Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares berättelser om hur de samarbetar med vårdnadshavarna samt hur detta samarbete påverkar förskolans verksamhet och barnets utveckling. I studien undersöker vi vilka metoder förskollärarna använder sig utav för att skapa goda samarbeten med vårdnadshavarna. Denna studie utgår från det sociokulturella perspektivet som handlar om att lärandet sker med andra människor och fokus ligger på det sociala samspelet. Utifrån det sociokulturella perspektivet är tre centrala begrepp framtagna: mediering, artefakter och proximala utvecklingszonen. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av intervjuer för att samla in vår data och kunna besvara våra frågeställningar. Frågeställningarna är: Hur samarbetar förskollärarna med vårdnadshavarna i förskolan? Vilka möjligheter och utmaningar uppstår kring samarbetet? Studien genomfördes i olika kommuner i en stor stad i Sverige. I studien analyserades informanternas svar med hjälp av en tematisk analys och utifrån våra utvalda teoretiska begrepp. Resultaten visar på att majoriteten av förskollärarna anser att det är viktigt att man kommunicerar och har en dialog. Man ska även se till att skapa trygghet och bygga upp förtroende mellan förskollärarna och vårdnadshavarna. Exempelmetoder som förskollärarna använder sig för att skapa goda samarbeten med hemmet är att vårdnadshavarna har tillgång till veckobrev, lärloggar och erbjuder utvecklingssamtal, inskolningssamtal och föräldramöten. Resultaten visar även att det finns olika utmaningar och möjligheter i samarbetet med hemmet och det har visat sig att förskolan och hemmet behöver samarbeta med varandra för barnens skull för att utvecklingen ska gå framåt för det individuella barnet. I annat fall kan det uppstå svårigheter för barnen och utvecklingen går långsammare för det individuella barnet. Men även också att det oftast är mer möjligheter som uppstår i samarbetet med hemmet och även att de försöker se utmaningarna som möjligheter till tankeställare kring olika aspekter som exempelvis orimliga krav från vårdnadshavarna.

Studien syftar till att undersöka om socialsekreterare och behandlingssekreterare upplever att ungdomar som placeras på Statens institutionsstyrelse [SiS] kan få sina behov tillgodosedda enligt den evidensbaserade metoden BBIC. Studien berör även vad socialsekreterare och behandlingssekreterare har för upplevelse om användningen att arbeta utifrån standardiserade utredningsmetoder och praktiksbaserade kunskaper. Utifrån ett stort bortfall kommer studien även att undersöka barn och ungdomars egna erfarenheter av att vara placerade på SiS-hem utifrån två rapporter från SiS. Studien bygger på en kvalitativ ansats, kombinerat som en fallstudie. För att bearbeta och analysera det empiriska materialet har en tematisk analys använts. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i evidensbaserad praktik vilket är uppdelad i specifika faktorer och allmänna faktorer utifrån dodobird-effekten. Insamling av data till empirin består av kvalitativa interjvuer med två socialsekreterare och en behandlingssekreterare från olika kommuner i Sverige samt två SiS-rapporter. Huvudresultatet visade att det ör svårt att erbjuda rätt insats och ge rätt resurser till denna grupp i samhället på grund av ett begränsat urval av insatser och begränsade resurser. Detta är med hänsyn till flera olika faktorer så som lagstifningen, samverkan, arbetskraft samt en ansträngd relation till viktiga aktörer i ungdomars liv. I en verksamhet som SiS blir det därför svårt att kunna tillgodose barn och ungas behov i samtliga områden utifrån de behov som BBIC anser krävs för barns välstånd.

Populariteten av Internet of Things (IoT)- enheter är någonting som på senaste tidenökat, Dessa enheter avser smarta enheter uppkopplade mot internet som används avbåde privatpersoner och företag. Ett användningsområde för dessa smarta enheter ärinom hemmet som syftar till att ge mer bekvämlighet för användarna och underlättavardagen. Trots teknikens fördelar har det medfört ett stort antal risker och nackdelarvad gäller säkerheten vilket kommer att diskuteras i denna studie. Syftet med dennastudie är att undersöka medvetenheten kring säkerheten för dessa smarta enheterallmänt och i ett uppkopplat hem. Empirin i studien har samlats in genom en kvalitativundersökning där det genomförts semistrukturerade intervjuer med sju olikainformanter med olika erfarenheter och relationer till smarta enheter.Studiens resultat bidrar till en ökad förståelse av ämnet och validerar resultaten fråntidigare forskning. Vidare analyserades empirin och resulterade i att ett antal faktoreridentifierades gällande de smarta enheterna utifrån ett säkerhetsperspektiv.Respondenterna fick svara på frågor angående deras medvetenhet gällande dessa smartaenheter och medvetenhet kring de säkerhetsrisker som finns för dessa enheter.Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys vilket resulterade i fyrateman: säkerheten för produkterna, säkerhetsmedvetenhet, Lagar inom IoT ochskyddandet av data. De olika informanterna hade olika erfarenheter samt motiveringartill deras förmåga att kunna påverka enhetens säkerhet samt de åtgärder de valde attimplementera. Informanternas erfarenheter och förmåga att kunna påverka sina enheterlänkades till litteratur. Sammanfattningsvis är informanternas förmågor att kunnapåverka sina enheter begränsat till de grundläggande säkerhetsåtgärderna. Studiensresultat visar att användare inte kan påverka sina enheter särskilt mycket för att ökasäkerheten för sina enheter vilket i sin tur leder till att enheter som har säkerhetsluckorleder till att användare lättare kan falla offer för attacker.Denna studie bidrar till att vidga förståelsen och fylla kunskapsluckorna gällandesäkerhetsrisker för smarta enheter bland användare. Genom att undersöka dessa frågorkan man arbeta mot en förbättring av säkerhetstänket och medvetenheten för att minskariskerna som dessa uppkopplade enheter kommer med, både för enskilda användare ochföretag / The popularity of Internet of Things (IoT) devices is something that has recentlyincreased. These devices refer to smart devices connected to the Internet that are usedby both private individuals and companies. One area of use for these smart devices iswithin the home, which aims to provide more convenience to users and make everydaylife easier. Despite the technology's advantages, it has entailed a large number of risksand disadvantages in terms of safety, which will be discussed in this study. The purposeof this study is to investigate the awareness surrounding the security of these smartdevices in general and in a connected home. The experience in the study has beencollected through a qualitative survey where semi-structured interviews were conductedwith seven different informants with different experiences and relationships to smartdevices.The results of the study contribute to an increased understanding of the subject andvalidate the results from previous research. Furthermore, the empirical evidence wasanalyzed and resulted in a number of factors being identified regarding the smartdevices from a security perspective. Respondents were asked to answer questionsregarding their awareness of these smart devices and awareness of the security risksassociated with these devices.The collected data was analyzed through a thematic analysis which gave four themes:the security of the products, security awareness, laws in IoT and the protection of data.The different informants had different experiences and motivations for their ability toinfluence the unit's safety and the measures they chose to implement. The informants'experiences and ability to influence their units were linked to literature. In summary, theinformants' abilities to influence their units are limited to the basic security measures.The results of the study show that users cannot influence their devices very much toincrease the security of their devices, which in turn leads to devices that have securityholes leading to users falling prey to attacks more easily.This study contributes to broadening the understanding and filling the knowledge gapsregarding security risks of smart devices among users. By examining these issues, onecan work towards an improvement in security thinking and awareness to reduce therisks that these connected devices bring, both for individual users and companies

Intresset för smarta hem ökar kraftigt. Efterhand som smarta hem-konceptet utvecklats och trådlös kommunikation blivit normen har komplexiteten hos systemen ökat och nya säkerhets- och integritetsproblem uppdagats. Syftet med denna uppsats är att undersöka om någon information kan utvinnas ur kommunikationen hos ett smart dörrlås som finns ute på marknaden i dagsläget. Detta har undersökts i form av experiment genom avlyssning av dörrlåsets kommunikation följt av automatiserad och manuell analys av den insamlade datan. Resultatet av studien visar att avlyssning kan användas för att kategorisera kommunikationen och kartlägga interaktionen med det uppkopplade dörrlåset. / The interest in smart homes is increasing rapidly. As the smart home concept has evolved and wireless communication has become the norm, the complexity of the systems have increased and additional security and privacy problems have surfaced. The purpose of this paper is to examine if any information can be extracted from the communication of a smart door lock currently available on the market. This has been investigated in form of experiments through the interception of the door lock’s communication followed by automated and manual analysis of the data collected. The results of the study show that interception can be used to categorize the communication and for mapping of interaction with the connected door lock.

Studien syftar till att belysa hinder för samverkan mellan hem och skola vid förekomst av långvarig problematisk skolfrånvaro i svensk grund- och gymnasieskola, kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med en hermeneutisk forskningsansats och genom tio semistrukturerade intervjuer med dels vårdnadshavare och dels rektorer ger studien en ökad förståelse för fenomenet problematisk hem- och skolasamverkan. Hindren för en god hem- och skolasamverkan sammanfattas i fyra kategorier; Meningsskiljaktigheter i sakfrågan, Kompetensbrist, Organisatoriska förutsättningar samt Bemötande. Studiens resultat tolkas med stöd av Eriksons (2004; 2013) isärhållandets princip och partnerskapsprincip där också Heidegrens (2009) resonemang kring erkännande ger en fördjupad förståelse av informanternas upplevelser av problematisk hem- och skolasamverkan vid omfattande skolfrånvaro och samtida neuropsykiatriska svårigheter. Analysen av det insamlade materialet ger för handen att det vid en problematisk hem- och skolasamverkan, under de studerade förutsättningarna, inte upprättas det Heidegren (2009) och Erikson (2013) beskriver som erkännande. Detta grundar sig i att tillit och förtroende inte ges möjlighet att etableras emellan parterna i samverkan på grund av de olika hinder som beskrivs i resultatets fyra kategorier. / The study aims to shed light on obstacles to home-school collaboration in the presence of long-term school absenteeism in Swedish primary and secondary schools, linked to neuropsychiatric disabilities. With a hermeneutic research approach and through ten semi-structured interviews with partly parents and partly principals, the study provides an increased understanding of the phenomenon of problematic home-school collaboration. The obstacles to a productive home-school collaboration are summarized in four categories; Differences of opinion on the matter, lack of competence, organizational conditions and treatment. The study’s results are interpreted with the support of Erikson’s (2004; 2013) separation principle and partnership principle, where also Heidegren’s (2009) reasoning regarding recognition provides a deeper understanding of the informants’ experiences of problematic home-school collaboration in the case of extensive school absences and neuropsychiatric difficulties. The analysis of the collected material shows that in case of a problematic home-school collaboration, under the conditions studied, what Heidegren (2009) and Erikson (2013) describe as recognition is not established. This is based on the fact that trust is not given the opportunity to be established between the parties in the collaboration due to the various obstacles described in the four categories of the result.

Det problem som denna uppsats hade för avsikt att besvara var varför hemautomation inte används i fler hem. Genom resultaten från en enkät som distribuerades kunde slutsatsen att kostnaden för de befintliga lösningar som finns på marknaden idag inte låg i den prisklass våra respondenter ansåg rimlig. Författarna utvecklade då problemet och ställde sig frågan om en hemautomationslösning verkligen måste ha en så hög kostnad som de befintliga lösningarna har idag. För att belysa detta problem implementerades en egen kostnadseffektiv lösning där respondenternas mest önskvärda funktioner togs i beaktande och en testmiljö implementerades utefter dessa. Resultatet blev en hemautomationslösning med stor potential och med en betydligt lägre kostnad än dagens befintliga lösningar. / The problem this study intended to answer was why home automation is not used in more homes. The results of a survey that was distributed could conclude that the cost of existing solutions available on the market today is not within the price range our respondents considered reasonable. The authors then evolved the problem and asked themselves whether home automation really need such a high cost as the existing solutions today. To illustrate this problem, the authors implemented a cost-effective solution where respondents' most popular features were in regard. The result was a home automation solution with great potential and with a significantly lower cost than today's existing solutions.

Under senare tid har det kommit många ensamkommande barn till Sverige då de flytt från bland annat krig som pågår i hemlandet. De ensamkommande barnen placeras i HVB-hem, där de erbjuds stöd och omvårdnad. Syftet med denna studie är att utifrån ett emotionellt perspektiv undersöka hur HVB personalen upplever sitt arbete, genom att undersöka hur personalen hanterar och påverkas av emotioner i sitt vardagliga arbete samt undersöka vilka emotionella regler det finns på arbetet. Detta kommer att utföras utifrån en kvalitativ metod, genom halvstrukturerade intervjuer med 4 integrationshandledare och 1 boendestödjare. Fokus kommer ligga på HVB personalens beskrivningar. Materialet från intervjuerna har sammanställts med empiri som jag kommer att tolka. Utifrån utvalda teorier kommer materialet att besvara studiens frågeställningar. De teorier som jag har använt mig främst av i studien är Goffmans teori om det Draugmatiska perspektivet, främre och bakre regionen, Arlie Hochschild teori om det emotionella arbetet samt människobehandlande organisationer och objekts- och subjektspositionen som diskuteras av sociologerna Markus Arvidson och Sara Johansson. Resultatet visar att HVB personalen intar en professionell roll samt hanterar och påverkas av emotioner i sitt arbete. Detta kan bero på de känsloregler som finns i arbetet och deras professionella roll som de intar. / In recent years there have been many unaccompanied children that have fled to Sweden because of the war that’s going on in their home country, for instance. The unaccompanied children are placed in HVB homes, where they are offered support and care. The aim of this study is from an emotional perspective. The study examines how the HVB staff is experiencing their work by exploring how the staff handles and gets affected by emotions in their everyday work and also examines the emotional rules at their workplace. This will be done based on qualitative approach, through semi-structured interviews with 4 integration supervisor and one housing supporter. The focus will be on HVB staffs descriptions. The material from the interviews has been compiled with empirical data that I will interpret, based on the selected theories of the material to answer the study questions. The theories that I have used mainly in the study are Goffman’s theory of the dramaturgical perspective and front- and back region. I have also used Arlie Hochschild´s theory of emotional workand the object and subject position discussed by Markus Arvidson and Sara Johansson. The result shows that the HVB staff occupies a professional role, handling and getting influenced by emotions in their work. This may be due to the emotional rules that exist at work and also because of the professional role they play.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilka funktioner dagboksberättandet i essäfilm skulle kunna fylla samt på vilket sätt dessa filmer reflekterar sin samtid. I uppsatsen kommer jag diskutera och identifiera olika funktioner med hjälp av relevant och teoretisk litteratur samt genom enstaka filmexempel. Om ny teknologi och tillgänglighet har öppnat upp gränserna för det privata och offentliga, kan essäfilmer, som för in det personliga och privata i det dokumentära, ses som ett uttryck för dessa uppluckrade gränsdragningar. Den digitala utvecklingen, vår samtid samt essäfilmens specifika möjligheter är områden som den här texten huvudsakligen berör.

Inhalation risks on human health for hazardous air pollutants emitted from MACT I petroleum refining industry were determined using EPA HEM-3 Program. Methodology included compiling vertical and fugitive emissions from 2002 National Emissions Inventory for sources inside two facilities in Louisiana, 'Motiva Norco' and 'Valero St. Charles' refineries. Six cases were modeled applying EPA criteria, where cancer risks are 'low' if the probability is. 1/1, 000, 000, and non-cancer risks are harmful when hazard quotient is > 1. It was demonstrated that fugitive emissions have more impact on human health than the verticals because of their significant portion of the total refining emissions. HAPs can cause moderate adverse effects in humans living nearby refineries, as 113 people resulted in high risk of respiratory problems with Valero emissions, 4571 people resulted in 'moderate' risk of getting cancer with Motiva emissions, 2702 people with Valero emissions, and 11, 282 people with both refineries' emissions.

Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap kring hur ett ökat processfokus kan förbättra avtalsuppföljning i offentlig sektor. Som metod valdes en kvalitativ flerfallstudie där tre kommuners uppföljningar av avtal rörande hem för vård och boende (HVB) för ungdomar studerades. Genom studien belystes den komplexitet som omgärdar uppföljning av vårdavtal inom offentlig verksamhet. Tidigare studier har även belyst den utsatthet som omringar placerade ungdomar och visat på behovet av att säkerställa kvalitet i den vård kommunerna avtalar om. Ett sätt att hantera denna komplexitet skulle kunna vara att tillämpa ett systemteoretiskt synsätt, med de värderingar, verktyg och arbetssätt som kännetecknar offensiv kvalitetsteknik. Studiens resultat visar att ett ökat processfokus med processledning som arbetsmetod skulle kunna fungera som ett stöd i ett fortsatt och fördjupat arbete med kvalitet avseende avtalsuppföljningsprocessen. / The aim of this study has been to contribute with knowledge regarding in what way a processorientation can improve the way public sector manage contracts. As a method a qualitative multicasestudy was used. Three municipalities, and the way they manage contracts with residential carehomes for children and young persons (HVB) was studied. The study showed a complex situation surrounding the carecontract management in public sector. As a way of handling this complex situation the municipalities would gain from using a systems thinking, with the values, tools and workmethods that characterizes Total Quality Management. With an increased processorientation using processmanagement as a tool, the municipalities could improve the quality in their process for managing contracts.