<h1>Abstract</h1><p> </p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika former av kunskaper några lärare strävar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen är baserad på intervjuer med sex olika lärare som alla undervisar på gymnasiekursen Svenska B.</p><p>Resultaten visar att lärarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i två olika grupper. Den ena gruppen av lärare ser inte sina elever som potentiella kunskapskällor och är starka anhängare av antologiläsning med tillhörande instuderingsfrågor. Dessa lärare ser epokkunskap och kunskap i form av allmänbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver är kronologisk och lärarstyrd. Eftersom eleverna i första hand erbjuds läsning i antologifrom läser de få eller inga hela verk alls. Dessa lärare kan även antas utforma sin undervisning i första hand efter kursmålen i Svenska B.</p><p>Den andra gruppen kategoriseras av det faktum att de ser mötet mellan texten och eleven som gemensam potentiell kunskapskälla. De prioriterar att arbeta med att eleverna främst ska utveckla kunskaper om sig själva och andra genom litteraturen, men strävar även efter att utveckla färdighetskunskap i form av läsande och skrivande. De arbetar inte kronologiskt och de använder sig i väldigt liten grad av antologiläsning, utan väljer istället fullständiga texter från olika epoker.  Lärarna i den här gruppen utformar i första hand sin undervisning efter strävansmålen i gymnasieämnet Svenska.</p><p>Det förefaller även vara så att de lärare som har lägst tilltro till sina elevers läsande, mer eller mindre medvetet, skapar en uppgiftskultur som begränsar elevernas möjligheter att utveckla flera olika former av kunskap genom litteraturen. Ett resultat av detta blir att det uppstår en diskrepans mellan vilka kunskaper lärarna eftersträvar att eleverna ska utveckla och vad den verkliga uppgiftskulturen tillåter.</p>

Ett till ett (1:1) är ett projekt där man på kommunal nivå valt att investera i teknik och digitalisering av skolan. Ett till ett syftar till att varje elev ska ha tillgång till en egen dator. Syftet med studien är att ge lärare och elevers perspektiv på hur man förhåller sig till den ökande tillgången på datorer. Vad tycker man fungerar väl och vad fungerar mindre bra? Hur ser man på digitala resurser i förhållande till traditionell litteratur? Datainsamlingen genomfördes via enkäter med öppna frågor och intervjuer som framtagits med hänsyn till tidigare forskning. Samtliga 80 elever och nio av de 39 tillfrågade lärarna besvarade enkäten. Intervjuer med fem lärare genomfördes som ett komplement till enkäten för att få mer djupgående svar. Samma frågor användes vid intervjuerna och enkätstudien. Resultaten påvisar att både lärare och elever är positivt inställda till 1:1-satsningen, men att det finns vissa orosmoment som gör att man i viss mån är tveksam. Bland lärarna är en stor del av fokus på att få korrekt fortbildning som bidrar till att man kan implementera datoranvändandet som en naturlig del av undervisning. Eleverna är glada över datortillgången och anser att det har bidragit till förbättrade möjligheter att uppnå studiemålen. Det både lärare och elever är överens om, är att det är viktigt att tekniken i sig fungerar och att man har tillgång till rätt programvara. Tidigare studier genomförda inom 1:1-satsningen och dess inverkan påvisar liknande resultat. Förutsättningen för att man har nytta av 1:1-satsningen är att datorerna används. Därför är en viktig slutsats att motivationen och inspirationen är viktig för lärarnas förhållningssätt till 1:1-satsningen och i sin tur hur lärarnas förhållningssätt förmedlas till eleverna. Dessutom framkommer det av detta arbeta att lärarna lägger stor vikt vid rätt kompetensutveckling för att de i sin tur ska kunna motivera och inspirera eleverna.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi, naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se kritiskt på samhället runt omkring dem.

Teaching is a complex profession. From planning to evaluations and classroom interaction with students, not to mention the administrative work that is part of a teacher’s duty. Everyday work consists of input from student/teacher relations in the classroom and also from the school organization, the policy documents and school laws and regulations, the media and, of course, from the teacher's own pedagogical knowledge and experience. This essay examines what factors play a key role when teachers make their decisions in the work of planning lessons. As a consequence, the research questions are: - According to teachers, what factors do they experience affect their didactic choices while planning their work? - What awareness does the teachers show when it comes to those factors that have an impact on their planning? The method used for data collection is semi structural interviews with three Swedish teachers at an upper secondary school in Stockholm, Sweden. With a sociocultural perspective the teacher’s situation in school is framed as it illustrates a way to look at how knowledge is gained in the interaction between individuals in an institutional setting. Critical discourse analysis is used to identify and examine the key discourses that are at work in the interviews with these teachers. The conclusion is that all three teachers’ experience that three major discourses affect their planning: student’s needs, national policy documents and national testing and time factors. Both the planning of how work is organized in the classroom and the subject content is affected, but to different extents. To a certain degree all of the teachers express knowledge of the fact that their planning is affected by different factors. They feel that they are limited by national policy documents to the extent that they do not experience the curriculum to be as creative as they first envisioned it. They also express that a shortage of time is a factor that has negative impact on their work, explaining that they have too little time to plan their lessons. Each teacher also express that they very much adapt their teaching to meet their students’ needs.

I det här arbetet utfördes en läromedelsanalys. Syftet var att undersöka vilka förutsättningar läroböcker i matematik ger elever på olika gymnasieprogram att utveckla de matematiska förmågorna som finns presenterade i dagens läroplan för gymnasiet. Utifrån en kvantitativ analys av tre läroböcker undersöktes vilket utrymme de matematiska förmågorna fick relativt varandra. Dessutom undersöktes hur de var fördelade över olika svårighetsgrader. I studien valdes tre läroböcker som riktar sig till olika gymnasieprogram. Detta gjordes för att det jämförande resultatet skulle kunna påvisa eventuella skillnader i de förutsättningar elever i olika gymnasieprogram får att utveckla matematiska kunskaper. Resultatet visade att förmågorna fick olika utrymme i läromedlen, där begreppsförmågan och procedurförmågan gavs störst plats. Däremot visade analysen att det inte gjordes någon stor skillnad mellan de olika gymnasieprogrammen utan att förmågorna fördelades på samma sätt i de tre studerade böckerna. Vidare visade resultatet att över hälften av alla uppgifter, i samtliga böcker, tillhörde den lättaste svårighetsnivån. Detta diskuterades kunna ha didaktiska konsekvenser. Till exempel att eleverna inte får tillräckliga förutsättningar att utveckla förmågorna med avseende på det tekniska avancemanget. Dock framgick ingen tydlig skillnad mellan de olika böckerna. Slutsatsen drogs att, utifrån läroboken, får elever på gymnasiet inte tillräckliga förutsättningar för att utveckla alla matematiska förmågor. Däremot skulle förutsättningarna kunna sägas vara likvärdiga mellan de olika gymnasieprogrammen.

Kursen samhällskunskap 1a1 är obligatorisk att läsa på gymnasiet oavsett vilket program man läser. Dock är yrkeselever mindre intresserade av att läsa samhällskunskap och har även sämre betyg i ämnet jämfört med elever på studieförberedande program. Detta examensarbete undersöker uppfattningar som finns hos yrkeselever på gymnasieprogram kring fenomenet samhällskunskap. En fenomenografisk ansats har använts som teoretisk referensram och datainsamlingen har gjorts på en gymnasieskola genom kvalitativa inter-vjuer med elever. Analysen av materialet resulterade i beskrivningskategorier utifrån varje frågeställning som elevernas uppfattningar kunde delas in i. Resultaten visade att flera ele-ver uppfattar samhällskunskap som ett intressant ämne som anses meningsfullt att läsa. Andra elever uttrycker ett lågt intresse och liten förståelse för varför de ska studera ämnet. Flera elever pekar på att undervisningen innebär för mycket upprepningar vilket har en nega-tiv inverkan på deras intresse. Flera elever visar ett visst motstånd mot att läsa och skriva och föredrar mer muntlig undervisning. Resultatet från den här studien kan hjälpa lärare som strävar efter att främja yrkeselevers intresse för samhällskunskap att bättre anpassa undervisningen för eleverna genom att tydliggöra varför ämnet är viktigt att lära sig och att det handlar om kunskaper som har betydelse oavsett vilket yrke man väljer i framtiden.

This thesis investigates collaboration between teachers and librarians concerning reading support activities in senior high schools in Sweden. The following questions were posed: 1. How do the teachers and school librarians cooperate when it comes to promoting reading? 2. To what degree of cooperation is that? And how is the level of cooperation perceived? 3. What factors determine the level of cooperation? The research method used is semistructured qualitative interviews with altogether two school librarians and two teachers. The interviews have been analyzed out of two theoretical perspectives: Lena Folkessons’s three professional dimensions and Patricia Montiel-Overall’s four models of teacher and librarian collaborations. The results are in line with previous research and an important conclusion is that the cooperation between teachers and librarians doesn’t exist as much as one could imagine concerning reading support activities. Personal contacts in school between teachers and librarians will develop lower grades of collaboration. When the school library has got an obvious place in the school organisation and when the school management is highly supportive to cooperation, a higher grade of collaboration is reached and also more reading support activities can take place in school. / Program: Bibliotekarie

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilket område som eleverna värderar mest inom hälsa och vad eleverna önskar att de hade fått mer undervisning om. Studien tar även reda på vilka kunskaper de saknar och hur eleverna ser på detta. Studien har utgått ifrån det centrala innehållet för kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet. Frågeställningar som studien ska undersöka är:   Vilka är, enligt eleverna, de viktigaste områdena inom hälsa i kursen idrott och hälsa 1? Vad önskar eleverna främst att de fått lära sig mer om i skolan vad gäller hälsa i idrott och hälsa? Vad anser eleverna att de framförallt saknar kunskaper om och hur ser de på detta? Metod Denna uppsats har en kvantitativ ansats. Datainsamlingen består av Google Forms enkätfrågor som berör studiens syfte och besvarar frågeställningarna. Urvalsgruppen var 116 gymnasieelever på en av Stockholms gymnasieskolor. Studien använder sig av Antonovskys teori, känsla av sammanhang, KASAM.  Resultat Kunskaper om nödsituationer och skador är det som flest elever anser är viktigast att ha kunskaper om. Majoriteten av eleverna önskar att de hade fått mer undervisning om stresshantering vilket också är den kategori som flest elever valt att de saknar kunskaper om. Eleverna vill lära sig mer om den kunskap de saknar och majoriteten av alla elever anser att de borde fått lära sig om det i skolan. Slutsats Kursen idrott och hälsa 1 bör innehålla mer undervisning om stresshantering. Undervisning om framförallt stresshantering samt nödsituationer och skador bör göras mer hanterbar och meningsfull. Lärarens tydlighet är viktig för elevernas kunskapsinhämtande. / Aim The purpose of the study is to investigate what is the most important areas high school students’ value in health and what the students think they should have received more education about. The study also finds out what knowledge the students lack and the student’s point of view on this. The study has been based on the curriculum of physical education in upper secondary school. Questions to be answered by the study is: 1. What, according to the students, are the most important areas regarding health within the course physical education 1? 2. What do the students especially wish they would have learned more about in school in terms of health in physical education? 3. What do the students think they lack knowledge of and how do they view this? Method This study has a quantitative approach. The data collection consists of Google Forms questionnaire that concerns the purpose of the study and answer the questions at issue. The selection group was 116 senior high school students at one of Stockholm's upper secondary schools. The study uses Antonovsky's theory, a sense of coherence, (aSOC). Results Knowledge about emergencies and injuries is what most students consider to be the most important to have knowledge about. The majority of the students wish that they had received more teaching about stress management, which is also the category most students have chosen that they lack knowledge of. The students want to learn more about the knowledge they lack and most of all students think they should have learned it in school. Conclusions The course physical education should contain more teaching about stress management. Teaching about stress management, emergency situations and injuries should be made more manageable and meaningful. The teacher's clarity is important for the students' knowledge acquisition.

Denna studie berör lika tillgång till politisk kunskap och är en komparativ studie av innehållet i samhällskunskapsläroböcker riktade mot yrkesförberedande och högskoleförberedande gymnasieprogram. Problemet som står i fokus är en eventuellt ojämlik social fördelning av kunskap och makt som riskeras att utvecklas mellan olika samhällsgrupper, vilket i förlängningen kan påverka individers politiska kunskap och deltagande. Läroböcker är det primära materialet i studien. Resultatet som framkom var att skillnader mellan böckerna specificerade för yrkesprogram och högskoleförberedande program var relativt små i relation till helheten. Det som synliggjordes var att böckerna för högskoleförberedande program hade något mer text och detaljrikedom. I övrig framkom det av studien att de största skillnaderna inte återfanns mellan spannet yrkes- och högskoleförberedande böcker utan att de största skillnaderna är mellan olika författare och bokserier.

<p> </p><p>The upper secondary school has a responsibility to give every student enough knowledge for a healthy life after they finished school, this is stated in the curriculum. Although the way of reaching this knowledge or what knowledge that is to be obtained regarding health is not stated in any way, this is the teacher's job to figure out. This knowledge shall be the same regardless of where you live, this could prove to be a problem as different teachers interpretation of health will reflect the pupils knowledge of their own health. This work points out some of the problems that can arise due to the complexity of the concept of health as there are no guidelines in the curriculum that could be of help for teachers'. Through interviews with active physical education teachers and questionnaires for their pupils this work illustrates several aspects of problems most likely occurring in school regarding the health education.</p>