<p>Meditation, med ett ursprung från yoga, har blivit allt vanligare i friskvården mot fysiska stressymptom exempelvis för att minska muskelspänningar men även som ett verktyg för den egna personliga utvecklingen. Samtidigt som forskningsresultat visar på meditationens betydelse för fysisk kropp och det mentala finns rapporter från forskare som varnar för överdriven tilltro till undersökningar som inte verifierats eller varit undermåliga. Uppsatsens syfte har varit att studera meditation utifrån jungianskt och klassisk yogafilosofiskt perspektiv. Med detta som bakgrund har en intervjuundersökning gjorts för att få meditationsutövares svar på frågor om varför de börjat meditera, vilken effekt på den fysiska och mentala kroppen man upplever i samband med meditation och hur man vill beskriva meditationens betydelse för sin personliga utveckling. Metoden som använts är inspirerad av fenomenografi. Resultaten tyder på att de intervjuade från början fokuserat på meditationens betydelse för att minska stress, spänningar med mera, men efterhand även blivit intresserade av meditation för sin personliga utveckling. De intervjuade beskriver meditationen som ett led i att lära sig förstå dynamiken mellan det medvetna och det omedvetna och få förståelse för sin egen utveckling. Studien visar på betydelsen av god kvalitet på forskningen för att kunna påvisa effekten av meditation och dess möjligheter.</p>

<p>Uppsatsen består framför allt av en jämförelse mellan de nygnostiska inslagen i filmerna Matrix, Matrix Reloaded, Matrix Revolutions samt Animatrix och den antika versionen av gnosticism. Jag har speciellt använt mig av Valentinus kosmogoni hämtad ur H. Jonas bok ”The Gnosic Religion”, för denna jämförelse. Hela arbetet sträcker sig dock över flera områden och ämnen som historia, genus, sociala och politiska förändringar, våra media och existentiella spörsmål i västvärlden idag mm.</p><p>Eftersom gnosticismen delvis uppstod och formades i nära förhållande till kristendomen, samt levde vidare under ytan av det etablerade fram till nyligen, finns det flera paralleller mellan dåtid och nutid. Idag är ett tydligt tecken på detta New Age, det samlingsbegrepp som rymmer så mycket men som likt gnosticismen delar på många föreställningar. T.ex. människans vilja till förmåga bortanför och utöver materien/kroppen, hennes eget inre gudomliggörande och behovet av en transcendent messias mm. Profana likheter kan vara pessimism, nihilism, känslan av en konstgjord och overklig verklighet, verklighetsflykt mm.</p><p>På ett annat plan handlar uppsatsen om människans mytologiserade/andliga psykologi, dels om Jungs arketypiska psykologi och dels om nyandlig mystik. Hur de kliver in och tar över tomrummet i den traditionellt vetenskapliga och rationella värld vi ”mytlösa” lever i. Den religiösa mystiken var en allmän realitet förr i tiden, men blev s.a.s. bortrationaliserad i upplysningens och senare protestantismens era. Människans belägenhet i den tekniskt avancerade världen har förändrat mycket, också hennes psyke. Bröderna Wachowskis filmverk visar också tydligt på den gnostiska versionen av uppdelningen mellan omedvetna, medvetna och upplysta. Att ”felet” med människan är hennes okunskap om den yttre verkligheten, och att räddningen ligger i ett introvert sökande efter sanningen. Uppsatsens helhet rör sig alltså både i det yttre och det inre, likt Matrixtrilogin och ny/gnosticismen, över tid och rum samt mellan olika tekniska mediala medel.</p>

<p>The purpose of this project, as a minor field study, is to study the fishermen and their beliefs and worship in Việt Nam. Since the worship of the fishermen exists all along the coast from the Gulf of Thailand in the south to Ha Long Bay and beyond in the north, the study is concentrated to the coastal area of central Việt Nam – that is in the Quảng Nam surroundings, mainly Hội An but also Đà Nẵng. The aspects of the representation of the worship in society as well as how it is looked upon by society, both religiously (according to tôn giáo) and politically, will also be dealt with. This study is based upon observation and non-structured interviews. Although partially being based upon Grounded theory, the study is theoretically inspired by Graham Harvey’s book Animism. Respecting the Living World. The outcome shows that the Cá Ông worship is based upon historical events and experiences. The worship, which is carried out among all fishermen, is similar throughout the coast though the dates of worship may vary. Politically the religion is not necessarily threatened, although the 1992 Constitution is somewhat ambiguous. In society, the religion is respected, but peasants do not intermingle in festival activities concerning the fishermen’s traditions. There are links to be found dealing with the arguments of Harvey when it comes to animist beliefs and features of Cá Ông.</p> / <p>Le but de cette étude de champ c’est d’étudier les pêcheurs de Viét Nam et leur confianceen et leur affection à Cá Ông. Puisque la confiance des pêcheurs dit-on existe le long du chemin du sud , de la baie de Thailand, à Ha Long Bay au nord, l’étude a été concentrée à la côte du Viét Nam central surtout la province de Quang Nam, concentrée à Hôi An et aussi Dà Nang.</p><p>Comment la croyance des pêcheurs est representée dans la société et comment la société regarde la pratique vont être traité d’un perspectif politique et religieux. L’étude s’est basée sur l’observation participante sur des interviews semistructurelles. Partiellement la théorie est liée à l’Animisme respectant le monde vivant de Graham Harvey basé sur Grounded Theory. Le résumé montre que la croyance en Cà Ông est basée sur des événementset des experiences historiques. La prière pratiquée par tous les pêcheurs est faite à la même facon même si les dates pour les festivaux et les ceremonies diffèrent. Politiquement la croyance est respectée et en partie reconnue, mais les paysans n’assistent pas aux festivals concernant des traditions des pêcheurs.</p><p>Il y a des parallèles entre l’opinion d’Harvey sur l’Animisme et les parties animistes trouvées dans la croyance en Cá Ông.</p> / <p>Nội dung của bài học tự do này là học và nguyên cứu về những người ngư dân ở việt nam về sự tín ngưỡng và tôn thờ của họ đối với Cá Ông (Whale). Theo những tin đồn của những người ngư dân đã cho thấy Cá Ông tồn tại dài theo biển của ThaiLan và xuống dưới phía nam của vịnh Hạ Long và sau đó tiếp tục lên phía bắc và ở đây bài luận này chỉ chú trọng nhất đến những ngư dân của vùng biển trung tâm Việt Nam tức là tỉnh Quảng nam, trong đó có Đà nẵng và chú trọng nhất là ở Hội An. Những gì tin, mê tín và tín ngưỡng của ngư dân là điển quan trọng được diễn biến thực tế trong xã hội đời sống ngay nay, và những gì xã hội thấy được sự thử thách sẽ diễn ra cả hai bên, như tôn giáo và cũng như trong lĩnh vực chính trị. Trong bài luận này cơ bản là gặp gở sinh viên đã trực tiếp quan sát và học hỏi những tư liệu cũng như những cuộc thẩm vấn thực tế. Lý thuyết của bài học này là một phần có liên quan đến Grahamn Harvey’s Animism. (Thuyết duy linh đối với duy vật) Respecting the Living World (Tôn trọng thế giới của sinh vật sống). Phần kết luận cho chúng ta thấy rằng sự tồn tại của Cá Ông là căn bản của những câu chuyện đã xảy ra va kinh nghiệm của ngư dân. Lễ cúng cá ông, được ngư dân thường tổ chức ở vùng biển và diễn ra hàng năm như thường lệ, nhưng ngày va mùa cúng thì có vùng lại khác nhau. Trong lĩnh vực chính trị cho thấy, sư tín ngưỡng của của ngư dân đã được tôn trọng và một phần được ông chứng trong xã hội, nhưng không phải ai cũng thờ cúng cá ông ví dụ, những người làm nghề nông thì khác chẳng hạn, họ không cúng Cá Ông như ngư dân làm biển. Ngược lại Lễ cúng cá ông đã trở thành một phong tục truyền thống của riêng ngư dân. Quan điểm của Harvey’s về thuyết duy linh đối với duy vật nó song song với nhưng linh thiêng vể, thần linh mà con người đối với Cá Ông.</p> / Uppsatsen har senare publicerats i modifierad form som boken: "Lantz, Sandra (2009). Whale Worship in Vietnam. Religionsvetenskapliga studier från Gävle 4. Uppsala: Swedish Science Press."

<p>Efter mordet på Fadime Sahindal startade en debatt om hur man skulle förklara orsaken bakom mordet. Syftet med min uppsats är att visa hur debatten blev och vad som har hänt efter den. Mina frågeställningar syftar till att svara på vad debatten om Fadimes död kom att handla om, och varför pressen blev intresserad av just denna händelse och vad hennes död har gjort för framtiden. Denna kvalitativa litteraturstudie har sina utgångspunkter i Holme & Solvangs beskrivning av hur man genomför en studie som denna. Resultatet av denna undersökning visar att debatten kom att handla om kulturella skillnader och patriarkala strukturer, och att Sverige har förändrats gentemot hedersrelaterat våld. Efter resultatredovisningen följer en diskussion som bland annat tar upp mina ståndpunkter gällande resultatet samt de slutsatser jag kunnat dra av min studie.</p>

<p>This essay is about how the aesir are used as an ideal image of the original Nordic aspects and as a symbol of heroism and pure strength. The main subject of this essay is to look at how this ideal of masculinity is represented in the art produced during the era of romantic nationalism. The choice of focusing on this era in particular is made due to the fact that it was during this time that the modern images of the aesir and the Vikings were made. The purpose of this study is to examine how the ideal of masculinity reflects upon the artistic interpretations of the Norse mythology in a selected group of art work produced during the 1800’s. Further more research is done in order to look for the possible political messages that could be connected to these works of art.</p><p>The writing of this essay has meant a search for facts in books concerning romantic nationalism, Norse mythology and interpretation of Norse mythology, and finally depiction of the Norse mythology in the romantic nationalistic art during the 19^th century.  This work has been combined with analyses of a selected number of works of art produced during the 1800’s. Some limitations have been done in selecting this art, considering the year of completion and the motif. Due to these limitations, all of the selected works were made within the time of the 19^th century and depict male gods of the Norse mythology.</p><p>Following conclusions can be made from this study: (1) that during periods of the 19^th century the aesir were seen as strong warriors with a clearly Nordic origin; (2) this ideology was expressed in different ways in the art of the time and was later on also used by the racial ideological sciences.</p> / <p>Detta arbete handlar om användandet av asagudarna som en idealbild för urtypen av det nordiska och som en symbol för hjältemod och råstyrka. Undersökningen är inriktad på framställningen av detta mansideal i konsten från tiden för nationalromantiken. Valet av tidsperiod beror på att det var under nationalromantiken som den moderna bilden av vikingen och asagudarna skapades. Studiens syfte är att undersöka hur de konstnärliga tolkningarna av asamyten i valda verk speglar mansidealet under 1800-talet. Vidare undersöks de möjliga politiska budskapen i dessa verk.</p><p>Genomförandet har inneburit främst litteraturgranskning kring ämnena nationalromantik, nationalromantisk konst, asatro och tolkning av asatro, samt framställning av asatron inom den nationalromantiska konsten under 1800-talet. Detta har sedan kombinerats med en analys av utvalda nationalromantiska konstverk. Begränsningar som gjorts i urvalet rör verkens tillkomstperiod och motiv. Samtliga av de sex verk som valts är därför skapade inom 1800-talet och avbildar på varierande sätt främst manliga asagudar.</p><p>Studiens frågeställningar har varit följande; </p><ul><li>Hur framställs asatrons mytologi i de utvalda nationalromantiska konstverken?</li><li>Vilka drag i den nordiska mytologin och religionen framhävs inom de valda nationalromantiska konstverken; vad var det som lockade med denna mytologi och vilka teman är populärast?</li><li>Hur framställs det manliga i de valda verken? Stämmer den bilden med de historiska källornas bild av myten och vilka ideal presenteras i framställningarna?</li><li>Vilka politiska budskap förmedlas av konstnärerna i de valda verken?</li></ul><p>Samtliga av arbetets frågeställningar har varit möjliga att besvara. Resultatet av analyserna visar att konstverkens framställningar är mer beroende av idealen hos konstnären och rådande förhållanden under tillkomstperioden, än av de historiska källornas information. Påpekas bör dock att konstnärerna i viss mån har dragit nytta av källorna i sina framställningar. Detta syns i användandet av specifika attribut för de avbildade gudomarna. Asarna har i de utvalda konstverken framställts som ett ljust krigarfolk. Med två undantag innehåller alla valda verk avbildningar av vapen och samtliga målningar visar asarna som ljushyade. Mytologin i övrigt blir genom dessa detaljer framställd som mäktig och asarna blir således en sorts maktsymboler.</p><p>I två av de valda verkens motiv syns bl.a. scener tagna ur asamytologins berättelse om världens undergång. Ett tredje verk visar en av asarna i strid mot representanter för mörkrets makter. Tre verk visar asar tagna ur sina mytologiska kontexter. I tre av de valda verken syns åskguden Tor avbildad. Andra gudomar som är avbildade i mer än ett verk är Oden, Balder och Loke. Således är de populäraste motiven, med utgångspunkt från denna betraktelse, förknippade med dessa gudar. Vidare kan de avbildade händelserna ur mytologin kopplas till kampen mellan "ljus" och "mörker".</p><p>Manlighet framställs i de valda verken som förknippat med styrka, mod, stridsduglighet, reslighet och handlingskraft. Utöver detta syns även skäggväxt som ett tecken på manlig mognad. I analysen framkommer även en motsatsbild till detta ideal. Denna yttrar sig i avbildandet av fienden som vekt byggd, falsk och vild. Vad gäller hur framställningarna stämmer överrens med de historiska källorna, så innehåller de valda verken en del konstnärliga friheter. Bland dessa detaljer syns frånvaron av Odens enögdhet samt tydliga influenser av de klassiska avbildningar som tidigare gjorts av grekiska gudar. I överlag tycks dock hänsyn ha tagits till de framställningar som gjorts i de historiska källorna. Detta innebär att varje as eller asynja som framställts har gjorts så med koppling till attribut eller tydliga markeringar av rollen i det valda motivet.</p><p>Budskap som kan tolkas ligga i de valda verkens utföranden är av varierande art. Dessa budskap kan dock sammanfattas med ett framhävande av det nordiska folkets styrka och egenart. Vidare kan budskapen sägas göra en urskiljning av vilka folkslag som hör till de goda, respektive onda makterna, utifrån detaljer i utseendet.</p><p>Följande slutsatser kan dras utifrån denna studie: (1) att asarna periodvis under 1800-talet sågs som starka krigare med tydligt nordiskt ursprung; (2) denna ideologi kom att uttryckas på varierande sätt i konsten och kom även att användas av den rasideologiska vetenskapen.</p>

<p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod.</p><p>Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet.</p><p> </p>

<p>Syftet jag har med min uppsats är att ge fyra olika perspektiv på fenomenet shamanism för att komma närmare svaret på min fråga: Vad är shamanism för något?</p><p>Perspektiven jag ger är shamanism ur ett historiskt, religionsfenomenologiskt, parapsykologiskt och kulturellt perspektiv.</p>

<p>Denna uppsats undersöker olika perspektiv av den föreställningsvärld och de myttraditioner som förknippas med Japans kakure kirishitan och kristendomens tidiga historia i Japan. Av speciell vikt är den värld som ligger bortom denna. Detta är inte heller främmande inom inhemsk japansk religiös tradition. Utifrån denna kontext kan vi bättre förstå varför man också i Japan har funnit undervisningen om frälsningen i livet efter detta lätt att ta till sig som målet för tron. Den japanska Mariagestaltens status har stärkts betydligt på bekostnad av Sonen, då hon på många vis har övertagit rollen, fått en gudomlig status och blivit en himmelsk härskarinna. <em>Deusu</em> är inte heller den allsmäktige gudom och fadersgestalt som vi känner genom kristendomen då han är tvungen att vända sig till en ängel för att få råd om hur människosläktet ska räddas.</p><p>Medeltida katolska traditioner har bevarats i <em>Tenchi Hajimari no Koto, </em>den enda doktrinära text författad av de underjordiska kristna själva.<em> </em>Det heliga dramat har dock i <em>Tenchi Hajimari </em>fått vissa japanska särdrag. Inför korsfästelsen pryglas till exempel Jesus med bambukäppar så hårt att de splittras. De skriftlärda som Jesus talar med i templet är inte längre skriftlärda judar utan buddhistiska lärare. <em>Tenchi Hajimari no Koto </em>kan framförallt vägleda oss att förstå samband mellan de underjordiska kristna och myter med koppling till kristendomen. Dessa har bevarats inom den lokala japanska folkliga traditionen fram till våra dagar. Den populära japanska buddhistiska modersfiguren <em>Kannon</em> har på många vis sammansmält med bilden av en Mariagestalt som förmedlas genom europeiska traditioner. Förvandlingen av Maria till Maria-Kannon har också inneburit att Mariagestalten har övertagit vissa buddhistiska egenskaper. Språkförbistringen beskrivs som en annan faktor som kan ha bidragit till den tidiga kristendomens förvandling i Japan. Buddhistiska termer, lånord och kristna symboler har sannolikt fått annan innebörd än den som missionärerna själv representerade. Gudsbegrepp och kopplingen till förfädernas roll inom religionen är påverkade av den lokala kulturen.</p> / <p>This essay examines different perspectives of the myth traditions and the world of faith among the Kakure Kirishitan, and the underground Christians of Japan. Of special interest is the coming world. However, the concept of afterworld is also familiar to the domestic Buddhist tradition. Being aware of this we can better understand why the teaching of salvation (and a life after death) is the most important target of faith also for believers within the domestic tradition. The only document from the time of persecution, compiled by the Kakure themselves, is the <em>Tenchi Hajimari no Koto,</em> ‘The Beginning of Heaven and Earth’, a text with topics covering the creation of heaven and earth, the angels, the fall of the ancestors of humankind, Mary, the life of Christ, and the end of the world. Even if the text is not a part of the living tradition of the Kakure Kirishitan today, <em>Tenchi Hajimari no Koto</em> can guide us, and help us to understand the relation between the Kakure Kirishitan of Japan and European Christian tradition. Myths referred to in <em>Tenchi Hajimari</em>, and other local myths related to European apocryphal tradition have survived until present days as tales in areas historically populated by underground Christians.</p><p>Gradually the faith of the underground Christians tended to move away from a god who was a strict father and judge. Instead they turned to a forgiving motherly “goddess” of indefinite tenderness, Mary. <em>Deusu</em>, the Father, is not the almighty and omniscient God we know from Christian traditions, instead he has to consult an angel about the need to save the humankind. The popular merciful Buddhist mother figure, <em>Kannon</em>, has in many ways fused together with the image of the Virgin Mary, rooted in European tradition. The transformation of Virgin Mary to a Maria-Kannon has infused the image with some Buddhist traits. Language confusion is described as another important factor of the acculturation of the Early Christianity of Japan. Buddhist terminology, loanwords, and the interpretation and use of Christian symbols, has most likely given the teaching a somehow different meaning, than the one represented by the early missionaries themselves. The domestic concept of gods, which connects the role of the ancestors to religion have also embraced Christianity. The faith world of Kakure Kirishitan is influenced by folk beliefs, Shintō, and the surrounding Buddhist tradition.</p> / Uppsatsen har skrivits inom ramen för masterprogrammet "Forntida religioner" som ges i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna.

<p>Förhållandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jämföra modern gnosticism och New Age utifrån några valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som användes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns både likheter och skillnader. Den största likheten kan sägas bestå av att båda fenomenen är individcentrerade. Den främsta auktoriteten finns inom människan. En annan likhet är att båda rörelserna har en oppositionell karaktär. På det andliga planet är man mot den etablerade, institutionaliserade och hierarkiska formen av religion. Den största skillnaden mellan de båda handlar om två närliggande existentiella frågor som verkar vara förbehållet modern gnosticism. Det handlar om människan som en främling inför tillvaron, och hennes utkastade tillstånd i denna världen.</p>

<p>Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.</p><p>Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland. Jag undersöker bonaderna från Överhogdal och Skog och visar på att mytiska motiv var integrerade i kristna föreställningar från tidig medeltid, vilket pekar på en kontinuitetsaspekt där religion blandas samman i synkretism och ackulturation.</p><p>Min frågeställning har varit:</p><p>Visar Överhogdalsbonaderna och Skogbonaden på något sätt religiös kontinuitet såsom ackulturation och synkretism?</p>