Introduktion: WHO publicerade 2021 nya rekommendationer för fysisk aktivitet, i rapporten inkluderades även rekommendationer specifikt anpassade för personer med funktionsnedsättningar. I rekommendationerna belyser WHO vikten av ökad fysisk aktivitet, minskad skärmtid och minskat stillasittande för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka om fysioterapeuter/sjukgymnaster (FT/sjg) inom habiliteringsverksamhet i Sverige känner till WHOs rekommendationer om fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättningar. Vi undersökte även hur rekommendationerna implementeras av FT/sjg, samt om de upplever att rekommendationerna är en bra modell för arbetet med olika patientgrupper. Metod: En enkätundersökning genomfördes med totalt 20 frågor. Rekryteringen skedde genom två Facebookgrupper samt kontakter i habiliteringssektionens styrelse. Frågorna var uppbyggda med både flervalsfrågor och öppna skrivfrågor och undersökte fysioterapeutens upplevelser av WHOs rekommendationer. Resultaten redovisas deskriptivt och på de öppna frågorna genomfördes en sammanställning samt indelning i text med citat. Resultat: Enkätundersökningen resulterade i totalt 28 deltagare. De visade att majoriteten av FT/sjg kände till rekommendationerna samt att de används inom vården men även att några inte var bekanta med rekommendationerna och/eller valde att inte använda dem. De kvalitativa frågorna visade även att det finns behov av att individanpassa målen ytterligare. Konklusion: Svaren pekar mot att majoriteten av Ft/sjg känner till målen och använder dem i arbetet med patienterna. Däremot kan de vara för svåra att uppnå och en större individanpassning är nödvändigt. Svaren tolkas dock med försiktighet pga. få deltagare.

Bakgrund: Att skriva anteckningar tar tid, tid som hade kunnat undsättas till patienterna. I vården är journalföring en viktig aspekt eftersom det bidrar till en säkrare vård. Habiliteringscentrumets arbete vid journalföring skulle kunna förbättras för mer effektivitet och tidsbesparing i verksamheten. Vår undersökning är ett steg för att förbättra detta. Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka hur sökordsmallarna i Cosmic kan förbättras för arbetsterapeuterna och sjukgymnasterna/fysioterapeuterna på Barn- och ungdoms- samt Vuxenhabiliteringen i Region Jönköpings län och ge förslag på en ny mall. Metod: Som metod valde vi att ha aktionsforskning eftersom vår undersökning är en del i ett förbättringsprojekt. Begreppet handlar om att verksamheten ställs mot ett problem och vi använde oss av ett PGSA-hjul för att utforma webbenkäten. Webbenkäten skickades ut till arbetsterapeuterna och sjukgymnasterna/fysioterapeuter för insamling av empiri. Slutsats: I vår insamlade empiri framkom det att de befintliga mallarna fungerade bra i verksamheten, men att en del sökord som sällan används eller inte används skulle kunna tas bort. Genom att ta reda på vilka sökord som används mest och justera mallen utefter det, skulle sökordsmallarna kunna förbättras. / Background: To write notes takes time, time that could have been set aside for patients. Medical records in health care are an important aspect seeing that it will contribute to safer care. A work improvement to the medical records could be done at Habilitation center for efficiency and time saving. Our survey is a step towards improving this. Purpose: The aim of the study is to investigate how the search term templates in Cosmic can be improved for occupational therapist and physiotherapist at the Child and Youth and Adult habilitation center in Jönköping County and suggest a new template. Method: We chose action research as a method because our investigation is a part of an improvement project. The term is about the workplace facing a problem and we used PDSA (PGSA) to create a survey. The survey was sent to the occupational therapist and physiotherapist to collect data. Conclusion: Our collected data showed that the existing templates worked well at the workplace. But some of the search terms were rarely used or not used at all and could be removed. By researching which search terms were most used and adjusting the template based on that, the search terms template could be improved. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada. / Spare time and leisure time - how do they work for children with an aquired braindamage?

<p>Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.</p><p>Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.</p> / <p>A sibling relationship can be a close and life-long relationship. This relationship also has a strong influence on our behavior and our contact ability. This study aims to investigate how siblings of people with intellectual disabilities have been affected, both during childhood as in adulthood, with the different siblingship. The study is based on five qualitative interviews with adult siblings of a person with an intellectual disability. The result came to be about the early memories, the role of the sibling in the family, how the siblingship has influenced the relations with friends, the feelings of the sibling, how the siblingship has influenced choices in life and how a desired support would have looked like. In the discussion I am speaking in particular about the importance of sibling groups in the multidisciplinary treatment programs. In this, I take on how sibling groups can help to strengthen the siblings sense of coherence (SoC).</p>

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna. Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i. / A sibling relationship can be a close and life-long relationship. This relationship also has a strong influence on our behavior and our contact ability. This study aims to investigate how siblings of people with intellectual disabilities have been affected, both during childhood as in adulthood, with the different siblingship. The study is based on five qualitative interviews with adult siblings of a person with an intellectual disability. The result came to be about the early memories, the role of the sibling in the family, how the siblingship has influenced the relations with friends, the feelings of the sibling, how the siblingship has influenced choices in life and how a desired support would have looked like. In the discussion I am speaking in particular about the importance of sibling groups in the multidisciplinary treatment programs. In this, I take on how sibling groups can help to strengthen the siblings sense of coherence (SoC).

Specialpedagoguppdraget tolkas och beskrivs olika inom olika verksamheter. Detta kan leda till att specialpedagoguppdraget kan upplevas otydligt vilket i sin tur kan vara ett hinder för specialpedagogen att både beskriva och lyfta fram sin specialistroll. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens uppdrag inom en Barn- och ungdomshabilitering samt vilka förutsättningar specialpedagogen har  att samverka med professioner inom ett team på en habilitering. Frågorna som ställs är: Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag av en enhetschef samt tre specialpedagoger på en habilitering? Hur beskrivs specialpedagogens samverkan med andra professioner inom en habilitering? Vilka eventuella hinder och möjligheter beskrivs i samverkan mellan specialpedagogen och andra professioner? Metoden som använts i denna studie har en kvalitativ ansats. De metoder som använts för att svara på studiens syfte och frågeställningar är intervjuer och fältobservation. Fyra intervjuer har genomförts, en enhetschef och tre specialpedagoger, där alla fyra arbetar inom samma habilitering. Därutöver har en fältobservation genomförts. Studien har utgått ifrån sociokulturell teori med inslag av ekologisk systemteori då det finns flera likheter mellan dessa teorier. Båda teorierna lyfter fram vikten av sociala, historiska och kulturella omständigheter och vilken miljö människor befinner sig i som har betydelse för deras utveckling och lärande. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag inom en habilitering beskrivs otydligt ur ett historiskt perspektiv från år 1950 fram till idag. Det finns svårigheter att beskriva specialpedagogens specialistuppdrag gentemot ett generalistuppdrag inom habiliteringen även idag. Studien visar att det finns hinder i samverkan med professionerna på habiliteringen om professionerna är osäkra och låsta i sin specialistroll. Samverkan är effektiv och skapar möjligheter för bra samverkan när specialpedagogen och de olika professionerna har kompetens om varandras kunskapsområden. Studien visar att respekt, tillit, trygghet och klara ändamål för teammöten leder vidare till fungerande samverkan med familjer som har barn med funktionsnedsättning. Studien visar också att specialpedagogens uppdrag på en habilitering kan tydliggöras i Högskoleförordningen (SFS 1993:100) samt examensordningen (SFS 2017:1111). / The special educator’s role is perceived and described differently in different areas of institutions. This could lead to the consequence of the special educator’s role being perceived as unclear, which in turn can be a challenge for the special educator to both describe and enhance its role. The purpose of this study is to contribute with knowledge regarding the special educator’s role within a specific Child and youth habilitation center as well as which prerequisites the special educator possess to cooperate with various professions within a team at a habilitation center. The questions asked are the following: How is the special educator’s role described by the manager of a unit and three special educators at a habilitation center? How is the special educator’s cooperation with other professions within a habilitation center? The method used in this study has a qualitative perspective. The methods that have been used to find the answers of the study’s purpose and framing of questions, are interviews and field observations. Four interviews have been conducted, one manager of a unit and three special educators, where all four of them are working at the same habilitation. Thereof, a field observation has been conducted. The study has been made from the perspective of socio- cultural theory with the additions of ecological system theory, as there is a plethora of similarities between these theories. Both theories enhance the importance of the social, historical and cultural implications and which environment humans find themselves within that is impactful to their development and teaching. The results show that the role of a special educator at a habilitation is described as unclear from a historical perspective from 1950 to today. There are difficulties in describing the role of a special educator’s specialist role in relation to a generalist role at habilitation centers as of today. The study shows that there are challenges for cooperation between the professions at the habilitation center, if the professions are uncertain and locked to their specialist role. Cooperation is effective and creates the possibility for good cooperation when the special educator and the different professions possess competence about each other’s roles. The study shows that respect, trust, safety and clear goals for team meetings lead to improved cooperation with families that have children with disabilities. The study also finds that the special educator’s role at a habilitation center could be explained more clearly specified in the Higher Education Ordinance (SFS 1993:100) as well as the Exam Ordinance (SFS 2017:1111).

Arbetsterapi är ett ämne som framhäver hälsa och välmående genom aktivitet. Det huvudsakliga målet som arbetsterapeut är att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality är en simulation där datorgrafik används för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna värld är inte statisk utan integrerar med användaren. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur och varför Virtual Reality kan användas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar. Resultaten visar att Virtual Reality kan användas för att stödja utförandet av meningsfulla aktiviteter och ge en säker miljö att arbeta i. Virtual Reality kan stödja människor med olika funktionsnedsättningar med aktiviteter som annars är svåra för dem att utföra som t.ex. olika fritidsaktiviteter. Det ger också människor möjlighet att kunna förbereda sig för olika situationer som kan uppstå i det verkliga livet som vid hemkomst från sjukhus eller att gå och handla. Det saknas dock fortfarande arbetsterapiforskning på de kommersiella systemen som Nintendo Wii och det behövs mera forskning för att fortsätta utveckla området. / Occupational therapy is a profession that highlights health and wellbeing through activity. Occupational therapists enable people to participate in everyday living. An activity means the ordinary and familiar things that humans do every day. Virtual reality is a simulation in which computer graphics are used to create a realistic environment. This world is not static but is one with which the user can interact. The purpose of this literature review is to describe how and why Virtual Reality can be used by occupational therapists. After a database search 14 articles were found. Through a manual search, five additional articles were added. The result shows that virtual reality can support the performance of meaningful activities and provide a safe environment to work in. Virtual reality can allow people with disabilities to participate in activities that otherwise would be inaccessible, such as different leisure activities. It also offers the opportunity for people to prepare themselves for different situations that occur in real life, such as returning home from hospital or going shopping. There is still a lack of research within occupational therapy on the commercial systems like Nintendo Wii, and more research is required to develop this field of research.

Introduktion: Elrullstolen anses idag vara en viktig terapeutisk insats som optimalt introduceras i ett tidigt skede. Elrullstolen ger ett barn möjlighet att ta sig från punkt A till punkt B, men kan även bidra till att uppnå milstolpar i barnets utveckling samt öka dess delaktighetsgrad. I Sverige tillhandahålls dessa hjälpmedel genom förskrivningsprocessen, där målet är att öka brukarens upplevda livskvalité. Flera olika professioner kan ingå i denna process som ett team där bland annat fysioterapeuten ofta ingår. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av sin roll i förskrivningsprocessen av elrullstolar till barn.  Metod: Metoden för uppsatsen var kvalitativ innehållsanalys. Totalt har fem fysioterapeuter som arbetar på habiliteringsverksamhet eller hjälpmedelscentral i Västerbotten och Hälsinglands län intervjuats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med frågor som berörde fysioterapeutens arbete med förskrivningsprocessen.  Resultat: Alla informanter var tydliga med att de inte var förskrivningsansvariga. De såg dock sin kompetens som värdefull och upplevde att de som fysioterapeuter fyller en viktig funktion i förskrivningsprocessen, i synnerhet vad gällde sittbedömningar. Informanterna såg en tidigt initierad förskrivning som positivt för barnet. För att detta ska bli möjligt ansågs ett välfungerande teamarbete samt en förtroendefull relation till barnets familj och nätverk som viktiga faktorer. Dessa personer blir även viktiga för att stödja barnet i att köra på ett säkert och effektivt sätt. Analysen av materialet resulterade i temat “Fysioterapeuten arbetar för att skapa självständig förflyttning hos barnet och ser detta som en grundläggande rättighet” samt fem stycken kategorier med 10 underkategorier. Kategorierna var “Fysioterapeuten har en viktig roll och bidrar med unik kunskap, fysioterapeuten har sitt fokus på barnets fysiska behov och förmåga att ta eget ansvar, Fysioterapeuten ser personer i barnets närhet som en viktig del i teamet, Barnet får en chans att vara som andra, Skapa allians med föräldrar krävs för tidig initiering. Konklusion: Fysioterapeuten bidrar med unik kunskap och har en självklar roll i förskrivningsprocessen. Att våga ta plats i processen har i denna studie kopplats till erfarenhetslängd. Det kan därför finnas anledning att inom fysioterapeutprogrammet tydligare lyfta vikten av att våga ta plats.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem hos barn och ungdomar. Rehabiliteringen av barn med smärta måste ta hänsyn till andra, ofta mer komplexa faktorer, än motsvarande rehabilitering av vuxna personer. Smärtuttrycket och konsekvenserna av långvarig smärta hos barn är mångfacetterat och har stor inverkan på både individ och samhälle. I avsikt att på sikt möjliggöra en ännu mer effektiv rehabilitering är det därför betydelsefullt att sammanställa fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av mötet med och rehabiliteringen av barn med långvarig smärta.  Syfte: Syftet med denna rapport är att undersöka fysioterapeuters erfarenheter av arbete med barn med långvarig smärta.   Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Totalt utfördes sex semistrukturerade intervjuer baserade på en intervjuguide. Intervjuerna utfördes med verksamma fysioterapeuter som arbetar med barn med långvarig smärta och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen av informanternas erfarenheter av arbete med barn med långvarig smärta resulterade i fem kategorier: Teamet är kärnan, Den viktiga förtroenderelationen, Motverka utanförskap, Möta smärta och Vägleda framåt.  Slutsats: Att motverka utanförskap, möta smärta hos barnet och vägleda framåt beskrivs av fysioterapeuterna i denna studie som avgörande i rehabiliteringen av barn med långvarig smärta. För att möjliggöra detta förutsätts ett bemötande som främjar en förtroenderelation och stödet av ett välfungerande interdisciplinärt team. Resultatet från denna studie kan bidra till att uppmärksamma arbetets framgångsfaktorer och svårigheter för att på sikt ge förutsättningar till en optimerad och mer effektiv vård av barn med långvarig smärta.

Syfte: Att identifiera behovet för arbetsterapi i Nehemiah Autism Center genom att utföra en behovsanalys. Metod: Mixad-metod användas för att utveckla en passande behovsanalys för att identifiera behovet för arbetsterapi. Resultat: Alla områden där en arbetsterapeut kan bidrag till valdes. Kommunikation och sociala färdigheter rapporterades mest frekvent och beteende förvaltning rankades som viktigast bland vårdnadshavare. Bland anställda, fritid och lek rapporterades mest frekvent och stresshantering rankades som viktigast. Utbildningsmöjligheter, kommunikation mellan anställda och medarbetare relation identifierades som stödjande faktorer för att uppnå målet på Nehemiah Autism Center. Stigma, religion och kulturell mångfald rapporterades som icke-stödjande faktorer för att uppnå målet på Nehemiah Autism Center. Slutsats: Det finns ett behov för arbetsterapi för att möta behovet hos barn med autism på Nehemiah Autism Center i Addis Ababa, Etiopien. / Aim: To identify the occupational therapy needs at the Nehemiah Autism Center by completing a needs assessment. Method: A mixed-methods design was adopted to construct a comprehensive needs assessment to identify the occupational therapy needs. Result: All areas of what an occupational therapist could assist with were selected as an area of need. Communication and social skills were most frequently reported and behavior management was ranked as most important among caregivers. Among staff members, leisure and play was reported most frequently and stress management was ranked as most important. Training opportunities, communication among staff members, and co-worker relationship were identified to be supporting factors in achieving the goal at Nehemiah Autism Center. Stigma, religion, and cultural diversity were reported to be unsupportive factors in achieving the goal at Nehemiah Autism Center. Conclusion: There is a great need for occupational therapy services to attend to children with autism spectrum disorder at Nehemiah Autism Center in Addis Ababa, Ethiopia.