Syftet med studien var att synliggöra förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med föräldrasamverkan i praktiken samt få syn på förskollärares uppfattningar om vad som kännetecknar en god samverkan. Studien har en kvalitativ ansats där åtta förskollärare intervjuats för att få syn på deras uppfattningar om föräldrasamverkan. Studiens resultat visade att samtliga förskollärare anser att det är av vikt att ha en fungerande samverkan mellan hem och förskola. Den dagliga kommunikationen används för att skapa goda relationer för att främja föräldrars inflytande och delaktighet. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att det finns svårigheter i arbetet med föräldrasamverkan, främst svårigheter med kommunikationen och föräldrars engagemang och förståelse för samverkan. Dock beskrivs föräldrasamverkan som ett område som behöver arbetas med samt utvecklas, för att få alla föräldrar delaktiga i verksamheten.

The purpose of this study was to find out how the HVB staff is working to integrate the unaccompanied children into Swedish society, and it was also about to find out the challenges they encounter at work. The study has been based on a qualitative study, where four people from four different HVB-homes have been interviewed. The material has been analyzed in the next chapter of this study, by using various theories that are appropriate, Esser and Elwer’s theories of internal integration and assimilation and Luhmann’s theory of the system theoretical perspective that deals with two important concepts such as exclusion and inclusion. The results of the study shows that those various HVB-homes have the same strategies when it comes to integrating unaccompanied children in the society. The HVB staff considered that the children's integration took place through various factors such as school and sports activities, the most important key to integration is the staff who is working at HVB homes because these people have the primary goal of helping unaccompanied children. The HVB staff used strategies and techniques to inform and learn the most important aspects of what standards and values must be followed in Swedish society. / Syftet med undersökningen i denna studie var att få fram hur HVB-personalen arbetar med att integrera ensamkommande barn i det svenska samhället samt vilka utmaningar de stöter på dagligen. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ studie där fyra personer från fyra olika boenden har intervjuats. I nästkommande kapitlet har materialet analyserats med hjälp av olika teorier som var lämpliga, Esser och Elwerts teorier om den interna integrationen samt assimilation och Luhmanns teori om det systemteoretiska perspektivet som behandlar två viktiga begrepp som exkludering och inkludering. Slutresultatet i studien påvisar att de olika HVB-hemmen har i stort sätt samma strategier när det kommer till att integrera ensamkommande barn i samhället. Enligt HVB-personalen skedde barnens integration genom olika faktorer såsom skola och idrottsverksamheter, dock är den viktigaste nyckeln till integration personer som arbetar på HVB-hem eftersom att dessa personer har som huvudsakligt mål att hjälpa stödja ensamkommande barn. Strategier och tekniker som personalen på HVB-hem använde var att informera och lära ut de viktigaste aspekterna, vad gäller vilka normer och värderingar som måste efterföljas i det svenska samhället.

This thesis focuses on a group of towels from the textile design program Linnelinjen (''the Linen-line'') from 1955. Linnelinjen was a collaboration between the department store Nordiska Kompaniet and the textile manufacturer Almedahl-Dalsjöfors. The first collection, renowned as a modern version of the traditional stock of linen, was created by textile designers Astrid Sampe and Marianne Nilson. The thesis is divided into three main parts. Firstly, through archive studies, the towel collection of Linnelinjen 1955 is mapped and described. This basic research throws new light on Linnelinjen, by emphasizing less known products in the collection. Secondly, the towel design is analysed to reveal in what aspects it can be considered modern. Through this analysis, the modern traits of the towel design are found to be connected to the towels' transformation from anonymous household articles to unique design products. Finally, the symbolic function of the towels in the modern home and household is analysed. The line of argument in this last part is based on the concept of myth, as used in the design theory of Adrian Forty. It illustrates how the modern Linnelinjen towels, thanks to their specific field of application, may reconcile the vision of the home as a haven of rest with the conflicting reality of household work.

A number of studies have been published concerning preschool teachers’ child perspectives. Over the past 50 years the construction of the preschool child in Swedish preschool policy documents have deve­loped from mainly depicting a dependent, immature, becoming child to a more rational, competent, being child. But what about the guardians’ child perspectives? Have they changed in a similar way? The aim of this study is to add to the understanding of the preschool-home cooperation, through exami­ning guardians’ constructions of the preschool child and how the constructions may influence their needs and expectations of what preschools have to offer. The method used to obtain data for analysis was qualitative interviews. Five guardians were interviewed and the audiotapes transcribed verbatim. Both audio and text were studied multiple times to discern pat-terns, expressions that could be interpreted as representing specific constructions of the preschool child. The theoretical framework for the study is social constructionism. In short, social constructionism is part of the post modern movement that unites in its’ critique of universal truths. Instead, knowledge is looked upon as constructed in a specific context, such as time and culture. In this study this means a belief in that there is no one, universal child but a number of views of what children are. The data was analyzed through different accepted constructions of children. The results showed four different constructions of the preschool child that could be interpreted from the interviews; the unchangeable, the curious knowledger, the social and the playing. In terms of needs and expectations, the guardians are likely to have very different views of what preschools should offer de­pending on which construction they express. Many of the quotes depict the child as a primarily social being, which is coherent with previous research on guardians’ views of preschool. The results of the study implicates that guardians come to the preschool context with a wide range of different constructions of what a preschool child is and what it needs. There is, at least in theory, often a gap between the perceived child that preschool is made for by policy documents and teachers and the percieved child by the guardians. To ensure that the cooperation between preschool and families works as good as possible, professionals in preschool need to be humble to this fact and understand that the different expectations and demands we experience from guardians are rooted in more than plain opinions and whimsicality. Namely, a firm belief in what is best for the children.

No description available.

The main purpose of this study is to research about how the staff at a residental care home strives to make the unaccompanied youths feel like they are a part of the society in Sweden. The purpose is also to explain how the staff at the care home legitimises their integrating actions. To accomplish the purpose, a qualitative approach was made; four staffs and three youths were interviewed at a care home in the southern part of Sweden. The theoretical approach were: social integration and social exclusion. The theoretical concepts in this study were: rules, norms, social norms and moral norms. The findings of this study was that the staff, mentors and the guardians of the youths were people that helped them understand the ”new” society by teaching them the mutual norms, values and attitudes in the society. The norms, rules and routines that were taught at the care home, were interpreted as social and moral norms that sets the framework of a ”correct behavior” in a given situation. To make the system of norms appear as legitimate to the youths, the staff explained why the norms are important to internalize as well as explaining what could happen if you would go against them. In this way, the youths corrected their behavior in relation to what the staff mediated and to what they thought was important themselves. To understand how the society works, including learning the norms, values and behaviours, were according to the staff a way for the youths to create a good start into the Swedish society.

Vårt syfte var att undersöka förskollärares erfarenheter av samverkan i vardagskontakten på förskolan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Samverkansuppdraget fyller en stor funktion i förskollärarens yrkesroll och det är därför av stor vikt att kommunikationen mellan förskollärare och vårdnadshavare fungerar för att kunna uppnå en god samverkan mellan förskola och hem. För att nå vårt syfte använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som metod. Vi har intervjuat sju förskollärare som arbetar på tre olika förskolor i södra Sverige. För att ta reda på deras erfarenheter kring samverkan i vardagskontakten med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Resultatet analyserades utifrån teorier om samtal och kommunikation samt dragit slutsatser som vi diskuterat i relation till tidigare forskning på området. Slutsatsen av vårt resultat var att samverkan i den dagliga kontakten oftast sker vid hämtning och lämning. Samt att kommunikation är grunden till en fungerande samverkan där vårdnadshavarna ges delaktighet och inflytande. En god samverkan med vårdnadshavarna uppnås genom förskollärare som har ett professionellt förhållningssätt och bemötande där begrepp som förståelse, lyhördhet och tydlighet är högst betydelsefulla i yrkesrollen. I samverkan med vårdnadshavarna med annat modersmål än svenska anser förskollärarna att trygghet är en viktig grund för att samverkan ska fungera och flera olika hjälpmedel anses som nödvändiga för att kommunikationen mellan förskola och hem ska kunna fungera på bästa sätt.

De flesta äldre vill bo kvar i sina hem så länge de kan(Kärnekull 2011, 31). Men många tvingas till slut att flytta eftersom det blir omöjligt att bo kvar i hemmet. Den fysiska hemmiljön blir ofta ett hinder för de äldre att utföra vardagliga aktiviteter.(Abrahamsson och Nord 2012, 121) Syftet med studien är att visa om det är möjligt att anpassa ett bostadshus från 50-talet och göra det tillgängligt åt en äldre människa med funktionsnedsättning, som även ska fungera generellt för alla och utan att förstöra husets värden och karaktär. Syftet är också att undersöka och diskutera vilka för- och nackdelar de olika boendena för äldre har. Arbetet består av en litteraturstudie och ett designförslag. Litteraturmaterialet beskriver olika boende för äldre, hur boende anpassa till äldre och hur äldre personer egentligen vill bo. Objektet för designförslaget för en ombyggnation är ett 50-tals hus på Dahlsgatan i Gällivare. Designförslaget visar att det går att bygga om ett hus så att det är väl anpassat och tillgängligt för en äldre person och att huset efter ombyggnad även kan fungera generellt för alla utan att husets karaktär och värde har påverkats negativt.

The research focused on examining the interplay between innovations in information and communication technology (ICT) in three different micro-level settings with broader development processes within the emerging global economy of Mozambique. There is a great deal of concern among different national governments, international and national agencies about the role of ICT in development. The question often asked is how we can understand the contribution of ICT initiatives to the socio-economic development of a country. This research was conducted as follows. First of all, the nature of the problem was analysed from four points of view: globalisation, focusing on the global-local debate, discourses around development, transfer of ICT-based innovations to developing countries and the relationship between IS/ICT and organisational change in the context of a developing country. Secondly, a literature survey was undertaken to discuss these issues. The results of the literature survey guided the empirical research undertaken in two organisations and one rural community in Mozambique. Thirdly, the results of the empirical work were analysed with regard to the four perspectives discussed earlier. The research objective required the development of a framework for understanding the process of the adoption and use of ICT-based initiatives for development. Theories such as Actor-Network Theory, the Human Environment Model and Structuration Theory form the basis of a framework that was constructed using the results of the fieldwork. The framework is composed of three levels of analysis: the micro-level analyses the ICT-related initiatives by using the sociology of the translation process from an ANT perspective and by applying the due process model. The meso-level examines the social context within which the ICT-related initiatives are implemented. For this purpose the human environment model (HEM) is used. Finally, the macro-level attempts to describe the interaction between the ICT-related initiatives and socio-economic development. This part of the framework is addressed by the application of the structuration theory and concepts related to sustainable development. The proposed framework can be used as an analytical tool to guide the analysis of the process of implementation of ICT-based initiatives in organisations and communities, and can also be applied as a normative tool to support the process of introducing a new ICT-based initiative in organisations or communities, especially within the context of developing countries. The author argues that the use of this framework can enhance the likelihood of achieving institutionalisation of an ICT-based initiative within a particular organisational setting. Appendices mostly in Portuguese. / Dissertation (PhD (Information Technology))--University of Pretoria, 2004. / Informatics / unrestricted

Syftet med denna studie är att undersöka hur boendepersonal på Hvb-hem (hem för vård och boende) arbetar för att integrera ensamkommande barn i samhället. För att få information till studien har vi intervjuat sju personer som arbetar på olika Hvb-hem. Vi har ställt frågor kring integrationsprocessen, hur de arbetar, vad de ser som hinder och möjligheter och vilka effekterna är av den långa asylprocessen. Informanterna definierar integration ganska liknande, de belyser framförallt vikten av integration på samhällsnivå. Vårt resultat visade att barnens mående blir negativt påverkat av den långa asylprocessen. Deras dåliga mående påverkar deras motivation till att integreras, de går inte till exempel inte till skolan, vilket alla informanter anser är en viktig faktor i deras integrationsprocess. Det är inte enbart barnen som påverkas, även boendepersonalen och deras arbete. De kan inte arbeta med integrationsprocessen då de måste ta hänsyn till barnens mående, deras fokus i arbetet ändras. Nu handlar arbetet istället om att ta hand om och motivera barnen. / The aim of this study is to examine how the staff accommodation at Hvb-homes (home for care and accommodation) work to integrate unaccompanied children in the society. To get the information to the study we have interviewed seven people that work at different Hvb-homes. We asked them questions concerning the integration process, how they work with it, what they see as difficulties and possibilities and the effects of the long asylum process. The informers defined integration quite similar, they illuminated the importance of integration at societal level. We found that the children's well-being is negatively affected by the long asylum process. Their bad well-being affect their motivation to integrate, they do not go to school for example, which all informers consider an important factor in their integration process. It is not only the children that are affected, also the staff accommodation and their work is. They can no longer work with the integration process, they have to respect the children's well-being, and their focus in their work have to change. Now it is all about taking care and motivate the children.