Titel:Folkbibliotekens läsecirklar för ungdomar: HBTQ-representation i litteraturvalet.Författare:Elin NordqvistInstitution:Sociologiska institutionen Handledare: Jonas LindahlFärdigställd:2020Sammanfattning:Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken grad som litteratur med centralt HBTQ-innehåll inkluderas i den litteratur som läses i läsecirklar för ungdomar.Totalt ingick 13 stycken bibliotek från 8 av Sveriges län i studien. Vidare syftade uppsatsen på att utröna huruvida  det  fanns någon  relationmellan  den  grupp  som  valde titlarna  och förekomsten  avHBTQ-litteratur.Det  förs  även  en diskussion  angåendeeventuella för-och  nackdelarsom  finnsberoende på vilkasom väljerlitteraturen som ingår i läsecirklarna. Slutligen    undersöktes    även vilka    HBTQ-personer    som representerades i litteraturen.Undersökningen    utfördes    genom    att    litteraturlistor    från läsecirklar för ungdomar under perioden 2018-2019 analyserades med  hjälp  av  LIBRIS  ämnesord  och  bokbloggar,  förlagens-och/eller författarnas hemsidor och Goodreads användarbaserade digitala bokhylla för att söka utröna huruvida titlarna innehöll ett centralt HBTQ-tema.Av  totalt  146  titlar  var  det  17 stycken(11,64  %)som  innehöll HBTQ-relaterade  ämnen,  och  dessa  var  ojämnt  fördelade  på  9 stycken  bibliotek.  Av  dessa  var  det  majoriteten  som  skildrade olika  former  av  homosexualitet.Flest  andel  titlar  med  HBTQ-innehåll  fanns  när  deltagarna  själva  valde  (13,33  %),  och  minst HBTQ-inkluderade var det när bibliotekarierna på egen hand stod för litteraturvalet (7,14 %).

Denna studie utreder vilka skönlitterära verk svensklärare arbetar med i svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet är att urskilja huruvida de litterära verken möjliggör identifiering med karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. För att uppnå ovanstående har studien undersökt hur karaktärer i utvalda verk framställer kön, könsidentitet och könsroller samt hur heteronormativiteten upprätthålls och utmanas. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ metod för att uppnå det formulerade syftet. Den kvantitativa metoden består av en materialinsamling av klassuppsättningar med de mest frekvent lånade verken, av svensklärare, på fyra kommunala gymnasieskolor. Därefter har ett urval gjorts, där sex romaner som var bland de mest frekvent lånade samt förekommande verken på skolornas listor, analyserats. Urvalet av romanerna föranledde det kvalitativa tillvägagångssättet. Romanerna analyserades genom så kallade queera läsningar, ursprunget från queerteori, i kombination med närläsning och textsamtal. Resultatet visar att de flesta av karaktärerna i de analyserade romanerna framställs som heterosexuella personer som innehar stereotypiska egenskaper. Traditionella könsroller upprätthålls men utmanas till viss del i vissa böcker. Heteronormativiteten befästs som det normala och det som utmanar normen stigmatiseras på olika sätt. De analyserade verken möjliggör, från ytan, inte någon identifiering av karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. Genom den queera läsningen synliggörs däremot vissa luckor i de litterära verken som erbjuder andra alternativ framför heteronormativiteten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur genus representeras i två stycken vanligt använda SO–läromedel avsedda för elever i årskurs F-3. Syftet har också varit att undersöka om det har skett förändringar på hur nya SO-läromedel framställer kön och genus vilket har diskuteras i relation till den tidigare forskning som gjorts. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är: ”Hur framställs kön genus i text och bild?” och ”Vilka förändringar gällande kön och genus går att se i SO-läromedel som har utgivits i samband med den nya läroplanen?”Forskning har visat på att olika typer av läromedel kan ge och skapa föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Som blivande lärare med fördjupning i de samhällsorienterade ämnena, där genus och jämställdhet främst skall behandlas, fann jag det därför ytterst viktigt att analysera SO–läromedel ur ett genusperspektiv.En kvalitativ text- och bildanalys har använts som metod för att kunna analysera de två läromedlen. De teorier som har använts har sin utgångspunkt i Yvonne Hirdmans (2001) genusteori som menar att det finns en isärhållning och hierarki mellan män och kvinnor. Fanny Ambjörnsson (2006) och Don Kulick (2005) har gjort en tolkning av queerteori. Utifrån denna teori kunde jag studera om läromedlen genomsyras av en heteronormativitet. Min analys visar på att det skett en positiv utveckling gällande hur genus framställs i läromedel. I de läromedel som har analyserats råder det dock fortfarande en viss genusordning. Denna genusordning visar på att mannen ses som människa medan kvinnan är underordnad. Min analys visar också att läromedlen genomsyras av en heteronormativitet och att det heterosexuella är normen. Andra sexualiteter får en mycket liten plats eller osynliggörs helt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kön, genus och sexualitet framställs i förlaget Olikasbarnböcker som ingår i vad förlaget kallar Pridepaketet. Tidigare forskning har visat att barnböckerbåde upprätthåller och avviker från rådande normer kring kön, genus och sexualitet och att vuxnai större grad än barn följer genuskodade mönster i karaktärsskildringarna. Genom enbilderboksanalys och med ett queerteoretiskt perspektiv har studien undersökt på vilka sättbarnböckerna i förlaget Olikas pridepaket bryter och upprätthåller normer kring kön, genus ochsexualitet. Analysen är gjord på två bilderböcker och en pekbok ur Olikas pridepaket för barnmellan 0-3 år. Resultatet visar på att pridepaketet följer ett mönster där bara mammor kan ses vararepresenterade i böckerna och inga pappor. Ett annat mönster som upptäckts i studien är atthomosexualitet normaliseras i texten men att mammornas sexualitet kan ha påverkat hur kvinnornaframställs i bilderna. Studien visar också att de studerade barnböckerna kan ses framställasamkönade förhållanden som en parrelation vilket kan kopplas till normen om att leva i entvåsamhet; som är en del utav heteronormativiteten. Barnen i pridepaketets böcker framställs docksom mindre tydligt könade än de vuxna karaktärerna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka pedagogiska metoder verksamma idrottslärare använder sig utav för att integrera normkritiskt förhållningssätt i sin idrott och hälsa-undervisning. Fortsättningsvis är syftet ävem att granska den grad av medvetenhet respondenterna har om samt upplevelser av heteronormativitet, och hur de kan bearbetas och hanteras med hjälp av queerteorin. Forskningen vilar på queerteorin som belyser normer som berör sexualitet, identitet, genus och makt. Queerteorin centrala område är även att analysera och problematisera normaliseringsprocessen av normer i sociala, kulturella och historiska kontexter som existerar inom de heteronormativa ramarna. Jag använde mig utav kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form. De som blev intervjuade var verksamma legitimerade idrottslärare, en av respondenterna undervisar för årskurs 1–6 och resterande fyra respondenter arbetar för årskurs 7–9. Resultatet visar att respondenterna anser att de integrerar normkritiskt förhållningssätt i sin idrott och hälsa-undervisning, men att den i någon utsträckning kan förändras och förbättras. Resultatet visar även att respektive respondent har upplevelser av heteronormativitet, som har orsakat ett visst händelseförlopp eller scenario över tid. Slutsatsen är att queerteorin kan vara användbart som normkritiskt verktyg och fundament till att konkretisera och problematisera de normer som kan orsaka spänningar, intriger och utanförskap. / The purpose of this study is to investigate which pedagogical methods physical education teachers use to integrate norm-critical approaches into their physical education. Furthermore, the purpose is also to examine the degree of awareness the respondents have about and experiences of heteronormativity, and how they can be processed and handled with the help of the queer theory. The research rests on the queer theory that highlights norms that affect sexuality, identity, gender and power. Queer theory does also analyze and problematize the normalization process of norms in social, cultural and historical contexts that exist within the heteronormative framework. I used6qualitative interviews in semi-structured form. Those who were interviewed were active licensed sports teachers, one of the respondents teaching for grades 1-6 and the remaining four respondents working for grade 7–9. The result shows that the respondents believe that they integrate norm-critical approaches into their sport and health education, but that it can to some extent be changed and improved. The result also shows that each respondent has experiences of heteronormativity, which has caused a certain sequence of events or scenario over time. The conclusion is that queer theory can be useful as a norm-critical tool and foundation for concretizing and problematizing the norms that can cause tension, intrigue and exclusion.

En betydelsefull effekt av förskollärares val av böcker för barn är att en bok förmedlar normer till barn. Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur bild och text framställer normer i normbrytande bilderböcker. Våra frågeställningar behandlar på vilket sätt heteronormativitet och vithet framställs i bilderböckerna samt vad förmänskligade djur gör med normbrytande framställningar i bilderböckerna. Vi har studerat fem stycken utvalda bilderböcker som bryter mot normer med visuell textanalys som metod. Som teoretiskt perspektiv har vi använt socialkonstruktivism, att samhället är social konstruerat i människors samspel med varandra och de analytiska begreppen är vithet och heteronormativitet.Resultatet av heteronormen i bilderböckerna visade sig ha en modern syn och flera olika familjekonstellationer framställdes. Angående vithet syntes det att trots goda intentioner till att bryta normer bidrog det till att normer om vithet förstärktes. Förmänskligande djur möjliggör att fler barn kan känna igen sig i bilderböckerna samt att det kan vara enklare att ta upp känsliga och obehagliga ämnen med karaktärer av djur. Det blir svårt att dra en generell slutsats av framställningen med förmänskligade djur då det är handlingen i boken som är avgörande. Beroende av bilderbokens ämne är det ibland mer fördelaktigt med framställning av mänskliga karaktärer och ibland med djur.

Bakgrund: Litteraturgenomgången visar att samhället genomsyras av heteronormativitet. Kunskapsbrister finns i utbildningarna inom sjukvården och i den kliniska verksamheten om möten med HBTQ- personer. En kunskapslucka kan identifieras om hur möten skapas mellan sjuksköterskor och HBTQ- personer på en akutmottagning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur legitimerade sjuksköterskor på en akutmottagning möter HBTQ- personer. Metod: Deskriptiv empirisk studie med kvalitativ ansats, interaktiva samtalsintervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor genomfördes och analyserades med modifierad innehållsanalys, editing analysis style. Resultat: Ur analysen utkristalliserades fyra kategorier: spirande genuserfarenhet, en krävande men öppen arbetsmiljö, tvetydig relation och god och värdig vård. Slutsats: Analysfynden från interaktiva samtalsintervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor på en akutmottagning förklarades med begrepp ur queerteorin. Trots att den spirande genuserfarenheten hämmas av den förhärskande heteronormativiteten och kunskapsbristen om kön, genus och sexualitet bidrar till tvetydigheten hos sjuksköterskorna på akutmottagningen, skapas det, även under rådande förutsättningar, möten inom vilka HBTQ- personer ges en god och värdig vård. / Background: The literature review shows that society is permeated by heteronormativity. Knowledge gaps in education programs in health care and in clinical practice concerning encounters with LGBTQ people. A knowledge gap can be identified on how encounters are created between nurses and LGBTQ people in an emergency department. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses in a hospital emergency department encounter LGBTQ- people. Method: Descriptive empirical study with qualitative approach, interactive conversation interviews with six registered nurses was conducted and analyzed with modified content analysis, editing analysis style. Results: From the analysis emerged four categories: emerging gender experience, a demanding but open work environment, the ambivalent pair and good and dignified care. Conclusion: The findings from interactive conversation interviews with six registered nurses in an emergency department were explained with concepts of queer theory. Despite the emerging gender experience is hampered by the dominant heteronormativity and lack of knowledge concerning sex, gender and sexuality contributes to the ambiguity of the nurses in the emergency department, even under present conditions, encounters are created with LGBTQ people, in which they are given a good and dignified care.

Bakgrund: Vårdpersonal behöver kunskap och förståelse för vårdtagarens livsvärld för att kunna ge ett gott bemötande. En aspekt av en människas livsvärld är dennes sexuella läggning. Idag är diskriminering på grund sexuell läggning olagligt i Sverige. Upprätthållandet av detta försvåras dock av att heterosexualitet är den rådande normen vilket leder till att homosexualitet utgör ett normbrott. Dessa normer föreligger även inom hälso- och sjukvården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva homosexuella vårdtagares upplevelse av bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på tio kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonal brister i sitt bemötande av homosexuella vårdtagare. Bemötandet av de homosexuella vårdtagarna var heteronormativt. Vårdtagarna kände sig inte sedda som de personer de är samt upplevde att vårdpersonalen saknade kunskap om homosexuellas hälsosituation och livsvärld. Det upplevdes som ett risktagande att delge vårdpersonalen sin sexuella läggning. Slutsats: Heteronormen påverkade vårdgivarens syn på homosexuella vårdtagare. Vårdtagare antogs vara heterosexuella och kände sig därför osynliggjorda och marginaliserade. För att kunna skapa förutsättningar för ett fullgott bemötande behövs ökad kunskap och medvetenhet inom vården. / Background: In encountering patients, an understanding of the patients world view is necessary for the health care professional to provide good care. A basic aspect of a person‟s view of the world is sexual orientation. Discrimination based on sexuality is illegal in Sweden. The maintenance of this law is obstructed by the fact that heterosexuality is the current norm leading to homosexuality being in violation of this norm. These norms are also present in the health care system. Aim: The aim of this study was to describe homosexual patients‟ experience of encounters with health care professionals. Method: This literature study was based on ten qualitative studies. Results: Findings showed that patients experienced that the health care professionals were inadequate in their treatment of homosexual patients. Patients felt that they weren‟t seen and treated as their true self, the treatment was heteronormative and health care professionals lacked specific knowledge of their situation. It was expressed that to disclose their sexual orientation was perceived as a risk. Conclusion: Homosexual patients felt that heteronormativity influenced health professionals and how they perceived the patients. Patients were assumed to be heterosexual and therefore felt invisible and marginalized.

In Sweden there are several laws about non-discrimination, but statistics shows that people are getting discriminated anyway. This discrimination could be a result of power dynamics and opressing norms. Since school is a reflection of society itself, we have decided to focus this research overview on which aspects the research brings up about challenging oppressing norms about gender identity and sexuality in schools. The articles which conduct the base of this overview were found on different databases with different search words. Choices were made through criterias about them having to be school-based studies and concern gender identities and/or sexuality. The result highlights three themes that were brought to light in the articles that were studied. Why norms can and should be challenged in teaching, how this can be done and who is supposed to do it. It also brings up a critical perspective. The conclusion shows how schools are institutions where norms are being produced and reproduced, and therefore there is also a possibility to challenge them in different ways. This can be done in various ways, but mostly it is about using the opportunities that are given through teaching and using an inclusive language. The teacher has an important role in this work, and therefore teacher education has an integral part to make sure teachers are doing the work the way it should be done.

Ett av skolans uppdrag är att lära elever att kritiskt granska könsmönster och begränsande normer. Elever i högstadiet formar sina identiteter och påverkas av vad de ser och hör i olika typer av skolmaterial. Det gör det relevant att undersöka hur genus och relationer uttrycks i läromedel. Syftet med studien är att undersöka hur manligt och kvinnligt uttrycks i ett urval läroböcker i moderna språk och hur dessa uttryck etablerar, reproducerar och/eller utmanar normer. Det teoretiska ramverket handlar om genus och förståelsen av kön som en social konstruktion. I analysen används framför allt ett queerteoretiskt perspektiv och som komplement objektifieringsteorin. Den kvalitativa analysen av läroböckernas texter och bilder är inspirerad av kritisk diskursanalys och genom att studera hur kvinnligt och manligt och relationer mellan människor skildras samt uppmärksamma det som inte finns med i materialet tolkar jag vilka normer som framträder och utmanas. Slutsatserna av analysen är att det finns en större mångfald och mindre stereotyp gestaltning av kvinnligt och manligt i det nyaste materialet men även detta är präglat av heteronormativitet och endast på ett ställe i finns ett uttalat exempel på en samkönad relation. Icke heterosexuella relationer och alternativa familjebildningar lyser med sin frånvaro. I mina tolkningar ser jag heller ingen uttalad representation av könsövergripande identiteter. Studien synliggör just frågan kring representation och dess betydelse för ungdomars identifikation med innehållet. Genom att synliggöra hur genus och relationer framställs i läroböckerna och hur heteronormen upprätthålls i materialet finns en förhoppning om en ökad förståelse för behovet av kritisk granskning av läroböcker samt normkritiska diskussioner mellan elever och lärare.