Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas attityder till grupparbete som metod för att lära och arbeta i skolan. Vår studie visar att elever generellt sett betraktar grupparbete som en bra arbetsform teoretiskt men de indikerar också utmaningar när grupparbetet omsätts i praktiken. Vår studie baseras på elevernas inställning till grupparbete, fördelarna och svårigheterna med grupparbete ur deras perspektiv och de skäl som eleverna anser ligger bakom dessa svårigheter.    Studien genomfördes i två storstäder i Sverige där vi intervjuade 33 elever i form av fokusgruppsintervjuer, 17 elever på ett yrkesgymnasium och 14 elever på en grundskola. Vi använde fokusgruppsintervjuer som metod för att samla in vår data. Resultatet av studien visar att eleverna i viss mån är positiva till grupparbete som metod för lärande i skolan. De antydde att grupparbete har pedagogiska och sociala fördelar samt andra positiva aspekter. Enligt eleverna är den viktigaste aspekten av grupparbetet utbytet av kunskap mellan dem. Några av de negativa aspekterna, enligt eleverna, är att ansvarskänslan gentemot grupparbetet kan variera från en elev till en annan. Det kan vara problematiskt att ha en elev/elever i ett grupparbete som inte bidrar lika mycket till arbetet eller inte bidrar alls. En annan negativ aspekt är relationerna inom gruppen som innehåller en mängd faktorer som antingen kan driva arbetet framåt eller kan vara destruktiva för gruppens produktivitet. Några av de elever som intervjuats i vår studie nämner en trolig orsak till de svårigheter som de möter i grupparbetet är att de antingen sällan eller aldrig tränas i hur man fungerar som grupp. De påpekade att de ibland bara får praktiska instruktioner om hur man startar uppgiften i grupp men ingen träning i hur man organiserar arbetet, eller hur man känner ansvar och lär sig acceptera varandras åsikter.

Syftet med studien är att analysera hur lärprocessen med avseende på grupparbete kring problemlösning kan främja elevers meningsskapande. Empirin samlades in genom en kvalitativ observation i förskoleklass och analyserades sedan utifrån den teoretiska modellen Learning design sequences. I studien observerades och analyserades alla de steg som finns med i ett lärande, från planering av en lektion till hur lektionen i fråga avslutas. I resultatet framkom det att den observerade lärprocessen hade flera meningsskapande inslag, däremot går det att ifrågasätta om lektionen var meningsskapande i sin helhet.Resultatet visade att lärarens planerade uppgift var en bra problemlösningsuppgift och att eleverna gavs utrymme att lösa den genom olika uttrycksformer. Däremot var det gruppsammansättningen och elevernas gemensamma fokus och diskussioner som var bristfälliga. I resultatet synliggjordes också en avsaknad av en strukturerad avslutning. Utifrån resultatet dras slutsatsen att grupparbete kring problemlösning inte blev framgångsrikt i denna studie. Det går även att dra slutsatsen att samtliga delar av en lärprocess är väsentliga för att främja elevernas meningsskapande.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare anpassar undervisningen i engelska i årskurs 4 till 6 hos elever med olika förutsättningar och behov, samt att diskutera hur dessa anpassningar kan bidra till utvecklingen av kunskaper och färdigheter i det engelska språket. Lärarens metoder för att anpassa engelska språkundervisningen undersökts utifrån de här två frågeställningarna: Hur planerar de deltagande lärarna anpassningar av undervisningen efter elevernas behov? Och vilka effekter ser deltagarna att olika anpassningar får för eleverna? Teorin som används är det sociokulturell teori. Metoden är intervjustudie och tematisk analys är analysmetod. Sju engelsklärare intervjuas och deras tankar och erfarenheter sparats som empiriska material vilka analyseras utifrån sociokulturell teori och diskuteras utifrån tidigare forskning. Resultat visar att det måste göras anpassningar för alla ska utvecklas och lyckas. Läraren använder olika metoder för att göra anpassning genom att tillämpa några undervisningsformer. Grupparbete och förenkla uppgifter är de mest tillämpade. Dessa arbetssätten ger eleverna möjligheter att engagera, samspela och delta utifrån deras kunskaper. Dessutom att alla läraren håller med att varierat material kan underlätta elevernas anpassning i undervisningen. Detta kan bidra till att eleverna har möjlighet att få kunskaper på ett sätt som passar elevens inlärningsstil. En annan undervisningsmetod a som används i denna studie är differentiering. Detta innebär att anpassa uppgifter och aktiviteter, inte eleverna.     I denna studie har vi försökt belysa alla aspekter kring att anpassa undervisningen till elever som behöver det utifrån inlärningsteori, pedagogers erfarenheter och tidigare forskning. På detta vis att vi kan bidra till att ge bra, målmedvetna och konstruktiva arbetsformer som bidrar till språkutveckling i engelska för elever i alla skolor.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och beskriva lärares inställning till grupparbete inom matematikundervisningen på lågstadiet. Dessutom studeras vilka metoder lågstadielärare säger sig använda vid arbete i grupp inom ämnet matematik, samt vilka av matematikens kunskapsområden som lämpar sig bäst för grupparbete enligt lärare. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där samarbetslärande är en central del. Vidare har empiri samlats in genom skriftliga semistrukturerade intervjuer med tio lågstadielärare och i analysen kategoriserades sedan svaren utifrån fyra sociokulturella begrepp: redskap, scaffolding, den proximala utvecklingszonen och metakognition. I studien framkom det att samtliga deltagare tillämpar grupparbete i matematikundervisningen vid ett eller flera tillfällen i veckan. Därtill lyfter lärarna en rad fördelar med arbetsformen och tolkas därför ha en positiv inställning till grupparbete i matematik. De arbetsformer som utkristalliserades i materialet var EPA, kompisrätta och lärpar. Av dessa ansåg flest lärare att EPA var en väl fungerande metod för arbete i grupp inom matematikundervisningen. De kunskapsområden som var mest framträdande i empirin var Problemlösning och Geometri. Dock understryker samtliga lärare att det inte finns något kunskapsområde inom matematik som bör undvikas helt vid arbete i grupp. Av de tio lärare som intervjuats uppgav samtliga att grupparbete är särskilt gynnsamt vid arbete med problemlösning medan sex av deltagarna framhöll geometri som ett lämpligt område för samarbetslärande.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta del av svensklärares reflektioner kring hur grupparbete kan användas för att stärka elevers språkutveckling, samt deras syn på vilka utmaningar det finns med att använda grupparbete som arbetsform. Utifrån detta syfte har två forskningsfrågor formulerats: hur reflekterar svensklärare i årskurs 4–6 över grupparbete som arbetsform för att stödja elevers språkutveckling? samt vilka utmaningar upplever svensklärare i årskurs 4–6 att det finns med att använda grupparbete som arbetsform? Studiens teoretiska utgångspunkter har hämtats från det sociokulturella perspektivet, relationellt perspektiv samt kooperativt och kollaborativt lärande. Vidare har kvalitativ metod valts och semistrukturerade intervjuer har använts för att intervjua sex lärare som är behöriga att undervisa ämnet svenska för årskurs 4–6. Den insamlade datan från intervjuerna gav följande teman i vårt resultat: grupparbetets effekter på elevers språkförmåga, strukturer och strategier vid grupparbete samt utmaningar med grupparbete. Studiens övergripande slutsatser är att lärare anser att grupparbete som arbetsform gynnar elevers språkutveckling. För att ett grupparbete ska fungera behöver eleverna dock få möjlighet till att ta ansvar för sitt eget lärande samt att utveckla sina sociala färdigheter, vilket kan vara en utmaning för en ensam lärare i klassrummet.

Detta arbete har fokus på lärares egna uppfattningar och tankar kring kooperativt lärande och dess strukturer i matematikundervisningen. Mer specifikt ligger fokus på att analysera och lyfta de framgångsfaktorer och utmaningar som lärare finner i kooperativt lärande inom matematikundervisningen. Fokus ligger även på hur lärare utnyttjar de kooperativa strukturerna med olika matematiska innehåll. Empirin till studien har samlats från sex semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma i åk1-3 och som arbetar aktivt med kooperativt lärande. För att besvara arbetets syfte och frågeställning utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv och en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärare främst såg fördelar med kooperativt lärande i matematikundervisningen exempelvis ett ökat lustfyllt och inkluderande lärande. Kooperativt lärande gav större möjligheter till stöttning och förhållningssättet visar sig även förebygga långa genomgångar. Studien belyser även några vanliga strukturer inom matematikundervisningen bland annat kloka penna, karusellen, fråga fråga byt och hör vi ihop. De utmaningar inom förhållningssättet som lyfts fram är samarbetssvårigheter och kommunikativa svårigheter hos individuella elever.

I detta arbete har vi undersökt lärares åsikter och tankar kring kooperativt arbete inom matematikundervisningen genom semistrukturerade intervjuer. Detta med målet att ta reda vilka begränsningar lärare känner inför undervisning genom ett kooperativt arbetssätt. Vi har även intresserat oss för vilka fördelar och nackdelar lärare ser med att arbeta kooperativt i matematik-klassrummet. Kooperativt arbete förknippas ofta med det vida använda begreppet ”grupparbete”. Vi lyfter skillnader på dessa två och använder oss utav redan angivna definitioner för att hålla dem isär. Data samlas in om hur lärare arbetar med båda dessa olika begrepp, även annan relevant information så som lärares tid i yrket, åsikter om yrket och nuvarande undervisningsmetod är framtagen. Den information som framkommit genom intervjuer har senare vägts mot tidigare gjorda undersökningar där studien visar på en osäkerhet för att arbeta kooperativt hos lärarna, där bristande utbildning och arbetsbörda ligger som grund. De intervjuade lärarna beskriver dock en vilja om att arbeta mer i grupp och kooperativt som en utfyllnad till deras nuvarande matematikundervisning.

Skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att utveckla sin läsförståelseförmåga för ett livslångt lärande. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka vilka arbetsmetoder lärare i grundskolan använder i sin undervisning med läsförståelse och vilka faktorer som påverkar lärares undervisning. För att kunna ta reda på detta har åtta lärare intervjuats och observerats under undervisningstillfällen som berör läsförståelse. Vi har utifrån vårt insamlade material granskat och analyserat med hjälp av teoretiskt perspektiv. Resultatet av analysen relateras även till andra studiers resultat. Resultatet visar att lärare använder sig av olika arbetsmetoder där olika påverkande faktorer har effekt på undervisningen med läsförståelse. Slutsatsen vi drog av detta var följande: lärarna använder olika arbetsmetoder i sin undervisning med läsförståelse men under arbetsgången uppstår svårigheter som de försöker lösa genom att ändra i arbetsmetoderna och nivågruppera eleverna. Lärarna upplever också att de påverkande faktorerna lämnar spår på undervisningsupplägget och på elevernas synsätt på läsförståelse.

Syftet med vår studie är att undersöka hur språklärare och studiehandledare resonerar kring hur de tillsammans kan uppmuntra elever till att delta i den muntliga interaktionen som sker i klassrummet. Arbetet syftar till att besvara följande två frågeställningar;  Vad säger språklärare om hur de arbetar med muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet för att uppmuntra elevernas interaktiva förmåga?    Vad finns det för olika exempel på stöttning som är effektiva för att främja den muntliga interaktionen? För att undersöka hur lärare och studiehandledare arbetar med att främja den muntliga interaktionen genomförde vi en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 5 språklärare och 2 studiehandledare. Resultatet visar att berörda lärare planerar sin undervisning inriktad på muntlig interaktion utifrån elevernas behov och kunskap samt i förhållande till kursplanens mål. Samtliga lärare använder dialog i sin undervisning genom samspel mellan lärare och elever samt mellan eleverna själva. Lärarna i intervjuerna använder olika typer av stöttning för att hjälpa och stödja eleverna för att de ska delta i dialogen och disskussionen som sker i klassrummet, till exempel genom att använda öppna frågor eller koppla till elevernas erfarenheter och kunskaper.  I intervjuerna framkommer också att nästan alla lärare lägger stor vikt på grupparbetet. Grupparbete är ett exempel på en effektiv metod för att ge eleverna möjlighet att delta i muntlig interaktion i ökad utsträckning. Alla lärare använder translanguaging som en viktig resurs i sin undervisning för att förklara svåra ord. Samt så är de eniga om att modersmålet har en stor roll för att eleverna ska få en grundläggande förståelse för det andra språket. Resultaten visar också att studiehandledare har en viktigt roll för att hjälpa och stödja flerspråkiga elever i sin inlärning av andraspråket, men det finns begränsade samarbete mellan språkläraren och studiehandledare.

Grunden till denna kunskapsöversikt är vad tidigare forskning säger om problemlösning i matematik genom grupparbeten. Kunskapsöversikten har utgått från två större frågor som genom arbetet försökt att besvaras. Den första frågan har varit hur elevers problemlösningsförmåga och engagemang gynnats eller missgynnats genom grupparbeten. Den andra frågan har handlat om vilken roll läraren haft i grupparbeten med problemlösning i matematik samt vilken påverkan läraren haft på grupparbeten. Metoder för denna kunskapsöversikt har varit relevanta sökningar för arbetet i olika databaser. Databaserna har erbjudit forskning kring områdena denna kunskapsöversikt kräver. Resultatet från den tidigare forskningen som valts ut efter relevans har visat på mer gynnade fall av grupparbeten med problemlösning i matematik än missgynnade. Forskningen har även visat på att lärarens roll och lärarens påverkan varit viktiga aspekter i grupparbeten för elevernas gynnande respektive missgynnande i problemlösningsförmågan och engagemang.  Slutsatser som har kunnat dras utifrån forskningen är att grupparbeten gynnat elevernas problemlösningsförmåga och engagemang vid längre perioder av användning av grupparbeten med problemlösning i matematik. Några fall visade på att elever missgynnats av grupparbeten med problemlösning i matematik. Dessa fall handlade om att eleverna inte var vana vid arbetet med problemlösning genom grupparbeten eller att lärarens roll påverkat grupparbetet negativt. Att lärarens roll och lärarens påverkan visat sig vara viktiga aspekter i grupparbetet med problemlösning i matematik, är även en slutsats som kunnat dras genom denna kunskapsöversikt.