Att fysisk aktivitet minskar risken för en rad olika sjukdomar så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar men kan även minska risken för cancer är idag allmänt känt. Mindre kunskap bland allmänheten finns det dock om att fysisk aktivitet även används för att bota/lindra olika stressrelaterade sjukdomar så som depression och ångest. Idag finns en hel del vetenskap som påvisar att fysisk aktivitet minskar stressrelaterade sjukdomar och används även idag på recept för att lindra just dessa symtom. Idag lider fler än någonsin av någon slags stressrelaterad sjukdom. Det behövs därför mera kunskap om att en så enkel sak som 150 minuters pulshöjande aktivitet i veckan kan räcka för att undvika att bli drabbad. Syftet med studien är att ta reda på hur/om träning påverkar högstadielärares stressnivåer och om det finns ett samband mellan fysisk aktivitetsnivå och upplevd stress. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, i form av enkäter. Denna metod valde vi då det funkar bäst med vårt syfte, som är att hitta samband mellan stress och fysisk aktivitetsnivå. Det är enklare och smidigare att både skicka ut samt att granska, jämföra och hitta samband, än om vi hade använt oss av en kvalitativ metod. Vårt huvudresultat är att det inte finns något samband mellan fysisk aktivitet och stress. Med detta har vi kommit fram till slutsatsen att vår studie har för många brister i form av låg validitet. Detta eftersom majoriteten av all tidigare forskning påvisar att det faktiskt finns ett samband mellan stress och fysisk aktivitet. / That physical activity reduces the risk of a variety of diseases such as type 2 diabetes, cardiovascular disease but can also reducing the risk of cancer is today widely known. However, less public awareness is that physical activity is also used to cure / alleviate various stressrelated diseases such as depression and anxiety. Today there is a lot of science that shows that physical activity reduces stress-related diseases and today it is also printed on prescription for these symptoms. Today, more than ever, people suffer from some sorts of stress-related disease and therefore more knowledge is needed that such a simple thing as 150-minute pulse-raising activity a week may prevent people from dying earlier than expected. The purpose of the study is to find out how / if exercise affects the well-being and health of high school teachers and if there is a relationship, we have chosen to use a quantitative method, in the form of surveys. We have chosen this method as it works best with our purpose, which is to find a connection between mental health and physical activity. Whit this method it is easier and more flexible to send out as well as to review, compare and find a relationship, than if we had used the qualitative methods. Our main result is that there is no connection between physical activity and stress. With this we have come to the conclusion that our study has too many faults in terms of low validity. Since the majority of all studies show that there is actually a connection between stress and physical activity.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av hur skärmanvändning påverkar skriftspråksundervisningen i svenskämnet. Från och med höstterminen 2018 gäller Skolverkets reviderade läro- och kursplaner med ökat fokus på digitalisering och användande av digitala verktyg. I uppsatsen undersöks digitaliseringens inverkan vad gäller det centrala innehållet med utgångpunkt i skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Frågeställningen syftar till att besvara frågorna om vilka anpassningar lärare i årskurs 7-9 har fått genomföra på grund av de nya Läroplanen samt hur de anser att digitaliseringen påverkat skriftspråksutbildningen. För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ metod där muntliga intervjuer med lärare genomfördes. Resultatet visar att lärarna har fått genomföra förändringar i sin skriftspråksundervisning till följd av revideringarna av Läroplanen i svenska. Områden som källkritik och källhänvisning har fått större utrymme och trots att det inte finns några tydliga krav inom datorkunskap i den nya Läroplanen har det ämnet fått större utrymme, bland annat för att öka elevernas kunskaper om arbete i ordbehandlingsprogram. Under intervjuerna framgår också att lärarnas kunskapsnivå varierar vilket påverkar elevernas möjlighet att få lära sig att skapa multimodala texter. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Vygotskijs sociokulturella lärandeteori och inkluderar begrepp som till appropriering, mediering, den närmaste proximala utvecklingszonen och scaffolding. / <p>Svenska</p>

Denna uppsats presenterar en kvalitativ studie av fenomenet osynligt arbete bland svenska högstadielärare. Genom att genomföra 13 semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga högstadielärare är syftet att undersöka hur fenomenet osynligt arbete ser ut inom svensk högstadieskola. Studien intar ett genusperspektiv och det teoretiska ramverket är Joan Ackers teori om könade organisationer. Vidare använder studien även Trudy Bates relationella modell av Ackers fem könade processer. Genom att använda detta perspektiv kan studien identifiera eventuella könsmönster som kan uppstå i relation till upplevelsen av osynligt arbete. Utifrån två forskningsfrågor har resultaten kunnat visa att det finns många olika typer av osynligt arbete inom läraryrket på svenska högstadieskolor. Allt från att bygga starka relationer med elever, ansvara för anteckningar på möten, till olika former av hushålls- och underhållsarbete med mera, har identifierats som osynliga arbetsuppgifter. När det gäller könsskillnader kan resultaten vidare visa att det vanligtvis är kvinnor, som i större utsträckning, utför den här typen av uppgifter. När det kommer till hur lärare påverkas av osynligt arbete, i relation till deras arbetsmiljö, visar resultaten att det är kvinnor som drabbas mest negativt. Exempelvis beskrivs stress och utbrändhet som vanliga företeelser inom yrket. Även om manliga lärare också kan drabbas, tyder resultaten på att dessa företeelser är vanligare bland kvinnliga lärare. Resultaten visar vidare att kvinnliga lärare i större utsträckning tar till medvetna strategier för att hantera sin arbetsmiljösituation. Samtidigt beskrivs de kvinnliga lärarna ha svårare att sätta gränser. Trots att det svenska skolväsendet ofta betraktas som en könsneutral organisation går det av denna studie att dra slutsatsen att denna typ av arbetsplatser påverkas av samhälleliga könsnormer. Rekommendationer för framtida studier av osynligt arbete inom läraryrket diskuteras. / This paper presents a qualitative study of the phenomenon of invisible work among Swedish high school teachers. Through the conducting of 13 semi-structured interviews with male and female high school teachers, the aim is to investigate how the phenomenon of invisible work appears in Swedish upper secondary schools. The study adopts a gender perspective and the theoretical framework is Joan Acker’s theory about gendered organizations. Furthermore, the study also uses Trudy Bates relational model of Acker's Five Gendering Processes. By using this perspective, the study can identify any potential gender patterns that may occur in relation to the experience of invisible work. Based on two research questions, the results have been able to show that there are many different types of invisible work within the teaching profession at Swedish high schools. Everything from building strong relationships with students, being responsible for taking notes at meetings, to various forms of household and maintenance work and more, have been identified as invisible work tasks. Regarding gender differences, the results could further show that women usually carry out these types of tasks in greater occurrence. When it comes to how teachers are affected by invisible work, in relation to their work environment, the results also show that women are the ones who are most negatively affected. Stress and burnout are for example described as common phenomena in the profession. Although male teachers can also be affected, the results suggest that these phenomena are more common among female teachers. The results further show that female teachers to a greater extent use conscious strategies to manage their work environment situation. At the same time they are described as having more difficulty setting boundaries. Despite the fact that the Swedish school system is often considered as a gender-neutral organization, it is possible to conclude from this study that this type of workplace is influenced by societal gender norms. Recommendations for future studies of invisible work within the teaching profession are discussed.

Gamification is about using game elements in non-game contexts.This study examines what teachers want from gamified learningplatforms in order for it to work in their teaching. The aim is tocreate knowledge about teachers' needs for these platforms sothat system developers can design these systems based on theteachers' needs. This is so that teachers in turn will use thesystems and increase the motivation of the students. This studyused a modified TAM3 as theory which was the basis for thedesign of the questions. In order to carry out this study, semistructured interviews have been conducted with secondary schoolteachers. The data has been analyzed using a thematic analysis.What has been identified is that a gamified platform should beuser-friendly and useful by being adventurous. The platform mustbe structured in small modules with different assignments for thestudent. There must be ready-made templates with modules so asnot to take up too much of the teacher's planning time. Theplatform should be simple and complex, which makes itchallenging to design. / Spelifiering handlar om att använda spelelement i ickespelsammanhang. I denna studie undersöks vad lärare önskar avspelifierade inlärningsplattformar för att det skall fungera i derasundervisning. Syftet är att skapa kunskap om lärares behov avdessa plattformar för att systemutvecklare skall kunna utformadessa system utifrån lärares behov. Detta är för att lärare i sin turskall använda systemen och öka motivationen för eleverna. Dennastudie använde en modifierad TAM3 som teori vilken låg till grund iutformningen av frågorna. För att genomföra denna studie harsemistrukturerade intervjuer gjorts med högstadielärare. Datanhar analyserats med en tematisk analys. Det som identifierats äratt en spelifierad plattform ska vara användarvänlig och användbargenom att den är äventyrlig. Plattform ska vara uppbyggd i småmoduler med olika uppdrag för eleven. Det skall finnas färdigamallar med moduler för att inte ta alltför mycket tid i anspråk avlärares planeringstid. Plattformen ska vara enkel och komplex,vilket gör det utmanande att utforma.

Studiens syfte är att analysera hur tre bildlärare på högstadiet bedriver sin bildundervisning av nyanlända elever som ännu inte till fullo behärskar svenska språket. Frågeställningarna innefattar olika strategier i bildundervisningen samt vilka problem och möjligheter lärarna upplever i en undervisning utan gemensamt talat språk. Studien innefattar tre semistrukturerade intervjuer – två muntliga och en skriftlig. Resultatet visar att samtliga lärare hade utarbetat och var i färd att utveckla en mängd olika strategier. Bildämnets multimodala resurser och de nyanlända elevernas flerspråkighet var centrala strategier för att överbrygga språkbarriären och skapa förståelse i ämnet. Främst två av lärarna ville även vidareutveckla undervisningen genom utökat kollegialt samarbete. Problemen lärarna uppfattade handlade till stor del om tidsbrist.  För att främja de nyanlända elevernas lärandesituation behövde exempelvis en av lärarna mer tid tillsammans med dem innan de började i ordinarie bildundervisning. Lärarna nämnde många möjligheter angående bildämnets resurser som medel för förståelse, samt möjligheter med att använda elevernas starkaste språk vid bedömning av teoretiska delar. / The purpose of the study is to analyze how three high school art teachers educate newly arrived pupils who do not fully understand the Swedish language. The issues contain how the teachers work with certain strategies and what kind of problems and possibilities they perceive when teaching without a common spoken language. The study includes three semi structured interviews – two oral and one written. The results illustrate that all of the teachers had developed, and were in the process of developing, a variety of strategies. Central strategies in creating understanding were multimodal resources specific for the art subject, and the newly arrived pupils’ multilingualism. Mainly two of the teachers wanted to develop their education further through expanded collegiate corporation. The problems that the teachers perceived mainly had to do with lack of time. To better support the newly arrived pupils’ learning situation the teachers needed more time together with the pupils, before they entered the ordinary classes. The teachers mentioned several possibilities concerning the art subjects’ resources as tools in understanding each other. They also emphasized the possibilities of using the pupils’ strongest language in the matter of theoretical assessment.

En ökad mängd interventioner av fysisk aktivitet och rörelse under skoltiden, har positiva effekter på elevernas hälsa och skolresultat, samt minskar tiden som utgörs av stillasittande aktiviteter. Fysisk aktivitet är dessutom en friskfaktor för att minska risken att drabbas av vanliga folksjukdomar och skapar goda förutsättningar för folkhälsan. Stillasittande beteende ökar generellt i samhället och är riskfaktor till uppkomst av kroniska sjukdomar och vidare förtidig död. Samtidigt minskar tiden som individer är fysiskt aktiva, både vardagliga och planerade aktiviteter. Skolan är en lämplig arena för att öka den fysiska aktiviteten, där en bred målgrupp nås utifrån samma förutsättningar på skolan. Syftet var att studera högstadielärares attityder kring fysisk aktivitet och rörelse under skoltiden för elever i årskurs sju till nio, som en hälsofrämjande insats för folkhälsan. Empirin samlades in via enskilda intervjuer och en avslutande fokusgruppsintervju med samma deltagare. Vidare genomfördes en induktiv kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att deltagarna var medvetna om att fysisk aktivitet har positiva effekter på elevernas hälsa, men att den enskilda läraren inte var ansvarig för att implementera mer fysisk aktivitet på skoltid. Fysisk aktivitet kopplades med pulshöjande aktiviteter som var schemalagda eller som skulle ske utanför lektionerna, som på rasterna och förslagsvis struktureras av till exempel en fritidspedagog. Ansvaret för att eleverna skulle vara mindre stillasittande och mer fysiskt aktiva under skoldagen, ansågs vara andra aktörer än lärarna själv. Lärarna uttryckte ett behov av djupare förståelse och ökade kunskaper kring fysisk aktivitet och hur de vidare kunde implementera det för att förbättra förutsättningarna för eleverna. Ökad implementering av fysisk aktivitet i skolan med lärarna som resurs, kan komma att ha stor betydelse för vidare folkhälsoarbetet och individers hälsa. Resultatet i studien kan öka medvetenheten om vilka hälsofrämjande interventioner som kan vara lämpliga i skolverksamheter för att förbättra folkhälsan. / More interventions with physical activity and movement during school time, have positive effects on the students health and performance in class, and reduces the time spent on sedentary activities. Physical activity is a health-promoting activity which decreases the risk of becoming ill in common public diseases and creates good opportunities for the public health. Sedentary lifestyle increases in the society and is a risk factor for developing chronic diseases and further to early death. physically active decreases, regarding both everyday- and intentional activities. The school is a suitable arena for increasing the physical activity, since it contains a wide target group and can offer equal conditions. The aim was to study secondary teachers attitudes to physical activity and movements during the school time for students in age 13-16, as a health-promoting intervention for a good public health. The empirical data was collected through individual interviews and a final focus group interview with the same participants. Further an inductive qualitative content analysis was conducted. The result showed that the participants were aware of the positive effects of physical activity on the students health, but the individual teacher wasn't responsible to implement more physical activity at school time. physical activity was connected to pulse-raising activities, which should be scheduled or should take place outside the lessons, suggested during the breaks and be arranged by a leisure teacher. The responsibility for the students to be less sedentary and more physically active during the school day, lays on other actors than the teachers themselves. The teachers expressed a need to gain deeper understanding and increased knowledge of physical activity and how they could continue with implementation of it to improve the conditions for the students. Increased implementation of physical activity in school with the teachers as a resource, may be of great importance to further public health interventions and individuals health. The result from the study can increase awareness of health promoting interventions, which could be applied in schools for a better public health.

Trots att kunskapsområdet EU har en större plats i både grundskolans och gymnasieskolans styrdokument idag har brister i EU- undervisningen uppdagats. Eleverna ges inte tillräckliga kunskaper och går ur gymnasiet med bristande förståelse för EU och sin egen roll som EU- medborgare. Detta väcker frågor kring hur undervisningen om EU ser ut på högstadiet och gymnasiet samt om en kunskapsprogression möjliggörs.Syftet med denna studie är att belysa högstadielärares och gymnasielärares tankar och beskrivning av sin undervisning om EU, för att analysera om deras undervisning möjliggör en progression för elevernas EU-kunskaper. För att möjliggöra en sådan studie har undersökningen genomförts genom kvalitativa intervjuer av fyra högstadielärare och fyra gymnasielärare som alla undervisar i ämnet Samhällskunskap.Studien har utgått från antagandet att undervisningen om EU och kunskapsprogressionen inte är tillräcklig, vilket till viss del bekräftas av studiens resultat. Resultatet visade aspekter som tyder på en likartad undervisning på bägge skolstadier och som därför inte anses leda till en progression. Samtidigt uppmärksammas delar i undervisningen på gymnasiet som tyder på en fördjupning av tidigare tillägnade kunskaper och som därför gynnar en kunskapsprogression, och även faktorer som kan vara anledningar till att kunskapsprogressionen försvåras; så som tidsbrist, stoffträngsel och ointresse hos elever och lärare. Studien visar att antagandet om brister i EU- undervisningen och ett visst missgynnande av kunskapsprogression stämmer men att det också finns möjliga förklaringar till detta. / Despite the fact that knowledge regarding EU plays a larger role today in both steering documents for secondary school and high school has imperfections been identified. The students are not given enough knowledge and finish high school with a lack of understanding of EU and their own role as citizens in EU. This raises questions regarding how the education of the subject is managed in secondary and high school and also if a knowledge progression is made possible.The purpose of this study is to put a light on the thoughts of teachers in secondary- and high schools about their EU education to be able to analyze if their teaching makes a progression of the students’ knowledge possible regarding their knowledge of EU. To make such a study possible the survey was conducted through qualitative interviews of four social science teachers in secondary school and four social science teachers in high school have been made.The study was been based on the assumption that education about EU is lacking and that knowledge progression is not adequate which to a part is proved by the result of the study. The result showed a similar education in both stages which therefore doesn’t point to a knowledge progression. At the same time parts of the education in high school indicates a deepened study of different knowledge areas studied in secondary school which therefore favors knowledge progression, but at the same time progression can be reduced by identified factors like lack of time, “overcrowded” subject areas and lack of interest from both students and teachers. The study shows that the assumption that imperfections exists in EU education and that a degree of limited knowledge progression is true, but it also shows that there are possible explanations to why this may be.