Studien bygger på en enkätundersökning av 37 stycken högstadielärare inom Linköpings kommun. Syftet med studien är att undersöka vilka individuella faktorer som påverkar lärarens benägenhet till att ta kontakt med socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. De individuella faktorerna har sedan delats in i tre kategorier som rör individens hemförhållande, utbildning och yrkeserfarenhet. Faktorerna har sin grund i tidigare forskning och studien har sin teoretiska utgångspunkt i Bourdieus teori med fokus på begreppen kapital och habitus. Materialet har analyserats genom bivariata korstabellsanalyser med procentjämförelse samt genom beskrivande univariat analys för att ge en överblick av resultaten. Vi har sedan använt tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt för att jämföra och förklara vårt resultat. Resultatet visar på en kraftig underrapportering i de fall där läraren misstänker missförhållanden hos barn. Faktorer som utbildning och kunskap avseende barn som far illa samt lärarens examensår har visat sig ha en påverkan på lärarens benägenhet till att ta kontakt med socialtjänsten. Även faktorn antal år som lärare har visat sig ha en påverkan på benägenheten. Resultaten visar att faktorer som lärarens ålder, civilstånd, om läraren har barn, inkomst samt antal år på den nuvarande arbetsplatsen inte har någon påverkan för lärarens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två högstadielärare resonerar kring och arbetar med digitala verktyg utifrån de nya styrdokumenten. Enligt de nya riktlinjerna ifrån Skolverket ska skolan utveckla elevers digitala kompetens och inom ämnet svenska ska de arbeta både med och utan digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. För att besvara syftet brukades metodtriangulering med semistrukturerade intervjuer samt deltagande observation. Trianguleringen ämnar att ge en varierad bild av lärarna och möjlighet att sätta deras undervisning (observation) och tankar samt motiveringar (intervju) i relation till varandra. Ett teoretiskt avstamp tas i den sociokulturella teorin då det är arbetet med kulturella artefakter som står i centrum och centrala begrepp så som proximal utvecklingszon och mediering tas upp i analysen. Resultatet visar att de båda lärarna är vana vid att arbeta med digitala verktyg och har integrerat det i sina klassrum och i sin undervisning. De ser båda positivt på den tekniska utvecklingen och arbetar regelbundet med digitala verktyg främst för att det underlättar det organisatoriska arbetet så som att hålla reda på papper och uppgifter men också för att det gör det lättare för eleverna att redigera i sina texter och söka information på nätet. Kortare texter läses ofta på nätet medan längre skönlitterära texter läses i fysiska upplagor.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadielärares uppfattningar om och upplevelser av att använda så kallad ”lösningsfokuserad metod” i interaktion med elever samt hur de upplever att deras implementering av lösningsfokuserad metod kan främja för elevers psykosociala hälsa och utveckling. Fem högstadielärare som implementerar lösningsfokuserad metod har intervjuats och materialet har sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån en induktiv ansats analyserades materialet först teorilöst för att sedan genomgå en andra analys utifrån tre teorier: Den sociologiska visionen, Känsla av SAMmanhang (KASAM) och Empowerment. Resultatet som framkom av intervjuerna pekar på att högstadielärarnas uppfattningar om och upplevelser av implementering av lösningsfokuserad metod i interaktion med elever kan främja elevernas personliga utveckling och kunskapsutveckling, högstadielärarnas relationer med elever, elev-elevrelationer och den psykosociala klassrumsmiljön. I analysen med utgångspunkt i den sociologiska visionen och högstadielärarnas uppfattningar om och upplevelser av implementering av lösningsfokuserad metod i interaktion med elever problematiseras vissa antaganden i skolans verksamhet. Det tycks skapa möjligheter för högstadielärarna och elever att i relationella processer kunna handla utanför etablerade sociala strukturer i skolan och möjliggöra att elever når en högre nivå i deras utveckling. Utifrån KASAM och dess tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tolkar jag att högstadielärarna genom lösningsfokuserad metod i interaktion med elever kan främja deras KASAM. Med utgångspunkt i Empowerment tolkar jag att högstadielärarna genom lösningsfokuserad metod i interaktion med elever kan ge elever möjlighet till Empowerment, vilket kan främja elevernas psykosociala hälsa och utveckling. Eftersom jag intervjuade högstadielärarna och inte deras elever kan inga slutsatser om elevernas egen känsla av KASAM dras och heller inte om eleverna tar den möjlighet som jag tolkar att respondenterna ger dem till Empowerment.

Sex- och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i skolan sedan 1955, däremot visade en nyligen gjord granskning av Skolinspektionen (2013) att lärare upplevde svårigheter när det kom till att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Granskningen visade också på ett stort behov av kompetensutveckling hos lärarna. Tidigare forskning menar att skolan har en viktig roll i arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor och betonar vikten av att negativa konsekvenser av pornografi diskuteras i skolan i ett led att främja jämlikhet och jämställdhet (Folkhälsomyndigheten, 2019).Syftet med studien var att undersöka och analysera högstadielärares tankar om och erfarenheter av att hålla i sex- och samlevnadsundervisning, vilket stöd de kan erbjudas samt vilka förändringar de vill se i detta ämne.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats utfördes och empirin för studien har inhämtats genom åtta semistrukturerade intervjuer av högstadielärare som höll i sex- och samlevnadsundervisning. För att analysera datamaterialet valdes en tematisk analys som utfördes i enlighet med de sex steg Braun och Clarke (2006) beskrivit om tematisk analys. Resultat: Två huvudteman och fem underteman identifierades. Det första huvudtemat var Förklaringar till undervisningens utformning och genomförande med tre underteman media, skolklassen och läraren samt utmaningar och resurser. I studien framkom många olika förklaringar till vad som påverkar undervisningen, såsom relationen mellan lärare och elever, klassrumsklimat, elevernas förkunskap, det lättillgängliga internet, olika utmaningar informanterna ansåg sig ha samt vilka resurser som fanns alternativt inte fanns att tillgå. Det andra huvudtemat var Distinktion i undervisningen med två underteman lärarens interpretation och förändringar. Det framkom även i studien att det fanns stora skillnader i hur undervisningen bedrevs där skillnaderna visades i form av hur informanterna tolkade läroplanen, vad de ansåg vara viktigt att ta med i undervisningen samt vilka förändringar informanterna ville se i sex- och samlevnadsundervisningen.Slutsats: Informanternas erfarenheter av att hålla i sex- och samlevnadsundervisningen var överlag positiva. Man såg utmaningar i att undervisa om HBTQI, pornografi, samt normer om sex kopplat till kultur och religion. Stöd erhölls främst av kollegor och de förändringar som informanterna ville se handlade framförallt om tydligare kursplaner, kompetensutveckling samt ämnesövergripande arbete.

Studiens syfte är att undersöka SVA-lärares erfarenheter av och attityder till multietniskt ungdomsspråk (förortssvenska och förortsslang), i och utanför undervisningen. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fyra lärare intervjuades. I intervjuerna fick lärarna besvara frågor om multietniskt ungdomsspråk och deras erfarenheter av språkbruket i SV A-undervisningen. Resultatet visar att SV A-lärarna beskriver förortssvenska och förortsslang som ett ”utländskt” ungdomsspråk. Vidare visar resultatet att lärarna delar uppfattningen om att varieteterna har växt fram i flerspråkiga förorter. Lärarna anser att betydelsen av benämningarna förortssvenska och förortsslang inte skiljer sig åt. Däremot uttrycker två av lärarna indirekt att det förekommer en skillnad mellan benämningarna när de refererar till förortssvenska som en dialekt och brytning, medan förortsslang associeras med negativa karaktärsdrag som självsäker och tuff. Lärarna har både positiva och negativa attityder gentemot användningen av förortssvenska och förortsslang. Positivt var att lärarna ansåg att individerna kunde använda varieteterna för att stärka sin identitet och uttrycka sina känslor. Negativt var att språket inte ansågs godtagbart i alla sammanhang. De didaktiska implikationer som omnämns är att de språkliga varieteterna är en form av identitetsmarkör, och lärarna vill helst inte begränsa elevernas uttrycksmöjligheter. Samtidigt menar lärarna att deras uppgift är att lära eleverna standardsvenska.

In light of the new school curriculum, Lgr22. The Swedish school wants to include sexuality, consent and relationships in religious education in order to create an understanding of other cultures and religions among the students. This qualitative study has examined how lower secondary school teachers relate to the new curriculum as well as how they have included these issues in religious education. The study is based on seven interviews with lower secondary school teachers of religious education. Through the semi-structured interviews, a material was collected to later generate a result for the study. The result of the study showed that the teachers considered it a positive change and a natural issue to teach about in religious education. However there were two different teaching methods shown in the study that prioritized different content in the education. One where basic facts were central and another where understanding dominated the teaching. More detailed research is needed on the consistency of teaching these issues across Sweden.

Bakgrund: Sverige har haft sexualundervisning i olika former i grundskolan i närmare 70 år. Trots den långa tiden och erfarenheten framkommer det brister som uppmärksammas både från elev- och lärarhåll. Sommaren 2022 infördes en ny läroplan i Sverige som innebar större förändringar i kunskapsområdet, Sexualitet, Samtycke och Relationer. Syfte: Syftet med studien är att få ökad kunskap om högstadielärarnas erfarenhet, upplevda kompetens och intresse för läroplansområdet Sexualitet, Samtycke och Relationer.  Metod: Studien är en kvantitativ enkätstudie genomförd under vårterminen 2023 med 57 svarande högstadielärare i Sörmland. Enkäten skickades ut i ett första skede i vårterminens start och för att öka antal deltagare ett ytterligare utskick till fler skolor i vårterminens slut. Totalt nåddes uppskattningsvis 425 lärare av enkäten. Resultat: Resultatet visar att det finns en tydlig skillnad mellan olika ämneslärare huruvida de har genomfört undervisning i kunskapsområdet. Det framkommer även ett samband mellan erfarenheten av att bedriva utbildning och upplevd kompetens, liksom yrkesmässigt intresse och upplevd kompetens. Inget samband mellan upplevd kompetens och att ha blivit erbjuden utbildning i kunskapsområdet. Slutsats: Det framkommer att det fortfarande är en stor del av lärarna som inte upplever sin kompetens inom kunskapsområdet som tillräcklig. Erfarenhet av att hålla undervisningen skapar ökad känsla av kompetens. Dock skulle vara en stor nytta för eleverna om lärarna fick möjlighet till ökade kunskaper så att tryggheten att hålla utbildningen ökar. / Background: Sweden has had sex education in various forms in primary school for almost 70 years. Despite the long time and experience, shortcomings emerge that are noted by both students and teachers. In the summer of 2022, a new curriculum was introduced in Sweden that entailed major changes in the area of knowledge, Sexuality, Consent and Relationships. Purpose: The purpose of the study is to gain increased knowledge about the secondary school teachers' experience, perceived competence and interest in the curriculum area Sexuality, Consent and Relationships.  Method: The study is a quantitative survey study conducted during the spring semester of 2023 with 57 responding secondary school teachers in Sörmland. The survey was sent out in the first stage at the start of the spring term and in order to increase the number of participants, a further mailing to more schools at the end of the spring term. A total of 425 teachers were reached by the survey. Results: The results show that there is a clear difference between different subject teachers if they have carried out teaching in the knowledge area. There is also a correlation between the experience of conducting education and perceived competence, as well as professional interest and perceived competence. There is no correlation between perceived competence and having been offered training in the area of knowledge.  Conclusion It appears that there is still a large part of the teachers who do not feel that their competence in the field of knowledge is sufficient. Experience of teaching creates an increased sense of competence. However, it would be of great benefit to the students if the teachers were given the opportunity to increase their knowledge so that the security of keeping the education increases.

No description available.

Lärare har en betydelsefull roll inom skolan att inte bara undervisa eleverna utan att hjälpa dem att trivas och må bra i den sociala miljön. För att eleverna ska känna sig trygga i skolan behöver lärare ständigt jobba med konflikthantering vilket kan vara en stor utmaning, speciellt i arbetet med tonåringar. Det finns ett behov hos lärare att utveckla sina kunskaper inom området för att kunna hantera konflikter bättre. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse av högstadielärares perspektiv på vilka konflikter som är mest förekommande mellan elever och hur lärare hanterar konflikterna. Genom ett socialpsykologiskt synsätt med utgångspunkt i teorier om kommunikation och konflikthantering har vi undersökt de personliga erfarenheterna hos 10 högstadielärare mellan 28-58 år. Semistrukturerade intervjuer med tio respondenter som arbetat eller har arbetat på en högstadieskola genomfördes. Resultatet visade att sociala medier är en bidragande faktor till att konflikter uppstår och att stor del av konflikterna som sker, händer utanför lektionstid. Kommunikation, relation med eleverna och klassrumsmiljön visade sig också vara viktiga delar i hur lärare både förebygger och hanterar konflikter. Faktorer som kan skapa svårigheter för att hantera konflikter som uppstår var personalbrist, tidspress, otillräckliga resurser och kunskap inom området.

Svenska skolor har länge haft en målsättning att integrera vägledning i undervisningen. Under 1970-talet visade utvärderingar att hela skolans ansvar inte var välfungerande och nästintill okänt för skolledningen och lärare. Vägledning som hela skolans ansvar innebär att all pedagogisk personal ska bidra med vägledning till eleverna. Än idag visar forskning att organiseringen med vägledningen är svag och att lärares involvering brister. Syftet är därför att undersöka högstadielärares involvering och uppfattning om sin roll i vägledning som hela skolans ansvar på en grundskola i en större stad samt vilka organisatoriska förutsättningar som eventuellt saknas för att implementera vägledningen i undervisningen. Frågeställningarna är:  Hur uppfattar högstadielärare på en grundskola i en större stad sin roll i vägledning som hela skolans ansvar? Vilka organisatoriska förutsättningar identifierar högstadielärare för att arbeta med vägledning som hela skolans ansvar i undervisningen?  Vi har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem högstadielärare. Empirin har analyserats utifrån organiseringsperspektivet som fokuserar på sex organisatoriska förutsättningar som behövs för att förändring och utveckling ska vara möjlig. Huvudresultatet visar att högstadielärares uppfattning om sin roll i vägledning som hela skolans ansvar skiljer sig och att de organisatoriska förutsättningarna brister för att högstadielärarna ska implementera vägledningen i undervisningen.