Förhållandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jämföra modern gnosticism och New Age utifrån några valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som användes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns både likheter och skillnader. Den största likheten kan sägas bestå av att båda fenomenen är individcentrerade. Den främsta auktoriteten finns inom människan. En annan likhet är att båda rörelserna har en oppositionell karaktär. På det andliga planet är man mot den etablerade, institutionaliserade och hierarkiska formen av religion. Den största skillnaden mellan de båda handlar om två närliggande existentiella frågor som verkar vara förbehållet modern gnosticism. Det handlar om människan som en främling inför tillvaron, och hennes utkastade tillstånd i denna världen.

Studien berör socialt arbete bland muslimer utifrån exemplet Abu Nur som är en större moské i norra Damaskus. En särskild fördjupning har gjorts av verksamheten kring yatiim, barn vars far har dött, som i studien benämns som de faderslösa barnen. Studiens frågeställningar är: Vilka målgrupper riktas det sociala arbetet mot? Hur bedrivs det sociala arbetet? Vilka religiösa erfarenheter påverkar det sociala arbetets utformning? Studien är en etnografisk fallstudie på kvalitativ grund där informationen baseras på intervjuer och deltatagande observation som insamlats under en 7-veckorsperiod hösten 2007. Studien betraktas som grundforskning och resultatet presenteras i deskriptiv form. Abu Nur representerar ett specifikt andligt budskap utformat av den numera avlidne Shejk Ahmad Kuftaro som utarbetade en modern islamtolkning med stöd av den sufiska traditionen. Abu Nur bedriver verksamheter främst inom dawa, utbildning samt socialt arbete. Det sociala arbetet sker genom Ansar som är en av landets största välgörenhetsorganisationer. Ansar bedriver ett omfattande och strukturerat socialt arbete som erbjuder behövande människor stöd inom många livsområden. De målgrupper som Ansars sociala arbete riktas mot är främst studenter, fattiga och faderslösa barn. Majoriteten av dem som erhåller stöd är kvinnor och barn. Målgrupperna tillkommer i ett samspel mellan mänskliga behov, donatorers intentioner, myndigheternas riktlinjer och Abu Nurs egna intentioner och möjligheter att realisera sociala projekt. Studien visar att det finns en stark koppling mellan det sociala arbetet som Ansar bedriver och den andliga tradition Abu Nur representerar. Stödet till studenterna är främst riktat mot kursavgifterna men ger också en mindre grupp studenter möjlighet till kost och logi för en låg kostnad. Stödet till de fattiga utgörs främst av ekonomiskt stöd men även annan form av materiellt stöd samt viss utbildning erbjuds. Verksamheten kring de faderslösa barnen är indelad i två sektioner. Den externa sektionen erbjuder stöd till 1800 barn som bor hemma hos sina mödrar eller släktingar. Man har utarbetat ett program vilket erbjuder de faderslösa barnen stöd inom flera livsområden som kontant ekonomiskt stöd, mat, kläder, hälsovård, föräldrastöd, utbildningsstöd, fritidsaktiviteter samt stöd i social interaktion och inre utveckling. Delar av stödet förmedlas genom en veckobaserad gruppverksamhet för barn och mödrar. Den andra sektionen består av ett barnhem, Dar ar-rahme, för 150 flickor i åldern 4-13 år. Dar ar-rahme är ett nystartat barnhem vars sociala struktur baseras på ett lägenhetssystem, inspirerat av SOS-barnbyar, i syfte att eftersträva en familjekänsla. Barnen är fördelade på 12 lägenheter där en personal i varje lägenhet lever med barnen under medlevarskap. Dar ar-rahme erbjuder barnen stöd inom motsvarande områden som den externa sektionen men är mer heltäckande. Kärlek som faktor i behandlingsarbetet var ett påfallande inslag i bägge sektionernas arbete med de faderslösa barnen och deras mödrar. Inom bägge verksamheter så eftersträvade man att bemöta barnen med kärlek bl.a. med stöd av hadithen om att smeka det faderslösa barnets huvud. Kunskapsförmedling är ett annat viktigt behandlingsinslag för de faderslösa barnen där de dels får stöd i skolarbetet men också i social interaktion som inre utveckling. Att bidra till samhällsutveckling är ett genomgående inslag i Abu Nurs verksamhet i stort och återspeglas även i det sociala arbetet. Tydligast kommer det till uttryck i verksamheten på Dar ar-rahme där man bär visionen att det framgångsrika samhället kan byggas genom de faderslösa barnen. / موجز الدراسة تتطرق هذه الدراسة إلى العمل الاجتماعي بين المسلمين متمثلا بمسجد أبو النور , و هو مسجد كبير يقع في شمال دمشق. و قد تم إجراء بحث معمق عن النشاطات المتعلقة بالأيتام, و التي أطلقت عليهم هذه الدراسة ب ”الأطفال فاقدي الآباء”. و تناقش هذه الدراسة الأسئلة التالية: ما هي الفئات التي يتوجه إليها العمل الاجتماعي؟ و كيف يدار هذا العمل؟ و ماهي المنطلقات الدينية التي يرتكز عليها هذا العمل ؟ هذه الدراسة عبارة عن بحث إثنوغرافي ثقافي. قد تم جمع المعلومات فيه عن طريق المقابلات والملاحظات خلال المشاركة العملية في النشاطات خلال رحلة 7 أسابيع في خريف عام 2007. و تعتبر هذه الدراسة كمبحث أولي , و يتم رواية ما توصل إليه من نتائج يمثل مسجد أبو النور رسالة روحية مميزة أرسى دعائمها الشيخ الراحل أحمد كفتارو الذي ابتكر تفسير حداثي للإسلام معتمداً على الطريقة الصوفية. و يشرف مسجد أبو النور على عدد من النشاطات أهمها في مجال الدعوة , و التعليم , بالإضافة إلى الرعاية الاجتماعية من خلال منظمة الأنصار الخيرية. و منظمة الأنصار الخيرية واحدة من أكبر المنظمات الخيرية الموجودة في البلد , و تدير نشاط خيري مكثف و منظم لتقديم الدعم و المساعدة على مختلف أشكالها للفئات المحتاجة. ويشكل الطلاب , و الفقراء, و الأطفال فاقدي الآباء الفئات الرئيسية التي يتوجه عمل الانصار الاجتماعي إليها. و القسم الأعظم من الذين يتلقون الدعم هم النساء و الأطفال. و يتم فرز هذه الفئات و تقديم المساعدة لها بالتنسيق بين الحاجات الإنسانية , و نوايا المتبرعين, و الجهات الحكومية , و إمكانيات مسجد أبو النور و خططه لتنفيذ العمل الاجتماعي. و تظهر هذه الدراسة الصلة الوثيقة بين العمل الاجتماعي الذي تديره جمعية الأنصار الخيرية و التيار الروحي الذي يمثله مسجد أبو النور و يقدم الدعم للطلاب بشكل عام عن طريق تخفيض تكلفة الدراسة , و لكن هناك مجموعة أقل من الطلاب يمكنها الحصول على السكن و المعيشة بأسعار مخفضة. و تتلقى شريحة الفقراء الدعم و المساعدة المالية بشكل رئيسي و يتعدى الدعم إلى مناح أخرى أيضاً مثل الدعم الدراسي. و يقسم العمل الأجتماعي المتوجه نحو الأطفال فاقدي الآباء إلى قسمين: 1ـ قسم خارجي : و تقدم من خلاله المساعدة إلى 1800 طفل يعيشون في كنف أمهاتهم أو الأقارب. و تشمل المساعدة شتى احتياجات الحياة المختلفة عن طريق برنامج منظم يشمل المساعدة المالية, و الطعام, و الملابس , و الصحة , و مساعدة أولياء الأمور, و الدعم الدراسي , و نشاطات أوقات الفراغ, و بالإضافة إلى المساعدة في الاندماج و التفاعل الاجتماعي, و زيادة الثقة في النفس. و يتم إدارة مجموعة عمل أسبوعية لإيصال الدعم إلى مستحقيه. 2ـ ميتم ”دار الرحمة”: و تعيش فيه 150 طفلة تتراوح أعمارهن بين 4 و 13 عام. و دار الرحمة عبارة عن ميتم شيد حديثا , و يحاكي بناءه الاجتماعي نظام الشقق المستوحى من قرى الأطفال إس أو إس , و يهدف إلى خلق جو أسري. و تتوزع الطفلات على 12 شقة حيث تتواجد مشرفة في كل شقة تعيش مع الطفلات بشكل متواصل . و يقدم دار الرحمة دعم مماثل للقسم الخارجي , و لكن بشكل أكثف و أشمل. و يعتبر الحب عامل مهم و ملاحظ في التعامل في كلي القسمين مع الأطفال فاقدي الآباء و أولياء أمورهم. و يتم السعي في ورشات العمل إلى معاملة الأطفال بمحبة و ود مستلهمين الأحاديث النبوية التي تحث على الإحسان إلى الأطفال فاقدي الآباء. و تعتبر التوعية العلمية عنصر مهم آخر في التعامل مع الأطفال فاقدي الآباء, حيث لا يقتصر الدعم على المساعدة في الواجبات الدراسية بل يتعداه إلى التفاعل الاجتماعي لتكوين الشخصية و رفع الروح المعنوية. و تعتبر المساهمة في تطوير المجتمع الهدف الرئيسي في ورشات عمل أبو النور و ينعكس ذلك في العمل الأجتماعي. وهذا يتجلى بوضوح من خلال العمل في دار الرحمة حيث يحمل القائمون على العمل هناك الرؤية أن بإمكان الأطفال فاقدي الآباء بناء مجتمع ناجح.

This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos. This helps shedding light on Jung’s manner of writing in his texts on analytical psychology. The assignment includes an understanding of colours as understood by Goethe as well as the aspect of alchemy in the Rosicrucian movement and the kabbalah. The Jungian aspects of world religions are in this context emphasized as well as the use of symbols and symbolic speech.

Denna uppsats baseras på en fältstudie genomförd i Faridabad, Indien våren 2007. Syftet är att undersöka vilken roll hinduiska gudinnor spelar för kvinnor. För att uppfylla det syftet studeras också de intervjuade kvinnornas underliggande uppfattningar om jämställdhet. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har en kvalitativ metod använts och 19 intervjuer har genomförts. Informanterna har fått svara på frågor som handlar om att vara kvinna i det hinduiska samhället och deras åsikter om hur kvinnors situation bör ändras. När resultaten från intervjuerna analyserats har jag inspirerats av tidigare forskning om genus och Hinduism. I den hinduiska mytologin finns både gudar och gudinnor. Att dyrka gudinnor kan ses som en källa till makt och inspiration för kvinnor. Därför har jag studerat om informanterna ser på gudinnorna som förebilder. Resultaten visar att det är svårt att avgöra om så är fallet. Ungefär hälften av informanterna sade att det ser gudinnorna som förebilder. I motsats till tidigare forskning nämnde inte informanterna de gudinnor som representerar de egenskaper som den ideala hustrun ska besitta, istället nämndes stridsgudinnan Durga. Tidigare forskning visar dock att även de självständiga gudinnorna som beskrevs av informanterna som förebilder är en del av den patriarkala strukturen. Under intervjuerna framgick att rollen att vara en bra hustru och mor värdesätts högt av informanterna. Detta kan, enligt mig, kopplas till det mest framträdande resultatet som framkom i synen på vad jämställdhetsuppfattningen baseras på. Det gäller uppfattningen om att män och kvinnor föds med olika egenskaper. I motsats till genusteori förstås inte skillnader mellan män och kvinnor som främst socialt konstruerade. / This report is based on a field study that was carried out in Faridabad, India in the spring of 2007. The aim is to study what role the Hindu goddesses play for Hindu women. To fulfil this purpose I am also studying the interviewed women’s underlying understanding regarding gender equality. To fulfil the aim a qualitative method was chosen and 19 interviews were completed. The informants answered questions about being a woman in the Hindu society and their opinions on how to change women’s situation. While analysing the results I was inspired by previous research on gender and Hinduism. In the Hindu mythology there are both gods and goddesses. Worshipping goddesses can be seen as a source of power and inspiration for women. Therefore I wanted to study if the informants look at the goddesses as role models. The results show that it is difficult to determine whether or not that is the case. Approximately half of the informants said that they looked at the goddesses as role models. In contrast to previous research the informants did not mention the goddesses that are represented with qualities that the ideal wife should posses, instead Durga, the fight goddess, was mentioned. However, previous research also shows that the independent goddesses that were described as role models by the informants are a part of a patriarchal structure. During the interviews the role of being a good wife and a mother is described as the most important thing for the informants. This can, according to me, be related to the most significant result on what the understanding of gender equality is based on. This is the opinion that men and women are born with different qualities. In contrast to the gender theory, the differences between men and women are not understood as primarily socially constructed.

Syftet med denna uppsats är att beskriva skrattets, humorns och komikens roll inom religionen i allmänhet och kristendomen i synnerhet. Min frågeställning är: Har skratt, humor och komik påverkat och förändrat förhållanden inom religionen, tron, kyrkan? Har skrattet påverkat det bestående, den regerande uppfattningen som förfäktades av dem som innehade makten inom samhälle och kyrka? Min tes är att skratt och humor tillsammans med många andra fysiska och kroppsliga uttryck har en viktig roll i att budskapet tolkas rätt och rättvist. För att uppnå detta syfte vill jag ge en bakgrund där jag beskriver några teorier om skrattets och humorns väsen och funktion med särskild fokus på förändring och påverkan. beskriva ett antal exempel ur kyrkohistorien som beskriver hur humor, ironi och gyckel använts dels för att tydligare förmedla budskapet och dels för att visa på hur makt och överhet förvanskat detta budskap. Exemplen är valda utifrån att det kan tas för troligt att de har påverkat sin samtids utveckling. Utifrån frågeställningen om förändring av rådande förhållanden i sin tid har jag valt att återge i referatform samt analysera fyra gycklarspel från medeltiden, sammanställda av Dario Fo, där gycklet i komik och allvar verkade förändrande i sin ursprungsmiljö men också skulle kunna påverka och förändra i vår tid.

I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier? Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång. Hur hittades Dödahavsrullarna? Vad fann man vid de arkeologiska utgrävningarna? Vad är det för litterärt innehåll i Qumrantexterna? Kan textfynden lära oss något om samfundets liv och lära? Hur såg samhällsklimatet ut i Israel/Palestina under den tid då Qumran var bebott? Kan det vara av betydelse att titta närmare på den historiska kontexten i Israel för att kunna komma en bit närmare svaren på frågorna kring samfundet?

The purpose of this project, as a minor field study, is to study the fishermen and their beliefs and worship in Việt Nam. Since the worship of the fishermen exists all along the coast from the Gulf of Thailand in the south to Ha Long Bay and beyond in the north, the study is concentrated to the coastal area of central Việt Nam – that is in the Quảng Nam surroundings, mainly Hội An but also Đà Nẵng. The aspects of the representation of the worship in society as well as how it is looked upon by society, both religiously (according to tôn giáo) and politically, will also be dealt with. This study is based upon observation and non-structured interviews. Although partially being based upon Grounded theory, the study is theoretically inspired by Graham Harvey’s book Animism. Respecting the Living World. The outcome shows that the Cá Ông worship is based upon historical events and experiences. The worship, which is carried out among all fishermen, is similar throughout the coast though the dates of worship may vary. Politically the religion is not necessarily threatened, although the 1992 Constitution is somewhat ambiguous. In society, the religion is respected, but peasants do not intermingle in festival activities concerning the fishermen’s traditions. There are links to be found dealing with the arguments of Harvey when it comes to animist beliefs and features of Cá Ông. / Le but de cette étude de champ c’est d’étudier les pêcheurs de Viét Nam et leur confianceen et leur affection à Cá Ông. Puisque la confiance des pêcheurs dit-on existe le long du chemin du sud , de la baie de Thailand, à Ha Long Bay au nord, l’étude a été concentrée à la côte du Viét Nam central surtout la province de Quang Nam, concentrée à Hôi An et aussi Dà Nang. Comment la croyance des pêcheurs est representée dans la société et comment la société regarde la pratique vont être traité d’un perspectif politique et religieux. L’étude s’est basée sur l’observation participante sur des interviews semistructurelles. Partiellement la théorie est liée à l’Animisme respectant le monde vivant de Graham Harvey basé sur Grounded Theory. Le résumé montre que la croyance en Cà Ông est basée sur des événementset des experiences historiques. La prière pratiquée par tous les pêcheurs est faite à la même facon même si les dates pour les festivaux et les ceremonies diffèrent. Politiquement la croyance est respectée et en partie reconnue, mais les paysans n’assistent pas aux festivals concernant des traditions des pêcheurs. Il y a des parallèles entre l’opinion d’Harvey sur l’Animisme et les parties animistes trouvées dans la croyance en Cá Ông. / Nội dung của bài học tự do này là học và nguyên cứu về những người ngư dân ở việt nam về sự tín ngưỡng và tôn thờ của họ đối với Cá Ông (Whale). Theo những tin đồn của những người ngư dân đã cho thấy Cá Ông tồn tại dài theo biển của ThaiLan và xuống dưới phía nam của vịnh Hạ Long và sau đó tiếp tục lên phía bắc và ở đây bài luận này chỉ chú trọng nhất đến những ngư dân của vùng biển trung tâm Việt Nam tức là tỉnh Quảng nam, trong đó có Đà nẵng và chú trọng nhất là ở Hội An. Những gì tin, mê tín và tín ngưỡng của ngư dân là điển quan trọng được diễn biến thực tế trong xã hội đời sống ngay nay, và những gì xã hội thấy được sự thử thách sẽ diễn ra cả hai bên, như tôn giáo và cũng như trong lĩnh vực chính trị. Trong bài luận này cơ bản là gặp gở sinh viên đã trực tiếp quan sát và học hỏi những tư liệu cũng như những cuộc thẩm vấn thực tế. Lý thuyết của bài học này là một phần có liên quan đến Grahamn Harvey’s Animism. (Thuyết duy linh đối với duy vật) Respecting the Living World (Tôn trọng thế giới của sinh vật sống). Phần kết luận cho chúng ta thấy rằng sự tồn tại của Cá Ông là căn bản của những câu chuyện đã xảy ra va kinh nghiệm của ngư dân. Lễ cúng cá ông, được ngư dân thường tổ chức ở vùng biển và diễn ra hàng năm như thường lệ, nhưng ngày va mùa cúng thì có vùng lại khác nhau. Trong lĩnh vực chính trị cho thấy, sư tín ngưỡng của của ngư dân đã được tôn trọng và một phần được ông chứng trong xã hội, nhưng không phải ai cũng thờ cúng cá ông ví dụ, những người làm nghề nông thì khác chẳng hạn, họ không cúng Cá Ông như ngư dân làm biển. Ngược lại Lễ cúng cá ông đã trở thành một phong tục truyền thống của riêng ngư dân. Quan điểm của Harvey’s về thuyết duy linh đối với duy vật nó song song với nhưng linh thiêng vể, thần linh mà con người đối với Cá Ông. / Uppsatsen har senare publicerats i modifierad form som boken: "Lantz, Sandra (2009). Whale Worship in Vietnam. Religionsvetenskapliga studier från Gävle 4. Uppsala: Swedish Science Press."

Syftet jag har med min uppsats är att ge fyra olika perspektiv på fenomenet shamanism för att komma närmare svaret på min fråga: Vad är shamanism för något? Perspektiven jag ger är shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod. Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet.

Denna uppsats behandlar konfirmationens förändring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder från fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, från att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frågeställningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen då från nu? Vad står konfirmationen för idag till skillnad från då Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen är en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av något annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen? Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet. Svenska Kyrkan har utvecklats från att vara en nationell kyrka till att bli en självständig kyrka vid sidan av staten. Sammanfattningsvis går det att säga att relationen mellan stat, kyrka och individ har förändrats sedan 1800-talet och framåt. Flera förändringar har påverkat konfirmationens position inom Svenska kyrkan: bland annat att folkskolan infördes, att det är frivilligt att gå ur Svenska kyrkan och att konfirmera sig samt kyrkan och statens skilsmässa från varandra. Parallellt med att förhållandet mellan kyrka och stat har förändrats har även relationen mellan människor och kyrkan förändrats.