har och vilka faktorer som är viktiga för att gynna elevernas kunskaper inom matematik. Följande fråga är därför undersökningsfrågan: vad krävs för att det kooperativa lärandet ska bidra till utvecklande matematikkunskaper hos elever i lågstadiet? För att kunna besvara undersökningsfråga gjordes systematiska sökningar i databaserna ERC, ERIC och Libsearch. För sökningsprocessen valdes relevanta nyckelord ut som kombinerades på olika sätt som: cooperative learning, mathematics, primary school och group work. Sökningarna begränsades även med peer-reviewed märkta artiklar som publicerats mellan år 2000 – 2021 och skrivna på engelska för ett internationellt perspektiv. Kunskapsöversikten består av fem delar. Den inledande delen behandlar bakgrund av området och kopplingar till styrdokument. Den andra delen handlar om arbetets syfte och frågeställning. Därefter kommer metod delen med en utförlig beskrivning om hur sökprocessen har genomförts. Den fjärde delen är den mest omfattande vilket är resultatdelen. Där presenteras forskning som redogör för vilka faktorer som är viktiga för att kooperativt lärandet ska gynna elevers kunskap och utveckling inom matematik. Bland annat handlar det om att implementera arbetssättet och ge det tid i klassrummet. Även gruppsammansättningen är en viktig faktor som handlar om att grupperna bör vara genomtänkta och välsammansatta. Vidare har både läraren och eleverna stora roller inom kooperativt lärande. I del fem avslutas kunskapsöversikten med en diskussion och förslag på vidare forskning inom området.

Mycket av den forskning som finns idag visar hur grupparbete påverkar elevernas lärande utifrån lärar- och forskarperspektiv, men det finns en märkbar brist när det kommer till att utforska elevernas egna upplevelser och erfarenheter av grupparbete. Syftet med studien blev därför att undersöka elevernas upplevelser och erfarenheter med grupparbete inom matematiken, samt hur de upplever att deras lärande påverkas av att arbeta i grupp. Forskningen visar på att grupparbete kan främja elevers lärande eftersom man tillsammans kan ta del av varandras metoder och strategier, något som enligt Vygotskijs teori kan hjälpa dem att nå sin närmaste utvecklingszon. Samtidigt visar tidigare forskning att grupparbete inte alltid gynnat elevernas lärande. Kommunikationssvårigheter är ett exempel på ett hinder som påverkat grupparbetets effektivitet.  För att få en inblick i elevernas upplevelser och erfarenheter av grupparbete, genomfördes semistrukturerade djupintervjuer med fyra elever. Eleverna som intervjuades gick i årskurs ett på gymnasiet. Två av eleverna föredrog grupparbete och två föredrog eget arbete, eftersom att vi ville undersöka båda synvinklar. Resultaten indikerade att elever som valde grupparbete gjorde det på grund av den ömsesidiga inlärningseffekten, medan de som föredrog individuellt arbete gjorde det på grund av sin upplevda autonomi och kontroll över inlärningsprocessen.

Meningen med studien har varit att undersöka bild- och medielärares förhållningssätt till grupparbete i gymnasiet med fokus på bedömning. Forskningen har sökt skapa förståelse gällande vad som bedöms i grupparbeten samt genom vilka metoder som lärare skapar insyn i elevernas processer på både grupp- och individnivå. Studien har också strävat efter att belysa grupparbetets fördelar respektive utmaningar i undervisningen kopplat till lärarens bedömningsplikt. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma gymnasielärare i ämnena bild och media i Stockholm. Den insamlande empirin synliggjorde fyra stycken centrala teman som utgörs av Planering av grupparbete, Lärarens bedömningsavsikt, Metoder för bedömning och Grupparbetets inverkan. Undersökningens resultat visar att medverkande lärare generellt önskar bedöma eleverna på både grupp- och individuell nivå utifrån både underlag relaterat till process och produkt. Men i vilken utsträckning detta går att genomföra upplevs av informanterna variera. Studien visar att lärarna använder sig av beprövade metoder och strategier för planering, undervisning och återkoppling. Men på grund av lärarens begränsade insyn och grupparbetets komplexitet fokuseras kunskaper som långsiktigt lärande, samarbetsförmåga, interaktion samt utbyte av idéer och perspektiv framför akademisk och teoretisk kunskap. I studien framkommer vikten av dialog och förtrogenhet mellan lärare och elev vid grupparbeten, att relationell pedagogik vid grupparbeten skapar tydlig kommunikation, sociala band och informella bedömningssituationer som genererar underlag och gynnar bedömning för lärande.

<p>Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. </p><p><i>Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet </i></p><p><i>Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen </i></p><p><i>Grupparbete i NO för att läraren ”måste” </i></p><p><i>Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter </i></p><p>Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig. Dessa skillnader faller ut i våra kategorier. </p> / <p>This qualitative study investigates teacher´s experiences with and opinions of using collaboration in science education. A selected group of science teachers tutoring in compulsory school were interviewed in an open form using a set of pre-defined questions. The study resulted in four categories of teacher responses using a phenomenographical method of category sorting </p><p><i>Collaboration in Science to make it more approachable and understandable </i></p><p><i>Collaboration in Science to enrich the learning process </i></p><p><i>Collaboration in Science because the teacher “has to” </i></p><p><i>Collaboration in Science due to economical limitations </i></p><p>Our study shows that the respondents have different receptions about the term collaboration resulting in differences in the implementation of collaboration exercises. Our categories shed light on these differences.</p>

Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen Grupparbete i NO för att läraren ”måste” Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig. Dessa skillnader faller ut i våra kategorier. / This qualitative study investigates teacher´s experiences with and opinions of using collaboration in science education. A selected group of science teachers tutoring in compulsory school were interviewed in an open form using a set of pre-defined questions. The study resulted in four categories of teacher responses using a phenomenographical method of category sorting Collaboration in Science to make it more approachable and understandable Collaboration in Science to enrich the learning process Collaboration in Science because the teacher “has to” Collaboration in Science due to economical limitations Our study shows that the respondents have different receptions about the term collaboration resulting in differences in the implementation of collaboration exercises. Our categories shed light on these differences.

När Scanias maskiner som ska testa nya lastbilskomponenter eller hela lastbilar, så kallade testriggar, inte fungerar som de ska så fanns det i dagsläget en uppfattning att problemen i vissa fall dels var återkommande och dels var svåranalyserade. På grund av detta ville Scania Tekniskt Centrum (STC) införa rotorsaksanalyser av när testriggar inte fungerade som de skulle. Denna studie har undersökt vad som i dagsläget behövde förändras och vad som möjliggjorde att rotorsaksanalyser av fallerande hos testriggarna skulle fungera så bra som möjligt. En nulägesanalys gjordes. Resultaten av denna visade på att fyra roller fanns som var involverade i att åtgärda fel hos testriggarna, nämligen de som äger riggarna, de som arbetar med underhåll av riggarna, de som utvecklar riggarna och de som är ansvariga för arbetsmiljön och säkerheten hos riggarna. En process map skapades för att visa hur dessa roller i dagsläget samverkade för att bygga testriggar och åtgärda fel hos dem. Resultaten av nulägesanalysen visade på att fyra övergripande faktorer påverkade huruvida rotorsaksanalyser skulle kunna genomföras. Den första var att ha ett väldefinierat standardförfarande att följa. Den andra var att det fanns en kultur som tillät att utföra rotorsaksanalyser. Den tredje var att bakgrundskunskap kring ett fel skulle finnas tillgänglig. Den fjärde var att kunna sammansätta grupper av olika typer av roller som skulle kunna samarbeta. Dessa fyra faktorer var de som utgicks ifrån för att redovisa saker som fungerade väl och saker som krävde förändring för att rotorsaksanalyser skulle fungera på bästa sätt. Utöver detta gavs förslag på förändringar som skulle åtgärda saker som förhindrade rotorsaksanalyser.

I denna studie har vi undersökt hur ett antal lärare på lågstadiet säger att de anpassar den pedagogiska miljön för elever med ADHD. Vi undersökte vilka pedagogiska strategier och stödstrukturer som lärare säger att de använder i undervisningen för att inkludera elever med ADHD. Undersökningen gjordes på både individ- och gruppnivå för att se hur olika anpassningar kan tillämpas på de olika nivåerna. Studien grundas på intervjuer med sex verksamma lärare på lågstadiet. Skolorna var belägna i mellersta Sverige varav den ena på landsbygden och den andra i en större stad. Lärarna fick svara på sju olika intervjufrågor som hade utgångspunkt i studiens forskningsfrågor.  I denna studie ville vi få kunskap om olika anpassningar som tillämpas för elever med ADHD så att de inkluderas i den ordinarie undervisningen. I studien genomsyrar det sociokulturella perspektivet vilket också är studiens teoretiska utgångspunkt. Datainsamlingen analyserades med hjälp av tematisk analysmetod för att hitta återkommande mönster, likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att det finns många olika anpassningar som en lärare kan tillämpa för att kunna undervisa den individuella eleven. Anpassningarna kan göras både på grupp- och individnivå för att helheten ska fungera.

Utifrån ett sociokulturellt perspektiv lär och utvecklas människan i en social samvaro där interaktion sker mellan deltagarna. Syftet med denna studie är därmed att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka verksamma lärares uppfattningar om grupparbete som syftar till att skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet och genom observationer analysera hur detta kommer till uttryck i klassrumspraktiken. För att besvara detta syfte används följande frågeställningar Hur beskriver verksamma lärare att de organiserar grupparbeten som syftar till att skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet? Hur kommer lärarnas intentioner om grupparbete till uttryck i klassrumspraktiken? Forskningsdesignen utgörs av en flerfallstudie där två olika fall ingår. I undersökningen ingår åtta elever från två olika parallellklasser i årskurs 3 och deras fyra undervisande lärare. Insamlandet av data har skett genom intervjuer med lärarna och observationer i respektive fall.   Resultatet visar att lärarna har som avsikt att vid organisering av grupparbete skapa utrymme för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Vid observationerna är muntlig interaktion dock frånvarande och framkommer vid fåtal sekvenser. Lärarna beskriver att deras uppgift är att stötta eleverna under arbetets gång samt ge eleverna tydliga instruktioner innan arbetet påbörjas. Resultatet visar att i de fall som lärarna gav eleverna tydliga instruktioner om hur arbetsuppgifter kan fördelas i gruppen var samtliga elever delaktiga. I de fall som läraren inte gav eleverna instruktioner om hur arbetsuppgifterna kan fördelas var inte alla elever delaktiga. Studiens resultat visar även att om eleverna ska ges optimala förutsättningar för muntlig interaktion ska läraren gruppera eleverna i grupper om tre till fyra elever där elevernas språkliga bakgrunder varierar. / From a socio-cultural perspective, learn and evolve human when they being in a social interaction where the interaction takes place between the participants. The purpose of this study is therefore from a socio-cultural perspective examine active teachers ' perceptions about group work intended to create space for oral interaction in the multilingual classroom and through observations analyze how this is reflected in classroom practice. To respond to this purpose, the following questions are How do active teachers describe the organizing of group work which aimed to create space for oral interaction in the multilingual classroom?  How will teacher’s intentions about group work reflect in classroom practice? The research design consists of a multi- case study where two different cases are included. The survey includes eight pupils from two different parallel classes in grade 3 and their four teaching teachers. The collection of data has been done through interviews with the teachers and the observations in each case.   The results show that the teachers intend to group work to create space for oral interaction in the multilingual classroom. However, in the observations, oral interaction is absent and appears in few sequences. The Teachers describe their mission is to support the students during the course of work as well as provide students with clear instructions before starting work. The results show that in the case that teachers gave students clear instructions about how tasks can be distributed in the group, were all students involved. In the case that the teacher did not give the students instructions on how the tasks can be distributed was not all students involved. The results of the study also show that if students are to be given optimal conditions for oral interaction, the teacher will group students into groups of three to four students where students’ linguistic backgrounds vary.

Syftet med utvecklingsarbetet är att öka kunskapen om tidpunktens betydelse för kamratresponsens lärandeeffekter i samband med tekniklaborationer, samt undersöka vilka utmärkande mönster och responsformuleringar som är representativ för den undersökta elevgruppen. Grundskolelever i årskurs 7, nya till kamratrespons, har genomfört kamratrespons på ett grupparbete i ämnet teknik. För att utvärdera tidpunktens betydelse har hälften av eleverna genomfört kamratresponsen under grupparbetet, med möjlighet att dra nytta av återkopplingen under utvecklingen av arbetet. Den andra hälften genomförde kamratresponsen efter avslutat grupparbete, utan möjlighet att revidera sitt arbete. Utvärderingen har baserats på elevernas syn på kamratrespons och dess lärandeeffekter. För detta ändamål har en kvantitativ metod baserad på enkäter använts, i kombination med textanalys och klassrumsobservationer. Resultatet från analysen visar på att tidpunkten för kamratrespons har betydelse. Flertalet av eleverna, 70%, föredrog att genomföra kamratresponsen under grupparbetet. En klar majoritet av eleverna identifierade värdefull återkoppling, vilken de önskade dra lärdom av och nyttja i sin vidareutveckling av sitt grupparbete. Kamratresponsen från denna studie, baserad på ett öppet kollaborativt grupparbete i teknik, hade effekten att den i några fall kunde korrigera felaktiga hypoteser på elevernas arbeten. / The purpose of this thesis has been to increase the knowledge of the timing impact of peer-assessment in relation to effective learning, and in addition analyse the themes and responses from the assessed students. Compulsory school students in grade 7, new to peer-assessment, have conducted peer-assessment on a group work in technology. To evaluate the timing impact half of the students have conducted the peer-assessment during the group work, with the opportunity to take advantage of the feedback during the development of their work. The other half conducted the peer-assessment after the completion of the group work, without the possibility to alter their work. The evaluation has been based on the students’ view. For this purpose, a quantitative method based on surveys, in combination with text analysis and classroom observations have been utilized. The result from the analysis shows that the timing for the peer-assessment does matter. The majority of the students, 70%, desired to utilise the peer-assessment during the group work. Most of the students identified valuable feedback and preferred to utilize the learning in their further development of the work. The peer-assessment in this study, based on an open collaborative group work in technology, detected instances of feedback with the power of correcting erroneous hypothesis of the students’ work.